Fakta | Diabetes

Fot- och bensår (ulcus cruris)

Sår på benen kan alla få, men ibland läker inte såren utan blir kroniska. Kroniska bensår drabbar omkring 0,3 procent av befolkningen, främst äldre människor.

Stig Attvall, docent i internmedicin, endokrinologi och diabetologi, Diabetescentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Diabetescentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Uppdaterad den: 2015-04-22
Författare: Stig Attvall, docent i internmedicin, endokrinologi och diabetologi, Diabetescentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Diabetescentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Annons

Hur får man bensår?

vanligaste orsakerna till bensår är:

  • Störningar i benets blodomlopp, vilket ger arteriella eller venösa bensår.
  • Skada som ger traumatiska bensår.

Patienter med diabetes kan utveckla diabetiska bensår på grund av nedsatt blodförsörjning eller känsel. Bensår kan också orsakas av hudsjukdomar, kärlsjukdomar, svulster och infektioner. Alla sår kan förvärras av infektioner.

Den här sidan kommer att handla om den vanligaste formen av kroniska bensår, de som uppstår på grund av störningar i benens blodomlopp.

Annons
Annons

Hur fungerar blodkärlen i benen?

Artärerna transporterar blod från hjärtat ut till kroppens vävnader, så att de får syre och näring.

Venerna för blodet, med avfallsprodukter från vävnaden, tillbaka till hjärtat. Benen har två system av vener, de ytliga som ligger mellan huden och musklerna, och de djupa som ligger mellan musklerna. De två systemen binds ihop av många små vener som gör att blodet kan löpa från de ytliga, till de djupa venerna.

För att blodet ska kunna flyttas från benen och uppåt i kroppen, mot tyngdkraften, behövs ett speciellt pumpsystem, den så kallade muskelpumpen. Muskelpumpens drivkraft alstras av vadmuskeln. När man går eller motionerar drar muskeln ömsom ihop sig runt venerna i benet och ömsom slappnar den av. Sammandragningarna pressar blodet från benen och upp mot hjärtat. För att blodet inte skall rinna tillbaka ner i benen är venerna utrustade med klaffar som stoppar återflödet. De tillåter bara blodet att flyta i en riktning, nämligen mot hjärtat.

Annons
Annons

Vad är arteriella bensår?

Arteriella bensår uppstår när blodförsörjningen till ett område är kraftigt nedsatt, på grund av till exempel åderförkalkning. Fötter och ben känns kalla och kan ha ett blåaktigt skimmer. Bensåren sitter oftast på fötter, tår eller hälar. De arteriella bensåren utgör omkring 10 procent av alla bensår.

Många som drabbas av arteriella bensår får ont. Det brukar vara värst när man vilar och kan bli särskilt svårt på natten. Smärtorna kan lindras om man sitter med benen dinglande från sängkanten. Då tillförs mer blod till benen tack vare tyngdkraften.

Personer med arteriella bensår kan också ha fönstertittarsjuka, claudicatio intermittens. Det innebär att man får krampaktiga smärtor i underbenen när man går eller motionerar, eftersom det inte kommer tillräckligt med blod till musklerna när de arbetar. Smärtorna försvinner när man stannar upp och vilar en stund. Man kan ha fönstertittarsjuka utan att ha utvecklat bensår.

Vad är venösa bensår?

Omkring 75 procent av alla bensår är venösa. Venösa bensår orsakas av att klaffarna i de vensystem som förbinder benets ytliga och djupa vener inte fungerar. Ett ben med venösa problem har ett mycket karaktäristiskt utseende.

Benet är uppsvullet, ödematöst. Huden är ofta brunaktigt missfärgad, särskilt såret, om det finns något.

  • Huden är torr och kliar.
  • Man kan ha eksem, staseksem.
  • Själva såret är ofta fuktigt och kladdigt men i regel smärtfritt.

De venösa bensåren sitter oftast precis ovanför ankeln, framförallt på insidan av benet.

Vad kan utlösa eller förvärra venösa bensår?

  • Tidigare sår som kan ha förstört en del av vensystemet.
  • Benbrott eller annan skada på benet.
  • Blodpropp i benets djupa vener, djup ventrombos.
  • Kirurgi
  • Stillastående eller stillasittande arbete som expediter, frisörer eller sjuksköterskor kan ha betydelse
  • Kärlinflammation, flebit, framförallt i de djupa venerna.
  • Graviditet - ju fler graviditeter, desto större risk.
  • Övervikt

Vad kan utlösa eller förvärra arteriella bensår?

Vad kan man göra för att undvika bensår?

Om du röker, sluta omgående.

Skär ner på fettet i kosten och ät mer frukter och grönsaker.

Om du är överviktig, försök gå ner i vikt.

Motionera så mycket du kan. Genom att motionera kan du tvinga blodkärlen att bilda nya förgreningar som kan förbättra blodomloppet i dina ben. Det kan göra lite ont, men misströsta inte för det.

Rör på dig även när du sitter stilla. Gör först cirkelrörelser med fötterna och vippa sedan med fötterna upp och ned det gäller även för venösa sår. På det sättet använder du venpumpen.

Goda råd om arteriella bensår

  • Vårda dina fötter.
  • Gå inte i för små och/eller illasittande skor. Köp ett par ordentliga skor med plats för fötterna.
  • Håll fötterna varma och undvik så mycket som möjligt att slå i ben och fötter.
  • Undersök dina underben och fötter dagligen. Titta efter färgskiftningar och sår.
  • Gå hos läkare och fotterapeut regelbundet.

Goda råd om venösa bensår:

  • Lev sunt.
  • Gå och motionera regelbundet, så att vadmuskeln aktiveras.
  • Skär ner på fettet i kosten och ät mer frukt och grönsaker.
  • Om du är överviktig, försök gå ner i vikt.
  • Vårda dina fötter.
  • Gå inte i för små och/eller illasittande skor. Köp ett par ordentliga skor med plats för fötterna.
  • När du har möjlighet, sitt med benen högt, gärna över hjärtnivå.
  • Undvik att sitta med benen i kors. Det hämmar venflödet.
  • Har du ett stillastående eller stillasittande arbete ska du variera din arbetsställning regelbundet och gärna gå omkring då och då.
  • Du kan också använda stödstrumpor.
  • Undersök dina fötter och ben dagligen. Titta efter färgskiftningar och sår. Besök läkare och fotterapeut regelbundet.

Hur ställer läkaren diagnosen bensår?

Diagnosen ställs vanligtvis utifrån sjukdomsbilden. Vid arteriella bensår genomförs ytterligare undersökningar av benets artärer. Det kan också vara nödvändigt med ytterligare undersökning vid venösa sår, främst tillståndet hos de djupa venerna.

Framtidsutsikter

Med rätt behandling läker i regel bensåren. Dessvärre finns det hos många äldre patienter flera riskfaktorer och en tendens att gång på gång utveckla sår, vilket kan ge ett sjukdomsförlopp på flera år. Arteriella bensår och claudicatio intermittens är mycket allvarliga signaler, som obehandlade kan resultera i kallbrand, gangrän, med förlust av benet, eller livet, som följd.

Hur behandlas bensår?

Målet är att behandla orsaken till såret och det som hämmar läkningen. När detta är gjort kommer såret i princip att läka.

I behandlingen ingår tvättning av såret, bekämpning av infektion och förbandsläggning. I en del fall kan patienten behöva en kärlkirurgisk behandling av förkalkade artärer i benet. Eventuellt kan man göra en ballongutvidgning av snäva kärl eller sätta in nya kärl. Vid vissa typer av sår är det nödvändigt att stänga såret med hjälp av plastikkirurgi. Det sker ofta genom att man täcker såret med en bit hud, plus eventuellt muskel, som man tar från ett annat ställe på kroppen


Annons
Annons