Antioxidanter

Forskning visar att fria radikaler kan ligga bakom ett flertal sjukdomar, som till exempel hjärt-kärlsjukdom och cancer. Antioxidanter är ett samlingsnamn för ämnen som finns främst i frukt och grönsaker och som kan ge ett bra skydd.

Elektroner som vill bilda par

För att förstå vad fria radikaler är behöver vi gå ner på molekylnivå. Alla atomer (grundämnen) består av en positivt laddad kärna omgiven av negativt laddade elektroner.

Flera atomer som slår sig samman bildar molekyler, det vill säga olika kemiska föreningar. De atomer eller molekyler som får beteckningen fria radikaler har alltid en ensam elektron i sitt yttersta skal.

Elektroner föredrar att hålla ihop parvis. Därför försöker den ensamma elektronen att hitta en annan elektron att bilda par med. Då angrips existerande elektronpar och resultatet blir nya par och nya fria radikaler. Nya fria radikaler bildas hela tiden, händelseförloppet fortsätter och en kedjereaktion sätts igång. De föreningar som lämnar ifrån sig elektroner blir oxiderade (reagerar med syre) så att de fungerar sämre eller inte alls.

Syre, bov i dramat

Syre är nödvändigt för vår överlevnad. Då vi andas fångas syret upp i lungorna och transporteras, med hjälp av blodets hemoglobin, ut till kroppens celler. Där används det när kolhydrater, fett och protein omvandlas till energi.

När syret har fullgjort sin funktion utsöndras det mesta omvandlat som koldioxid och vatten. Men en liten del, mellan två och fem procent, bildar istället fria radikaler. Detta sker då syret reagerar med fria elektroner (så kallad oxidation). Ju mer energi vi behöver och ju mer vi äter desto fler fria radikaler bildas.

Vad händer i kroppen?

Kroppens celler består i minsta beståndsdelar av elektroner. Då kedjereaktionen med fria radikaler oxideras kan cellmembranen skadas. Sker det i hudceller kan de upplevas som ålderstecken.

Det onda kolesterolet (LDL), som är en transportform för kolesterol i blodet, har också ett cellmembran som lätt angrips av fria radikaler. Då uppstår skador som anses vara en avgörande faktor vid utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar.

Fria radikaler kan också störa celldelningen så att skador kan uppstå, i värsta fall i form av cancer. Cellskador av fria radikaler drabbar de gener som kontrollerar tillväxten av cellerna och gör att de kan utvecklas till tumörceller som växer okontrollerat. En ansamling av skadat DNA ligger sannolikt bakom flera olika cancerformer.

Fleromättade fettsyror, med viktiga funktioner i cellernas membraner (både de som omger cellen samt de som finns runt olika strukturer inne i cellen) skadas lätt. Detta kan leda till allmänt försämrad funktion i cellen. Om t ex de vita blodkropparna i immunförsvaret skadas leder detta till att immunförsvaret blir försvagat.

Rökning ger fria radikaler

Vid alla sjukdomar där immunförsvaret av någon orsak är aktiverat bidrar den ökade radikalproduktionen till de skador som uppkommer. Exempel på detta är reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar samt kronisk bronkit på grund av rökning.

Rökning, även passiv sådan, belastar kroppen med de farliga kvävedioxidradikalerna som med stor sannolikhet är delaktiga vid utvecklingen av exempelvis lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar.

Vid diabetes kan ständigt förhöjda blodsockernivåer leda till ökad bildning av radikaler och därmed ökad risk för följdsjukdomar. Även åldrandet påverkas troligen av mängden fria radikaler i kroppen.

Fria radikaler medverkar med stor sannolikhet även vid uppkomsten av grå starr, skador på ögats gula fläck kanske också Alzheimers sjukdom.

Det förekommer alltså många olika typer av sjukdomar och skador som orsakas av fria radikaler. Hur svåra skadorna blir och hur de påverkar kroppens funktioner beror på vilka föreningar som angripits. Om de leder till sjukdom eller inte avgörs också av kroppens förmåga att försvara sig mot radikalerna och att reparera uppkomna skador.&nbsp

Antioxidanter- kroppens försvar

Som tur är har kroppen ett bra försvar mot fria radikaler. Antioxidanter har fått sitt namn efter sin förmåga att just kunna motverka oxidering. Man kan jämföra antioxidanterna med konserveringsmedel som tillsätts i feta livsmedel så att de inte härsknar - härskning är samma sak som oxidation av fett.

Flera antioxidanter bildas automatiskt i kroppen. Exempel på dessa är urinsyra, glutation och Q10 samt proteiner som binder järn och koppar. För att kunna bilda de här antioxidanterna behöver vi äta tillräckligt med protein, speciellt aminosyrorna cystein och metionin. Dessutom behövs mat som innehåller selen (som finns i fisk, skaldjur, kött, ägg, samt en del nötter, baljväxter och sädesslag), zink (där kött, skaldjur, mjölk, nötter, baljväxter, fullkornsprodukter är bra källor), koppar (finns i skaldjur, baljväxter, nötter) och mangan (som finns i fullkornssäd, nötter, bär).

Frukt och grönt- bästa källan

För att försvaret skall fungera optimalt är vi också beroende av färdiga antioxidanter via maten. Bäst källan är frukt, bär, grönsaker och rotfrukter. Här finns antioxidanter i form av vitamin C, vitamin E samt en mängd olika karotenoider och flavonoider. Utmärkande för karotenoiderna är att de ger orange, röd eller gul färg. Den starka färgen på t ex morötter, jordgubbar och gul paprika kan alltså ses som ett bevis på högt innehåll av karotenoider. På samma sätt färgar flavonoider blåbär, svarta vinbär och blå druvor i olika karakteristiska blå- röda nyanser.Flera av flavonoiderna har i vetenskapliga studier visat sig vara mycket kraftiga antioxidanter jämfört med t ex vitamin C och vitamin E.

Antioxidanterna i maten samverkar ofta på olika sätt, Vitamin C kan till exempel reparera skadat vitamin E. Samspelet mellan olika antioxidanter gör att ett blandat intag från maten anses vara betydligt bättre än att äta stor dos av någon enstaka antioxidant i tablettform.

Balans och variation

Eftersom olika antioxidaner verkar på olika sätt i kroppen och finns i varierande mängd är det viktigt att variera sitt matintag och äta balanserat och regelbundet. När det gäller frukt och grönsaker är det bra att få i sig många olika sorter varje dag (ca 3 frukter och 2-3 grönsaker). Variera färg, form, efter säsong och vad du är sugen på.

Mat rik på färdiga antioxidanter:

  • Frukt
  • Bär
  • Grönsaker
  • Rotfrukter.

Förstadier till antioxidanter finns i:

  • Fisk
  • Skaldjur
  • Kött
  • Ägg
  • Mjölk
  • Nötter
  • Baljväxter
  • Fullkornsprodukter och sädesprodukter.&nbsp

Källa: Ewerman AB, nutritionist Ulla Johansson.

Uppdaterad den: 2007-02-14

Författare: Stina Nordqvist, redaktör, dietist