Läs även
Överkänslighet
Födoämnesöverkänslighet
Olika former av födoämnes...
Webb-tv: Glutenintolerans
Celiaki (Glutenintolerant) är ett förhållandevis sällsynt tillstånd med intolerans mot en beståndsdel i proteinet gluten. Gluten finns i olika sädesslag, särskilt i vete, korn och råg.
Celiaki drabbar tunntarmens slemhinna och medför nedsatt funktion att ta upp kostens näringsämnen (vitaminer, mineraler, kolhydrater, protein och fett).
Glutenintolerant är en kronisk sjukdom som finns i alla åldersgrupper. Slemhinnans funktion kan normaliseras och underhållas med en kost som utesluter gluten.
Varför får man celiaki?
Det finns en liten ärftlig tendens. Därutöver är det en förutsättning att man intar kost som innehåller gluten för att sjukdomen ska bryta ut.
För små barn är risken att utveckla celiaki är större ju tidigare de börjar äta gröt och bröd.
I vissa länder är celiaki mer vanligt (till exempel Irland).
Gluten ger celiakipatienter inflammationsförändringar och andra karakteristiska förändringar i tunntarmens slemhinna. Förändringarna gör så att tunntarmen inte fungerar normalt.
Symtom på celiaki:
Den nedsatta tarmfunktionen har konsekvenser för hälsan, eftersom tarmen blir sämre på att ta upp födans beståndsdelar. Därför kan glutenintoleranta som ändå äter gluten få:
- Vitamin/mineralbrist (särskilt järn och kalcium)
- Viktminskning eller kroniskt låg vikt
- Kronisk diarré
- Trötthet (på grund av järn- eller blodbrist).
Vad kan man själv göra?
Det är viktigt att följa rekommendatoner för mat till små barn, så att de inte får glutenhaltig mat för tidigt i livet.
Livsmedelsverket skriver i sin föräldrabroschyr "Mat för spädbarn":
"När du börjar ge ditt barn smakportioner är det bra att även ge mat som innehåller gluten. Oavsett om barnet är fyra eller sex månader gammalt är det en fördel om introduktionen av gluten kan ske under skydd av amning. "
Bröstmjölk innehåller nämligen ämnen som är bra för immunförsvaret.
Hur ställer läkaren diagnosen?
Man tar ett prov från tunntarmens slemhinna, ofta samtidigt med en magundersökning (gastroskopi).
Ofta kan man med hjälp av speciella blodprov få diagnosen bekräftad genom påvisande av så kallade endomysie-antikroppar och gliadin-antikroppar.
Hur behandlas celiaki?
- Genom livslång glutenfri diet, efter vägledning av utbildad dietist. Vete, råg och korn innehåller gluten.
- Ris, hirs och majs kan intas utan problem.
- Nya forskningsresultat visar att havre numera kan ingå i den glutenfria kosten för både vuxna och barn. När man vill introducera havre i den glutenfria kosten bör det dock alltid göras i samråd med läkare eller dietist.
- Multivitamintabletter och eventuellt mineral- och vitamintillskott vid behov.
- Idag finns ett stort utbud av specialprodukter utan gluten (glutenfritt bröd, pasta, kex, skorpor och liknande) som kan fås subventionerat och utskrivet av dietist eller läkare; detta skiljer sig dock åt från landsting till landsting.
Hur ser framtiden ut?
Celiakipatienter har i stort sett samma framtidsutsikter som resten av befolkningen, under förutsättning att de undviker gluten.
- Dietbrott (att äta gluten trots intolerans) är särskilt allvarliga hos barn på grund av risk för tillväxthämning.
- Dietbrott (att äta gluten trots intolerans) ökar risken för benskörhet hos vuxna.
- Om dieten inte följs ökar risken för vissa cancerformer (bland annat tunntarmscancer). Men eftersom denna cancerform är sällsynt är risken ändå inte särskilt stor.
I framtiden kommer det förhoppningsvis att vara möjligt att framställa sädesslag som inte innehåller den beståndsdel i gluten som framkallar besvären.
