Alkohol – missbruk eller beroende?


Uppdaterad den: 2013-08-30
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Problemets omfattning

Alkoholproblem varierar i allvarlighetsgrad från lindriga till livshotande tillstånd. De påverkar den drabbade, dennes familj och samhället i stort på en rad olika sätt. Trots att mycket fokus ligger på narkotika förblir alkohol det största substansmissbruket i Sverige efter tobak. Undersökningar visar att 13 % av vuxna i Sverige dricker på ett sätt som medför stor risk för hälsoskador och beroende (definierat riskbruk av alkohol).

Var åttonde svensk har således en riskkonsumtion av alkohol. Cirka 4–5 % av befolkningen är alkoholberoende.

Att sluta dricka är för en som är fysiskt beroende av alkohol mycket farligare än att sluta med heroin eller andra narkotika.

Annons
Annons

Alkoholmissbruk

Alkoholmissbruk betecknar överanvändning eller problematisk användning av alkohol och har ett eller flera av följande typiska drag (diagnoskriterier), och som aldrig har diagnostiserats med alkoholberoende:

  • Bristande förmåga att utföra de förpliktelser som följer av arbete, skola eller hem.
  • Upprepad användning av alkohol i situationer där det är farligt, till exempel bilkörning eller användning av maskiner på arbetsplatsen.
  • Olagliga handlingar.
  • Fortsatt alkoholbruk trots sociala, familjära eller relationsproblem som orsakas eller förvärras av drickandet.

Alkoholberoende

Alkoholberoende är ett allvarligt tillstånd och innebär en stor och skadlig konsumtion som medför tre eller flera av följande:

  • Toleransökning. Måste dricka större mängd för att uppnå önskad effekt eller uppnår samma effekt med mindre mängder alkohol.
  • Abstinenssymtom vid upphört eller minskat drickande, exempelvis svettning, hög puls, skakningar, sömnsvårigheter, illamående, kräkningar, hallucinationer, ångest eller epilepsianfall. Eller alkoholintag för att undvika abstinenssymtom, till exempel tidigt på morgonen.
  • Intag av större mängder alkohol eller över längre tid än planerat (så kallad kontrollförlust).
  • Bristande förmåga att hejda sig eller sluta dricka.
  • En väsentlig del av personens tid går åt till att dricka eller återhämta sig efter drickandet.
  • Upphörande av viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsaktiviteter.
  • Fortsatt drickande trots medvetenhet om att alkoholbruket är orsaken till eller förvärrar problemen.

Orsaker till alkoholberoende

Orsakerna till alkoholberoende är endast delvis kartlagda, men kunskapen om riskfaktorer har ökat betydligt genom de senaste decenniernas forskning. Det är tydligt att ärftliga och biologiska anlag kan öka risken för alkoholberoende, det vill säga att tillståndet till viss del är ärftligt. Studier av adopterade barn har visat att barn till alkoholberoende föräldrar löper ökad risk att själva bli alkoholberoende, även om de växer upp i en annan social omgivning. Det rör sig sannolikt inte om en gen, utan en kombinatoon av genetiska anlag, som ökar risken för beroende.

Annons
Annons

Dubbelt så många män som kvinnor är alkoholberoende. Cirka 4–5 % av den svenska befolkningen beräknas vara alkoholberoende.

Vanligtvis bidrar ytterligare en rad faktorer till utvecklingen av ett alkoholproblem. Sociala faktorer som påverkan från familjen, kollegor och samhället, tillgången på alkohol och psykiska faktorer som hög stressnivå, bristande förmåga att tackla problem och förstärkning av behovet att dricka när man är tillsammans med andra som dricker bidrar alla till utveckling av alkoholproblem. När alkoholberoendet väl finns där kan det vara andra faktorer som upprätthåller alkoholmissbruket än de som startade det.


Annons
Annons
Annons