Operationer för att korrigera synfel i ögat

De vanligaste synfelen är närsynthet (myopi), vilket innebär att man ser otydligt på långt håll översynthet (hyperopi), vilket gör att man ser otydligt på nära håll samt brytningsfel (astigmatism), vilket ger ”skuggbilder”.

Per Sandkull, specialistläkare inom ögonsjukdomar, Stockholms Ögonklinik vid Sophiahemmet, Stockholms Ögonklinik vid Sophiahemmet
Publicerad den: 2008-10-02
Författare: Per Sandkull, specialistläkare inom ögonsjukdomar, Stockholms Ögonklinik vid Sophiahemmet, Stockholms Ögonklinik vid Sophiahemmet

Annons
Närsynthet beror på att ögat är för långt i förhållande till linsens brytkraft och bilden hamnar därmed framför näthinnan och uppfattas som oskarp. Detta fel korrigeras med negativa (konkava) glasögon. Det omvända gäller vid översynthet, dvs ögat är för kort och bilden hamnar bakom näthinnan, vilket också ger en oskarp bild. Detta fel korrigeras med positiva (konkava) glasögon. Brytningsfel innebär att linsen är inte är riktigt symmetrisk, vilket gör att ljusstrålarna bryts på olika ställen, vilket i sin tur gör att delar av bilden blir skarp och andra suddiga. Detta gör att man ser otydligt både på nära och långt håll. Man kan också ha kombinerade synfel, till exempel närsynthet och astigmatism eller översynthet och astigmatism.

Det normala åldrandet gör att vi får svårare att se på nära håll. Det kallas för åldersynthet och brukar märkas i 45-årsåldern. Detta innebär att linsen förlorar sin förmåga att ställa om sig från seende på nära och långt håll (ackomodation). Detta kan korrigeras med glasögon (läsglasögon). Vissa typer av synfel kan korrigeras med operativa ingrepp eller med laser.

Vilka kan opereras?

Man skall ha fyllt 20 år och synen skall ha varit stabil i minst två år för att bli aktuell för operation. Man får inte vara gravid. Om man även har vissa andra sjukdomar, kan det också finnas inskränkningar.

Operationsmetoder

LASIK, LASEK och Epi-LASIK
Detta innebär att det översta lagret på hornhinnan, epitelet, tas bort och den underliggande vävnaden behandlas med laser. Sedan läggs epitelet tillbaka och täcker då såret. Skillnaderna mellan metoderna består i hur epitelet avlägsnas från den underliggande vävnaden. Dessa metoder kan korrigera närsynthet upp till -6 D (dioptrier), översynthet upp +3,5 D och astigmatism upp till -2,5 D . Inom detta behandlingsområde blir synresultatet i stort sett lika med de olika metoderna.
Fördelar: Välbeprövad metod, goda resultat. Snabb läkning. Enkelt att ombehandla vid behov.
Nackdelar: Risk för grumling av hornhinna, haze (se nedan). Risk för ökad bländningskänslighet och kontrastkänslighet.

Annons
Annons

Bågformiga snitt
Detta är en metod för att korrigera astigmatism och innebär att kirurgen skär bågformiga snitt på två ställen på hornhinnan. Denna metod kan användas för sig själv eller kombination med laser vid astigmatism. Används vid astigmatism över -3 D.
Fördelar: Säker operation, reoperation möjlig.
Nackdelar: Oprecis metod.

CLE – Clear Lens Extraction
Samma typ av operation som utförs på patienter som har grå starr. Detta innebär att ögats lins tas bort via ett litet snitt och ersätts med en plastlins. Denna metod används på personer med stark över- eller närsynthet, som inte passar för andra metoder.
Fördelar: Låg risk, hög grad av förutsägbarhet av synresultatet.
Nackdelar: Förlust av ackomodation.

INTACS – INTrACorneal Segments, intrakorneala ringar
Denna metod innebär att man sätter in två små halvringar i plast i hornhinnan. Används vid närsynthet -1 till -4,5 D och astigmatism upp till -1 D.
Fördelar: Enkel metod, ringarna kan tas bort vid problem. Ringarna är utbytbara och har låg skaderisk.
Nackdelar: Kan ge upphov till astigmatism, svårt att förutse resultatet.

Annons
Annons

Intraokulära linser – PRL
Denna metod innebär att man via ett litet snitt sätter in en tunn lins av plast framför ögats egen lins. Används framförallt för korrektion av närsynthet från -3 D till -20 D och översynthet från +3 D till +15 D.
Fördelar: Kan avlägsnas, korrigerar över- och närsynthet.
Nackdelar: Kan inte korrigera för astigmatism, kan ge grå starr, kan ge inflammation.

Vilken syn kan jag förvänta mig efter operationen?

Syftet är att patienterna skall slippa använda glasögon eller linser. Efter operationen ser ungefär 90 procent minst 0,5 rader på synprövningstavlan, vilket är gränsen för att få köra bil. Full synskärpa (1,0) eller bättre uppnås i 76-89 procent av fallen vid närsynthet och i 48-80 procent av fallen vid översynthet. Dessa värden gäller för måttliga brytningsfel (upp till -6 D vid närsynthet och upp till +3,5 D vid översynthet). Över 90 procent blir nöjda eller mycket nöjda.

Vilka risker finns det med operationen?

Den vanligaste komplikationen är att det finns ett kvarstående synfel efter operationen, särskilt om det ursprungliga synfelet var stort. Omedelbart efter operationen är det vanligt med bländningsbesvär och viss dimsyn. Dessa besvär brukar försvinna, men kan hos vissa bli bestående. Den allvarligaste komplikationen är infektion i ögat, och detta kan förekomma vid alla operationer. Man kan också råka ut för grumlingar inne i ögat, svullnad i gula fläcken och näthinneavlossning i mycket ovanliga fall.

Vid laseroperationerna (LASIK, LASEK och Epi-LASEK) kan ett par speciella komplikationer uppstå. Dessa är så kallad haze, vilket upplevs som dimsyn. Denna brukar försvinna med tiden. Vidare kan man få besvär med att epitelskiktet inte läker fast, vilket kan ge veckbildning och synstörning och inflammation. Torra ögon är vanligt och beror på nedsatt känsel i hornhinnan eftersom man har skurit av nerverna. Efter ungefär ett halvår har dessa vuxit ut igen och under tiden kan man behandla ögonen med konstgjorda tårar.


Annons
Annons