Fakta | Bett & stick

Bensår, venösa

Ett venöst bensår sitter ofta i den nedre tredjedelen av benet. Vanligen finns sedan tidigare svullnad och hudförändringar i underbenet.

Uppdaterad den: 2020-07-20
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är venösa bensår?

Venösa bensår är sår nedanför knät som uppstår på grund av dålig funktion i de blodkärl – venerna – som för blodet upp från benen. Ett bensår som inte läker inom sex veckor kallas för svårläkt bensår.

De första tecknen är ofta att huden på benet blir tunnare och så småningom missfärgad. Det kan också förekomma eksem med klåda. Såret kan uppstå spontant eller efter en skada, och har följande typiska egenskaper:

  • Det sitter ofta på insidan av den nedre tredjedelen av benet.
  • Såret kan vara från några millimeter till flera centimeter i längd och bredd.
  • Sårbädden, som kan vara belagd med gulvitt fibrin, är ofta vätskande.
  • Smärtorna kan vara svåra men stör oftast inte nattsömnen.

Förekomsten av venösa bensår i befolkningen är mellan 0,1 och 1 procent. Bland personer över 65 år är förekomsten cirka 4 procent. Ungefär 70 procent av alla typer av bensår orsakas av fel i vensystemet, det vill säga venösa bensår. I princip orsakas resten av bensåren av diabetes och/eller rökning – som kan ge förträngningar av små artärer, så kallade arteriella sår. De arteriella såren är oftast belägna nere på fotryggen och på tårna.

Annons
Annons

Orsak

Blodkärl i benen – klaffunktion

Vensystemet i benen består av djupa och ytliga vener som för blodet uppåt i benet. Det finns tvärförbindelser mellan de ytliga och de djupa venerna. Blodet flyter företrädesvis från de ytliga venerna till de djupa venerna i benet. För att säkerställa att blodet flyter uppåt i blodkärlen har venerna i benet klaffar, som hjälper blodflödet uppåt. När man använder musklerna i benen, till exempel går, klämmer musklerna till runt de djupa venerna och hjälper till att trycka blodet uppåt.

Med tiden finns det en tendens att venklaffarna i benen försämras. De klarar inte längre att stänga till och förhindra att blodet strömmar bakåt (nedåt i benet). Ett högre tryck uppstår då inuti venerna. Detta försvagar klaffsystemet ytterligare, och det kan uppstå åderbråck. Den ökade ansamlingen av blod i venerna i benet gör att vätska sipprar från venerna in i vävnaden. Fötterna och benen svullnar, och blodflödet till huden minskar. Detta ökar risken för sår. Om ett sår uppstår har det sämre förutsättningar att läka än normalt på grund av den ökade vätskan i vävnaden.

Blodpropp i benet (djup ventrombos) leder också till minskat blodflöde, vilket ökar risken för svullnad och bensår. Andra faktorer som kan leda till försämrad venös funktion, och i förlängningen venösa sår, är hög ålder, liknande fall i familjen, graviditeter, stillasittande arbete och fetma.

Annons
Annons

Symtom

Patienter med venösa bensår har ofta tyngdkänsla i benen, och obehaget ökar vanligtvis under dagen. De flesta patienter har sårsmärta i varierande grad. Klåda, vätskning från såret och stickningar är inte ovanligt. Nattliga kramper kan förekomma.

Akut försämring av smärta, ökad rodnad runt såret eller ökad vätskning kan betyda att en sårinfektion håller på att utvecklas.

Diagnos

Venöst bensår

Diagnos ställs utifrån typisk sjukdomshistoria och karakteristiska fynd vid undersökning av benet. Blodtrycket i benet brukar mätas och jämföras med blodtrycket i armen för att avgöra och det även finns förträngning i artärerna som orsak till såret. Blodprov kan tas för att bedöma infektionsgrad och om det finns diabetes.

Behandling

Egenbehandling

  • Lägg gärna benen högt vid vila.
  • Se till att vara fysiskt aktiv, exempelvis med promenader – det ökar återflödet av blod från underbenets vener.
  • Näringsrik kost är viktigt.
  • Se till att du sover ordentligt och får hjälp med eventuell smärta – det förbättrar sårläkningen.

Såromläggning och kompressionsbehandling

För att lättare transportera bort blodet från underbenen används kompressionsförband/lindning. Trycket inuti blodkärlen minskar och svullnaden i benen går tillbaka vilket gör att såret läker bättre. Såromläggning och kompressionsförband brukar skötas av distriktssköterskan, och görs ofta 1 eller 2 gånger i veckan. Lindningen behöver fortsätta cirka 4−6 veckor efter att såret är läkt. Sedan ska kompressionsstrumpor användas för att undvika att såret återkommer. Om det blir en hudinfektion runt om såret kan man behöva ta antibiotika i tablettform under 10 dagar.

Kirurgi

Hudtransplantation kan användas för stora sår med med långsam sårläkning. Hos vissa patienter som har dålig funktion i klaffarna enbart i de ytliga venerna kan operation minska risken för att få nya venösa bensår. Sådan operation görs i vissa utvalda fall.

Förebyggande behandling

Vid ökad risk för att utveckla bensår är det viktigt att använda stöd- eller kompressionsstrumpor. Denna ökade risk finns vid:

  • Kvarstående svullnad i benen.
  • Åderbråck.
  • Eksem på benen på grund av dåligt återflöde av i venerna, så kallat staseksem.
  • Graviditet med utveckling av svullnad i benen och åderbråck.

Personer som haft blodpropp i benen eller bensår, rekommenderas att använda kompressionsstrumpor livet ut för att förhindra bensår.

Prognos

Läkningstiden är ofta lång även med en korrekt och effektiv behandling. Enligt svensk statistik är den genomsnittliga läkningstiden för svårläkta venösa bensår drygt sex månader. Det är viktigt att använda kompressionsstrumpa efter att såret har läkt för att undvika att nya sår uppkommer.

Har du haft bältros? Då söker vi dig! Läs mer här!


Annons
Annons
Annons