Fakta | Barn

Intellektuell funktionsnedsättning

Intellektuell funktionsnedsättning, även kallat utvecklingsstörning, finns hos cirka en procent. Vanligast är lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Uppdaterad den: 2021-02-04
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är intellektuell funktionsnedsättning?

Intellektuell funktionsnedsättning kallas också utvecklingsstörning. För att få diagnosen krävs bristande intellektuella förmågor med IQ lägre än 70. En person med intellektuell funktionsnedsättning har också för åldern bristande självständighet och förmåga att fungera socialt. Symtomen ska visa sig under barn-/ungdomstiden.

Internationellt ses intellektuell funktionsnedsättning hos cirka en procent. Bland personer som är äldre är 55 år i Sverige är det cirka en halv procent som har intellektuell funktionsnedsättning.

Symtom

Funktionsnedsättningen är livslång och beror ofta på en diffus hjärnskada. Denna skada leder framför allt till problem med uppmärksamhet, minne och psykomotoriskt tempo, vilket tillsammans ger en generellt försämrad inlärningsförmåga.

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område
Annons
Annons

Rabatter för dig som blir prenumerant på Netdoktors nyhetsbrev: Just nu 20% rabatt på värmedynan Heather. Läs mer och ta del av erbjudandet här »

Orsak

Ofta, men inte alltid, hittar man en bakomliggande orsak. Möjligheten att påvisa en orsak varierar beroende på grad av intellektuell funktionsnedsättning. Vid svår eller medelsvår intellektuell funktionsnedsättning hittar man orsak hos cirka 80 procent, medan man vid lindrig intellektuell funktionsnedsättning endast hittar orsak hos cirka 45 procent.

Orsaker före förlossning

Orsaker före förlossning är vanligast och utgör mer än 80 procent. Vissa ärftliga sjukdomar, som Downs syndrom, Fragilt X syndrom och Prader-Willis syndrom leder till intellektuell funktionsnedsättning. Andra orsaker kan till exempel vara infektion hos mamman under graviditeten, för tidigt födda barn eller alkohol- eller läkemedelsbruk under graviditeten (fetalt alkoholsyndrom).

Orsaker vid förlossning

En del fall, cirka 10 procent, kan tillskrivas komplikationer i samband med själva förlossningen, till exempel långdragen förlossning, syrebrist eller infektion.

Annons
Annons

Orsaker efter födseln

Infektioner som påverkar hjärnan och svåra skallskador. Bristande omsorg eller understimulering kan också leda till intellektuell funktionsnedsättning.

Diagnos

Föräldrarna misstänker ofta att något är fel på grund av försenad utveckling. Ibland går yngre syskon om i utveckling. Försenad utveckling kan också upptäckas på BVC eller i förskolan/skolan.

För att bedöma om en person har intellektuell funktionsnedsättning görs en utredning där sjukdomshistoria, utveckling sedan barndomen, kartläggning av anpassningsförmåga och test av intellektuell förmåga ingår. 

För att kartlägga anpassningsförmågan används tester som bedömer följande områden:

  • Motorisk utveckling – grovmotorik, finmotorik, förflyttning och rörlighet.
  • Aktiviteter i det dagliga livet – hushållsarbete, påklädning, hygien och matlagning.
  • Kommunikation – förmåga att uttrycka sig och förstå språk, läs- och skrivfärdigheter samt förståelse av pengar.
  • Social kompetens – etablera och bibehålla vänskapsrelationer, interaktion med andra, delta i aktiviteter med andra individer.

Indelning i intellektuell funktionsnedsättning efter IQ har gjorts på olika sätt genom tiderna. En vanlig indelning ser ut så här:

Intellektuell funktionsnedsättning IQ-nivå Mental ålder (år)
Lindrig 50–69 Nio till under tolv
Medelsvår 35–49 Sex till under nio
Svår 20–34 Tre till under sex
Mycket svår under 20 Yngre än tre

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning leder vanligtvis till inlärningssvårigheter i skolan och det är ofta först då barnets intellektuella begränsningar upptäcks. Det kan vara svårt att skilja lindrig intellektuell funktionsnedsättning från specifika inlärningssvårigheter eller beteendeproblem. Många vuxna kan arbeta, ha goda sociala relationer och uppnå självständighet när det gäller aktiviteter i det dagliga livet. Denna grupp utgör den största gruppen av personer med intellektuell funktionsnedsättning (cirka 85 procent).

Medelsvår intellektuell funktionsnedsättning leder vanligtvis till markerad intellektuell funktionsnedsättning i barndomen, men de flesta kan tränas upp till någon grad av oberoende när det gäller att klara sig själva samt uppnå lämpliga kommunikationsförmågor och vissa skolfärdigheter. Den här gruppen utgör cirka 10 procent.

Svår intellektuell funktionsnedsättning medför vanligtvis ett kontinuerligt omsorgsbehov. Den här gruppen utgör cirka 3–4 procent.

Mycket svår intellektuell funktionsnedsättning medför allvarliga begränsningar i egenvård, kommunikation och rörlighet. Personen kan inte testas med hjälp av vanliga test för intellektuella funktioner, men kan antas ha ett IQ under 20. Den här gruppen utgör cirka 1–2 procent.

Utöver att ställa diagnosen intellektuell funktionsnedsättning måste undersökningen bedöma vilken grad av intellektuell funktionsnedsättning som föreligger, om det går att hitta någon orsak, om det finns andra samtidiga problem, exempelvis syn- eller hörselnedsättning, samt om tillståndet är stabilt eller förvärras.

Feldiagnoser

Syn- och hörselnedsättningar kan förväxlas med intellektuell funktionsnedsättning eftersom de kan leda till en försenad psykomotorisk utveckling. Motoriska problem, som till exempel vid cerebral pares kan lätt uppfattas som en intellektuell funktionsnedsättning eftersom barnet ofta har problem med att kommunicera. Även olika neurologiska sjukdomar kan ge symtom som påminner om intellektuell funktionsnedsättning.

Behandling

För de flesta tillstånd med intellektuell funktionsnedsättning saknas behandling som tar bort orsaken. Tidig stimulering kan hjälpa barnet att utnyttja sina resurser på bästa möjliga sätt. För att lyckas med detta krävs insatser från föräldrar och flera yrkesgrupper som specialpedagoger, kuratorer, fysioterapeuter, logopeder, psykologer, arbetsterapeuter och sjuksköterska/läkare. Detta kan ske via insatser från särskolan och Barn- och Ungdomshabiliteringen. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har rätt till insatser via LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Prognos

Prognosen beror på orsaken till och graden av intellektuell funktionsnedsättning. Många personer med medelsvår intellektuell funktionsnedsättning bor i boenden med varierande grad av hjälp från samhället och med dagverksamhet som exempelvis skyddad arbetsplats eller arbets- och utbildningscenter. Många personer som har en medelsvår intellektuell funktionsnedsättning är fysiskt friska och kan förväntas att få ett normallångt liv.

Personer med svår intellektuell funktionsnedsättning behöver som regel hjälp dygnet runt och speciella aktiviteter på dagarna som beteendeträning, olika former av stimulerande aktiviteter och andra speciellt utformade aktiviteter.