Framtidens sjukvårdsteknik är redan här

– De ville kasta ut mig, säger Mats Olsson, framtidsstrateg på trendanalysföretaget Kairos Future, och syftar på en föreläsning han höll för sju år sedan. Då var han precis i början av sin studie kring just teknikens plats i framtidens vård och hade precis berättat för en grupp läkare om allt man kan göra med en smartphone. Det hördes inga glada tillrop direkt.

– Men nu är vi redan där. Det jag berättade om då kan vi göra idag.

Mats Olsson berättar till exempel om appen som är kopplad till en sensor och mäter blodgenomströmningen i hjärtat, astmainhalatorn som kopplas till ett socialt nätverk och kan varna astmatikern som befinner sig i ett område med dålig luftkvalité, samt den lilla prylen på tanden som direkt visar tandläkaren hur bra eller dåligt patienten ätit. Och mängder av andra tekniska finesser.

Patienter hjälper läkare att hitta lösningar

Mycket handlar om vad Mats Olsson kallar samproduktion, ett slags partnerskap mellan läkare och patient, där man på sätt och vis hjälps åt att hitta lösningar på en diagnos. Ett sådant exempel är bland annat kanadensiska appen ”Pain squad” som riktar sig till annat cancersjuka barn. Genom att spela ett spel där barnen talar om när och var de har ont kan de hjälpa läkaren att se hur effektfulla olika mediciner är. Och han poängterar att den sjuka redan nu har mer frihet att bestämma över sin egen vård.

– För bara några år sedan innebar kanske en viss sjukdom att man som patient var bunden till en vårdinrättning, medan ny teknik och nya hjälpmedel gör att patienten numera kan bo kvar hemma eller åka på den där drömresan.

Vistelsen på sjukhus blir kortare

Mycket har alltså hänt sedan Mats Olsson påbörjade sin studie om framtidens teknik. En av de viktigaste trenderna han tycker sig se är att tidsperioden då en patient ligger inlagd förkortas.

– Med en växande befolkning som dessutom blir allt äldre kommer sjukvården inte ha möjlighet att vårda patienter på sjukhus lika länge som idag. För att det ska fungera i praktiken måste man satsa mer på förebyggande hälsoarbete och hemsjukvård efter själva sjukhusbesöket. Där kan tekniken göra stor skillnad, säger han.

Balans mellan teknik och empati

Redan idag är e-hemtjänsten i Västerås ett lyckat exempel på hur tekniken kan hjälpa sjuka att klara sig hemma. Där använder man sig av minirobotar, sensorer och kameror i hemmet, och enligt Mats Olsson är de äldre nöjda.

– De gamla själva brukar säga att det funkar jättebra ”för folk kommer när jag vill”. Men krånglar det aldrig? har jag undrat. ”Jo, det händer väl, men då drar jag bara ur sladden, startar om och kör igen”, säger han.

Men för de som oroligt undrar om den mänskliga kontakten helt kan sållas bort i mötet mellan läkare och patient har Mats Olsson lugnande besked.

– Empati kommer att vara viktigt även i framtiden såklart. Konststycket blir att hantera balansen mellan teknik och empati.