Karolinskas visselblåsartjänst sågas av expert

I somras införde Karolinska universitetssjukhuset en anonym visselblåsartjänst som skulle göra det lättare för anställda att anmäla missförhållanden som bland annat ekonomisk brottslighet, korruption och sexuella trakasserier.

– Karolinska strävar efter att upprätthålla ett öppet verksamhetsklimat och hög etisk standard. Det är viktigt för Karolinskas framtid att vi får en möjlighet att ta itu med allvarliga missförhållanden, säger Melvin Samsom, sjukhusdirektör och initiativtagare, till tidningen Vårdfokus.

Via en extern hemsida kan den som vill tipsa om ett missförhållande skicka in anonyma rapporter, som via en extern part, Whistleblowing centre, sänds vidare till sjukhusets HR-chef, chefsjurist och internrevisor.

Men yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är kritisk till systemet. Han menar att tjänsten underminerar meddelarfriheten, som ger alla rätt att straffritt lämna känslig information, exempelvis sekretessbelagda uppgifter, till medier för publicering. Anställda inom offentlig verksamhet har utöver meddelarfriheten dessutom meddelarskydd, vilket innebär att arbetsgivaren inte får göra efterforskningar kring vem som har läckt informationen. Problemet med visselblåsartjänsten är, enligt Nils Funcke, att den inte omfattas av meddelarskyddet eftersom anmälaren vänder sig till Karolinska och inte till medier.

– Därmed finns det inget som juridiskt hindrar Karolinska från att efterforska och straffa källan om de vill, säger Nils Funcke till Vårdfokus.

Tipsen blir allmänna handlingar

Dessutom betraktas de inkomna rapporterna som allmänna handlingar, som vem som helst kan begära ut för att läsa. Enligt Vårdfokus står det i sjukhusets riktlinjer att varken Whistleblowing centre eller Karolinska kan spåra den medarbetare som lämnat uppgifterna. Men längre ner i samma text framgår att ”missbruk av systemet kan få arbetsrättsliga konsekvenser”.

Men Nils Funcke menar att det finns avancerad teknik för att spåra IP-nummer om det behövs.

– Föreställ dig en person som själv gjort sig skyldig till korruption men som fått kalla fötter och vill anmäla händelsen via den här tjänsten. Då kanske sjukhuset mer eller mindre blir skyldiga att gå till botten med det, och då kan källan också bli avslöjad. De har i alla fall rätt att göra det, och däri ligger den stora skillnaden gentemot de grundlagsfästa rättigheterna, säger Nils Funcke.