Nanoläkemedel kan ge smartare cancerbehandling

I Sverige är cancer den vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdom. Men medan patienter med hjärt- och kärlproblem har många effektiva läkemedel utan allvarliga biverkningar att välja bland är situationen för cancersjuka patienter en annan.

– Man ser i princip dagligen personer utan hår eller någon som ser nästan genomskinlig ut. Jämfört med för trettio år sedan botar vi många fler med cancer idag, men behandlingarna är fortfarande tuffa och många får svåra biverkningar, säger Andreas Nyström, docent i nanomedicin.

De flesta av dagens cancerbehandlingar dödar nämligen inte bara cancercellerna utan slår hårt också mot kroppens friska celler. Men oerhört små nanopartiklar (mindre än hundra miljarddels meter i diameter) kan snäva in behandlingsområdet i kroppen. Olika cancerläkemedel kan kapslas in i partiklarna, som är så små att de kan kretsa fritt i vårt blodomlopp. Med målstyrda nanopartiklar kan en större dos av läkemedlet hamna i tumören och en mindre del i övriga kroppen.

– Det går att styra var cancerläkemedel hamnar i kroppen genom sättet man kapslar in dem på. Då kan man välja att ge en mindre dos läkemedel än tidigare och ändå få samma effekt. Eller så kan man ge en högre dos utan att patienten får mer biverkningar än förut.

Nanopartiklar kan styra biverkningar

Det går också i vissa fall att förändra läkemedlet så att patienten får lindrigare biverkningar istället för allvarliga. En särskild cancerbehandling kunde tidigare ge skador på hjärtat, men numera har nanopartiklarna ”styrts om” så att patienten istället riskerar hudproblem och eksem som bieffekt.

– Det är problem som i sin tur enkelt kan behandlas med kortison och de får ju anses som mycket lindrigare än skador på hjärtat, säger Andreas Nyström.

Mycket är fortfarande på forskningsstadiet men ett antal nanoläkemedel används alltså redan idag på cancerpatienter. Ett exempel är en nanopartikel baserad på ett av våra vanligaste protein i blodet, albumin. Den har visat sig vara effektiv vid flera typer av cancer, såsom äggstockscancer och bukspottkörtelcancer.

Själv har Andreas Nyström och hans kollegor fokuserat på bröstcancer och hur man kan styra läkemedlet inuti cancercellen.

– De flesta som drabbas av bröstcancer blir friska men bland de som får återfall i cancer är det relativt vanligt att cancern blir resistent mot cellgifterna. Vi har tittat på de femton procent av bröstcancerpatienterna som inte får en gynnsam behandling, och där resistens kan vara en del av problemet. Vi vill minska risken för resistens genom att med hjälp av nanopartiklar undvika att vissa proteiner aktiveras i cancercellerna.

Dagens nanoläkemedel bryts ner av kroppen 

Nanoteknik har kallats för en medicinsk revolution och ingen verkar riktigt veta hur mycket man kommer kunna åstadkomma med hjälp av nanopartiklar inom sjukvården. Men även kritiska röster har hörts i debatten.

– En farhåga har varit att partiklarna som används ska stanna kvar i kroppen och ge biverkningar långt senare. Men alla de nanoläkemedel som finns på marknaden idag kan brytas ner av kroppen, säger Andreas Nyström.

Han tror mycket på nanomedicin och målsökande cancerbehandlingar, men menar att utvecklingen inte kommer att ske över en natt. Ofta tar det mellan tio och femton år att utveckla ett nytt läkemedel.

– Det kommer nya tillämpningsområden för nanomedicin hela tiden. Men det är väldigt komplicerat att bygga de här partiklarna. Kroppen har ju ett immunförsvar som är byggt för att ta hand om och göra sig av med främmande ämnen i kroppen. Läkemedel tar lång tid att utveckla men vi tar små steg framåt.