Knäskada - brosk
Broskskador
I samband med knätrauma kan man ådra sig skador som omfattar antingen bara brosk eller både brosk och ben i knät. Smärtor vid belastning och eventuell tendens till knäsvullnad är tecken på skada på brosket. Om skadan endast omfattar brosket i knät kan man inte se det på en röntgenbild, men man kan konstatera det vid titthålsundersökning.
I vissa fall kan man vid atroskopi (titthålsundersökning) jämna till brosket i området och eventuellt göra några små borrhål för att främja läkningen i området. Läkningen sker dock inte med brosk utan med en typ av ärrvävnad. Hyalint brosk växer inte ut igen.
Man kan idag även transplantera brosk från ett annat ställe, som är obelastat, till ett skadat ställe i knät. Man gör även försök att ta ut broskceller från knät och odla dessa för att därefter kunna sätta in nytt brosk. Denna behandling är dock dyr och resultaten osäkra.
Om man slår av en bit av sitt brosk och biten är tillräckligt stor och skadan förhållandevis ny, kan man försöka sätta fast biten igen.
Ledmus i knät
Om man slår av en bit brosk inne i knät och inte omedelbart får detta behandlat, kan biten flyta runt inne i knäleden. Då finns risk att den kommer i kläm och utlöser smärtor. Det kan kännas som att knät har låst sig. Den kan också orsaka känslor av att det klickar i knät, samt ge en svullnad. Ett sådant tillstånd kallar man för ledmus. Behandlingen består antingen av att man försöker sätta biten på plats igen, eller, vilket är vanligare, att man avlägsnar biten i samband med en titthålsoperation.
Om biten eller ledmusen endast består av brosk kan man inte se den på röntgen. Om biten däremot även består av ben syns den på en röntgenbild.
-
Hemorrojder
Mer än hälften av alla svenskar över 50 år har hemorrojder. Hemorrojder är små, blodfyllda knutor som från början sitter precis innanför, men senare också utanför, ändtarmsöppningen. Varför får man hemorrojder och hur blir man av med dem?
-
Allt färre erbjuds den mest effektiva behandlingen mot fetma
Antalet som erbjuds kirurgisk behandling mot fetma minskar, trots att antalet överviktiga tvärtemot ökar. Är det fördomar eller okunskap som styr vårdens beslut?
5 Kommentarer -
Sömnapné vanligt bland överviktiga med andningsproblem
Att allt fler svenskar drabbas av folksjukdomen sömnapné kan förklaras med att vi blir allt fetare. En ny studie från Akademiska sjukhuset visar att fler patienter med fetma också har problem med andningen under sömnen och behöver respirator nattetid. ”Vi ser en kraftig...
-
Minska aptiten och förebygg diabetes med korn
Äter du ofta bröd som innehåller kornkärnor? I sådana fall löper du mindre risk att i framtiden drabbas av diabetes typ 2 och hjärt-och kärlsjukdomar. Den speciella kostfiberblandningen i kornkärnor hjälper nämligen till att minska aptiten och reglera blodsockret och på...
6 Kommentarer -
Vegetarisk kost
En väl sammansatt kost från växtriket är fiberrik och fettsnål. I en helt växtbaserad kost är intaget av mättat fett lägre än hos blandkostare. De som väljer en så kallad laktovegetarisk kost där mejeriprodukter ingår bör välja magra mejeriprodukter för att minska mängden mättat fett i kosten.
-
Astma och motion
Det är viktigt att personer med astma ändå fortsätter att vara aktiva. Fysisk aktivitet är av stor betydelse för alla människor då det ger ökat välmående.
-
Benskörhet (osteoporos)
Benskörhet (osteoporos) är en sjukdom, som leder till att skelettet förlorar en del av sitt kalciuminnehåll och sin styrka. Benbrott (frakturer) kan vi alla drabbas av vid olyckor, men kan vid benskörhet uppstå spontant eller vid lättare påfrestningar, till exempel en s...
-
Fetmapatienter tvingas ta snabblån – orkar inte vänta på remiss
Trots att var femte svensk lider av fetma saknas nationella riktlinjer för behandling, vilket försvårar en jämlik vård över landet. Samtidigt är fetma är en sjukdom som måste hanteras på samma sätt som andra kroniska sjukdomar.
3 Kommentarer