Blodcancerförbundet: Vi måste ha en optimal läkemedelsanvänding
Lise-Lott Eriksson, ordförande för Blodcancerförbundet, uppmanar till en hälsoekonomisk utvärdering av hela systemet kring introduktionen av nya läkemedel. Det skriver hon i en slutreplik i debatten om hur man snabbare ska utvärdera nya läkemedel i Sverige.
I en opinionstext i Dagens samhälle 11 september, skrev Lise-Lott Eriksson, ordförande för Blodcancerförbundet, att cancerpatienter dör i väntan på nya behandlingar. Hon menar att det tar för lång tid att utvärdera nya läkemedel, trots och att systemet bör utvärderas hälsoekonomiskt.
Här kan du läsa om de tidigare inläggen >>>
”Vi kan inte fortsätta att överpröva beslut”
”Utvecklingen av nya läkemedel inom blodcancerområdet går svindlande fort. Vi kan inte fortsätta att överpröva de beslut, som baserat på forskning, fattas på europeisk nivå”, skrev hon bland annat.
Som svar på Blodcancerförbundets debattartikel skriver Gerd Lärfars, ordförande NT-rådet och Beatrice Melin, ordförande Regionala cancercentrum i samverkan att de håller med om att patienter har rätt att tidigt få tillgång till nya läkemedel som utvärderas och prissätts snabbt.
”Det är just därför alla landsting i Sverige samverkar kring ordnat införande av nya läkemedel.”
Vill du få mer kunskap om mantelcellslymfom?
Genom att prenumerera på kunskapsbrevet om mantelcellslymfom kommer du få användbara tips och råd som kan hjälpa dig att få bättre och tryggare vård, information om olika behandlingsalternativ och ta del av nya forskningsrön inom området.
”Läkemedlets pris värderas i förhållande till den kliniska nyttan”
Lärfars och Melin skriver att europeiska läkemedelsmyndigheten godkänner läkemedel baserat på effekt och säkerhet. Däremot tar de inte hänsyn till kostnaden i förhållande till nyttan för patienten. Priset sätts istället av läkemedelsföretagen själva, utifrån en bedömning av marknadens betalningsvilja.
”Därför måste läkemedlets pris värderas i förhållande till den kliniska nyttan. Värderingen måste göras ur ett svenskt perspektiv där vi tar hänsyn till vilka resurser vi har här och vilka andra former av vård och läkemedel som krävs och finns tillgängliga för aktuella patientgrupper.”
”Värdet måste ställas i relation till betalningsvilja och samhällskostnaden”
Vidare skriver de att Blodcancerförbundets ordförande, Lise-Lott Eriksson, inte nämner läkemedelsföretagens ansvar för prissättningen av läkemedel, i sitt debattinlägg.
Som sin slutreplik svarar Lise-lott Eriksson att hon håller med Lärfars och Melin om att nya läkemedel måste värderas efter nyttan de tillför patienter i förhållande till priset.
”Men värdet måste också ställas i relation till befolkningens betalningsvilja och påverkan på hela samhällskostnaden inkluderat förlorad arbetsinkomst, minskad belastning på närstående, sjukvårdskostnaden inkluderat sparad tid för sjuksköterskor eller läkare med mera. Men tyvärr fungerar det inte så väl i praktiken.”
Hon menar också att läkemedlen, när de slutligen blivit rekommenderade för användning i Sverige, blir det i en sen linje. Och det trots att det finns vetenskapligt stöd för att läkemedlen har bättre effekt i första linjen och i kombination med andra läkemedel.
Enkätundersökning om prostatacancer
Har du eller någon i din närhet prostatacancer eller tidigare haft? Då kan du nu delta i en enkätundersökning som syftar till att öka kunskapen om vården för personer med prostatacancer.
”...hur kan vi då utvärdera dem och göra kostnadseffektiva beräkningar av resultatet?”
Hon menar också att läkemedel står för mindre än 10 procent av vårdens totala kostnader och satt största delen bekostas av offentliga medel. Därför ligger det i allas intresse att den totala kostnaden är för läkemedel är så låg som möjligt, menar hon.
”Det är precis detta vi värnar om när vi uppmanar till en hälsoekonomisk utvärdering av hela systemet inklusive den enorma administrativa apparat som har byggts upp kring läkemedelsgodkännande i Sverige.”
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu