Läkare: svensk abortvård hotas

Närmare var tredje kvinna kommer att göra en abort under sin livstid. Trots detta finns begränsad kunskap om hur ingreppet påverkar kvinnor, och även män.

Fram till 2012 hade Socialstyrelsen ett register över aborter som gav information om kvinnans ålder, tidigare aborter och vilken vecka graviditeten avslutades i.

Men så är det inte längre, påpekar Helena Kopp-Kallner. Hon är gynekolog och sekreterare i Farg, arbetsgruppen för familjeplanering inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi, SFOG.

–  Den tidigare abortstatistiken var värdelös, men nu är den ännu sämre. Nu rapporterar man bara inom åldersintervall. Det hotar abortvården att statistiken är så dålig, vi kan inte gå ner på individnivå eller följa trender i abortmetoder. Vi kan inte se hur komplikationerna ser ut, vad vårdgivare ger för rådgivning om preventivmedel eller vilka metoder olika kliniker förespråkar, säger hon till Dagens Nyheter,

Helena Kopp-Kallner vill gärna se ett nationellt abortregister, men ett undantag i lagen hindrar Socialstyrelsen från att publicera specifik abortstatistik.

– Lagen är skriven på det sättet att vi inte får plocka in personuppgifter om aborter. 2013 gjorde våra jurister oss uppmärksamma på att vi hade för detaljerade uppgifter i statistiken. De påpekade att om det fanns någon kvinna i materialet som var väldigt ung eller gammal och man vet vilken klinik hon har besökt, så kan man med annan information lista ut vem hon är bakvägen, säger Jesper Brohede som är enhetschef på Socialstyrelsen, till DN.

2009 föreslogs ett nationellt abortregister från regeringens utredare, läkaren Anders Milton. Det mötte massiv kritik, endast Kristdemokraterna var positiva till förslaget.

– Det är en falsk omsorg om kvinnorna. Man tror att man skyddar dem, men kvinnor vill inte bli skyddade. Politiker tror att abort är något som samhället inte vill prata om – och då ska inte du heller göra det, ungefär så. Men abort ska inte vara skämmigt. Det ingår i kvinnans reproduktiva cykel att det blir så ibland och det är ett ingrepp som ska kunna följas upp, säger Helena Kopp-Kallner till DN.