Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Havandeskapsförgiftning (preeklampsi)

Vad är havandeskapsförgiftning, vad orsakar sjukdomen och hur är förloppet?


Uppdaterad den: 2013-03-24

Annons

Vad är havandeskapsförgiftning?

Havandeskapsförgiftning, eller preeklampsi, är ett tillstånd där den gravida får förhöjt blodtryck och andra organ i kroppen också påverkas:

  • Njurarna kan bli påverkade så att protein (äggviteämne) läcker ut i urinen.
  • Levern kan vara påverkad så att levervärden förändras.
  • Hjärnan kan bli påverkad så att synen förändras.
  • Blodkoagulationen kan påvekas så att blodplättarana (trombocyterna) sjunker.

Allt detta på grund av sjukdom i moderkakan. Ofta ses även ödem (svullnad) i benen, och en del kan ha störningar i blodets förmåga att levra sig.

Havandeskapsförgiftning uppträder vid cirka 3 % av alla graviditeter. Cirka 1–2 % av de med havandeskapsförgiftning utvecklar eklampsi, en mycket allvarligare form av havandeskapsförgiftning med kramper. Årligen registreras enbart 5 fall av eklampsi i Sverige per 10 000 förlossningar. Havandeskapsförgiftning är 6–8 gånger vanligare bland förstagångsgravida än bland kvinnor som har fött barn tidigare. Har man haft havandeskapsförgiftning tidigare är sannolikheten ökad att få det vid nästa graviditet.

Annons
Annons

Symtom

Havandeskapsförgiftning kan ge symtom från de flesta av kroppens organ, men den gravida kan också vara helt utan besvär – särskilt i början av förloppet. De vanligaste symtomen är huvudvärk, ögonsymtom, illamående eller magsmärtor. Ödem (svullnad) är inte alltid närvarande.

Havandeskapsförgiftning uppstår efter vecka 20 under graviditeten, med en ökande förekomst fram till förlossningen. Havandeskapsförgiftning kan utvecklas till eklampsi (hos cirka 1 %), som kännetecknas av huvudvärk, oro, synstörningar, irritabilitet, sömnighet och sparsam vattenkastning. När kramper inträffar, har den gravida eklampsi.

Orsak

Idag vet man att att det är moderkakans funktion som orsakar symtomen vid havandeskapsförgiftning, men orsaken till varför moderkakans funktion är nedsatt är inte känd.

Blodkärlen i moderkakan blir förändrade, och det leder till att moderkakan och fostret får mindre blodtillförsel än de egentligen skulle haft. Moderkakan kan som följd av minskad blodtillförsel och andra okända orsaker, förmodligen utsöndra en del ämnen som ger sammandragning av små blodkärl i hela kroppen. Resultatet blir en moderkaka med låg blodgenomströmning tillsammans med högt blodtryck och nedsatt njurfunktion.

Faktorer som ökar sannolikheten för utveckling av havandeskapsförgiftning är bland annat för högt blodtryck, förstagångsgraviditet, kronisk njursjukdom, flerbördsgraviditet, diabetes, sjukdom eller fel hos fostret och bindvävssjukdom. Tillståndet kan också vara ärftligt. Sannolikheten för havandeskapsförgiftning vid en graviditet ökar signifikant hos en kvinna som tidigare har haft havandeskapsförgiftning.

Döttrar till mödrar som har haft eklampsi (kramper) har 6–7 gånger högre sannolikhet för att få eklampsi än genomsnittet.

Annons
Annons

Diagnos

Det är rekommenderat att läkare/barnmorskor i första delen av graviditeten identifierar om det föreligger några riskfaktorer för havandeskapsförgiftning. Vid allvarliga riskfaktorer brukar den gravida oftast bli remitterat till bedömning inom specialistvården. 

En del är symtomfria vid tiden för diagnos, medan andra har tecken på svår havandeskapsförgiftning. Om läkaren upptäcker för högt blodtryck och protein i urinen, har den gravida havandeskapsförgiftning. Blodprover såsom blodstatus, blodplättar och urinsyra tas. Även urinprov brukar tas och undersöks för att upptäcka eventuell njurpåverkan.

Diagnosen ställs genom blodtrycksmätning: Om övertrycket (systoliskt blodtryck) är över 140 mmHg eller undertrycket är över 90 mmHg – vid två olika mätningar med minst fyra timmars intervall – och det samtidigt förekommer minst ett av nedan listade symtom:

  • Påverkan på njuren, vilket kan ses via protein i utinen.
  • Förändrade leverprover. 
  • Svår huvudvärk. 
  • Synstörning.
  • Svår magsmärta nära levern.
  • Stegrade reflexer med krampliknande rörelser.  
  • Lågt antal blodplättar. 

Hos 3–4 % av kvinnorna med havandeskapsförgiftning uppstår det som betecknas HELLP syndrom (Hemolysis, Elevated Liver enzymes, Low Platelet count). Det är ett tillstånd som kännetecknas av smärta i övre delen av magen eller under höger revben, ibland illamående och kräkningar, nedsatt leverfunktion och rubbningar i blodkropparna. HELLP är associerat med ökad sannolikhet för komplikationer.

Behandling

Behandling av havandeskapsförgiftning är en specialistuppgift. Förlossning är det enda som gör att havandeskapsförgiftning går över. Under graviditeten kan lätta grader av havandeskapsförgiftning behandlas med vila hemma och täta kontroller på sjukhus. Vid ökande blodtryck eller ökad proteinutsöndring i urinen, läggs den gravida in på sjukhus för att påbörja blodtrycksbehandling med läkemedel. Vid hotande eklampsi, eklampsi eller HELLP-syndrom ska förlossning ske så snart som möjligt.

Gravida kvinnor som utvecklar förhöjt blodtryck eller havandeskapsförgiftning ska kontrolleras ofta, minst en till två gånger per vecka.

Icke-läkemedelsbehandling

Tidigare har det rekommenderats strikt ro och vila. Genomgång av forskningen ger inte grund för så stränga råd. WHO, World Health Organization, rekommenderar individuell bedömning vid förhöjt blodtryck och förespråkar inte vila för att förebygga havandeskapsförgiftning, inte heller rekommenderas sängläge för gravida med för högt blodtryck. Gravida som har en betydande sannolikhet för att utveckla havandeskapsförgiftning råds dock fortsatt mycket vila och ro som möjligt.

De allra flesta med havandeskapsförgiftning blir sjukskrivna, men det finns inga säkra forskningsresultat som visar att moderat fysiskt krävande arbete ökar sannolikheten för en försämring av havandeskapsförgiftning. Sängläge rekommenderas inte, men det kan vara klokt att lägga sig ner för att vila ett par gånger per dag.

Eventuell rökning bör genast avbrytas. Rökning i kombination med för högt blodtryck samt skador på blodkärlen är starka riskfaktorer för en för tidig avlossning av moderkakan och fosterdöd.

Läkemedelsbehandling

Vissa gravida behöver läkemedelsbehandling på grund av högt blodtryck eller havandeskapsförgiftning. När det finns behov för blodtryckssänkande behandling så ska behandlingen skötas av sjukhus. I några få tillfällen, vid snabbt insättande allvarlig havandeskapsförgiftning, ges krampförebyggande mediciner.

Det är visat att behandling med blodförtunnande mediciner som innehåller acetylsalicylsyra minskar sannolikheten för utveckling av havandeskapsförgiftning hos gravida som har förhöjd risk, särskilt hos gravida som under en tidigare graviditet haft havandeskapsförgiftning. Sådan behandling rekommenderas från vecka 12 och framåt i graviditeten.

Förlossning före beräknat datum

Vid tecken på svår havandeskapsförgiftning kommer läkarna att sätta igång förlossningen tidigt. Om förlossningen sker före 32:a–33:e fullgångna graviditetsveckan, ges förbehandling med kortison för att barnets lungor ska mogna fortare. Om tillståndet är stabilt och tillåter vaginal förlossning är det att föredra framför kejsarsnitt för att undvika ytterligare förvärring av tillståndet. Om nödvändigt får man mediciner för att förhindra kramper och kontrollera blodtrycket under förlossningen.

Prognos

Sjukdomsförloppet är svårt att förutsäga, och tillståndet kan i vissa fall försämras snabbt. Täta kontroller är därför viktiga.

I de flesta fall förlöper havandeskapsförgiftning okomplicerat, men det finns en ökad sannolikhet för minskad fostertillväxt och för tidig födsel. De sällsynta tillstånden HELLP och eklampsi är allvarligare komplikationer som kräver intensivvård på sjukhus. Vid dessa tillstånd finns det en ökad sannolikhet för dödlig utgång för moder och barn.

Havandeskapsförgiftning utan komplikationer ger inga långsiktiga skador hos modern. I de flesta fall lider inte heller fostret några svåra skador. Men såsom nämnts, kan tillväxthämning av fostret vara en följd av havandeskapsförgiftning.

Blodtrycket normaliserar sig oftast redan några timmar efter födseln, men det kan vara förhöjt upp till 2–4 veckor. Om blodtrycket blir normalt efter förlossningen, kommer det hos förstföderskor vara låg sannolikhet (5 %) för utveckling av havandeskapsförgiftning vid en ny graviditet. Om havandeskapsförgiftning uppstår före 30:e veckan hos förstföderskor, kan sannolikheten för havandeskapsförgiftning vid efterföljande graviditeter vara så hög som 40 %.

Bland kvinnor som har haft havandeskapsförgiftning, finns en ökad sannolikhet att utveckla ihållande förhöjt blodtryck, som måste behandlas med blodtrycksmedicin på samma sätt som hos andra med högt blodtryck.

Det finns i dagsläget ingen väletablerad åtgärd som kan förhindra havandeskapsförgiftning.

Havandeskapsförgiftning och senare hjärt-kärlsjukdom

Ny forskning visar att kvinnor som har haft havandeskapsförgiftning löper ökad sannolikhet för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Det är därför viktigt att man tillsammans med läkaren kommer överens om ett kontrollschema 3–6 månader efter födseln. Vid den tiden bör det göras en bedömning av din sannolikhet för hjärt-kärlsjukdom.

Kvinnor som har haft havandeskapsförgiftning, bör av denna anledning se till att ha en hälsosam kost, undvika övervikt och utöva regelbunden fysisk aktivitet.


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons