Barotrauma och tryckfallssjuka vid dykning


Uppdaterad den: 2014-04-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är barotrauma och tryckfallssjuka?

Barotrauma och tryckfallssjuka är skador som kan uppstå under dykning. Bakgrunden till tillstånden är att trycket som omger kroppen förändras under vatten. Vid havsytan säger vi att trycket på kroppen är en (1) atmosfär. Enkelt uttryckt är detta tryck tyngden av partiklarna i atmosfären ovanför oss. Tio meter under vatten har detta tryck stigit till två atmosfärer på grund av tyngden av vattnet ovanför oss. På 20 meters djup är trycket tre atmosfärer och så vidare.

Flera typer av barotrauman

Barotrauma är ett samlingsnamn för alla typer av fysiska skador på kroppens vävnader som orsakas av tryckskillnader. Exempel på delar av kroppen som kan drabbas är mellanörat, bihålor, lagade tänder, tarmar, lungor och huden.

Barotrauman uppstår därför att luften (gas) i kroppens hålrum pressas samman (komprimeras) när trycket utifrån ökar, gas som sedan expanderar (dekomprimeras) vid snabbt minskande omgivningstryck. Vanligtvis känns kompressionen som ett tryck i öronen under nedstigningen, vilket är helt normalt under dykning. På samma sätt kan det uppstå stora tryckskillnader i bihålorna eller under tandfyllningar. Ibland kan det uppstå skador i mellanörat eller innerörat på grund av tryckskillnaderna. Detta är exempel på barotrauman som kan vara smärtsamma men som i de flesta fall är förhållandevis ofarliga.

Annons
Annons

Ibland kan tryckskillnader orsaka övertryck i lungorna som gör att luftbubblor läcker ut i blodet. Detta kallas arteriella gasembolier, därför att luftbubblorna följer med blodet som blodproppar och kan fastna i viktiga blodkärl där de stänger av blodförsörjningen till exempelvis delar av hjärnan eller hjärtat. Arteriella gasembolier är en av de mest fruktade komplikationerna till dykning och kan ge allvarliga skador och även leda till döden.

Tryckfallssjuka

Tryckfallssjuka, också kallat dykarsjuka eller dekompressionssjuka, kommer av att luften vi andas bland annat innehåller kväve och när dykare andas under högt tryck (djupa dyk) tar kroppen upp stora mängder kväve, vilket till skillnad från syret i luften inte förbrukas under dykning utan istället löser sig i blod och vävnader. Vid uppstigningen sker normalt en långsam utvädring av kväve via lungorna, men vid alltför snabb uppstigning övergår kvävet i gasform och bildar gasbubblor (kvävgasembolier) i blod och vävnader såsom muskler, leder, lungor, ryggmärg, hjärna och andra organ.

När är risken störst?

Det är särskilt långa eller djupa dyk och för snabb uppstigning som ökar risken för skador. För korta pauser mellan flera dyk i rad och flygresor under det första dygnet efter dykning innebär också att risken ökar. Dykning i kallt vatten, på hög höjd, överansträngning, dålig kondition, bakrus, för litet vätskeintag och lungsjukdomar (till exempel astma och KOL) är andra riskfaktorer.

Annons
Annons

Symtom

Barotrauman och tryckfallssjuka kan ge många och varierade symtom. Mindre skador i mellanörat eller innerörat kan bland annat orsaka smärta, hörselnedsättning, öronringningar, yrsel, illamående och balansproblem. Bihålebesvär ger främst huvudvärk.

Barotrauma i lungorna (arteriella gasembolier) och tryckfallssjuka kan orsaka allvarliga symtom, bland annat från hjärnan och ryggmärgen. Det kan till exempel handla om stickningar/myrkrypningar i huden, domningar/känselbortfall, synrubbningar, förvirring och nedsatt medvetande eller koma. Dessa symtom kan likna symtomen vid stroke eller ryggmärgsskada och kan i värsta fall leda till döden. Allvarliga lungsymtom kan också uppstå, bland annat bröstsmärtor och andnöd. Molande smärtor i leder (vanligen knä, armbåge, skuldra, fotled) och muskler är vanligt.

Behandling

Behandlingen måste anpassas till skadans svårighetsgrad. Medvetslösa personer måste få första hjälpen-behandling. Denna består i stabilt sidoläge och fria luftvägar, eventuellt mun-mot-mun-metoden och hjärtkompressioner. Den skadade bör torkas för att inte bli nedkyld. SOS Alarm måste larmas (telefon 112) så att personen snarast möjligt kommer till sjukhus för behandling.

Vid allvarliga barotrauman och tryckfallssjuka är det nödvändigt med så kallad hyperbar oxygenbehandling. Detta innebär att personen placeras i en kammare där trycket ökas så att det motsvarar 18 meters djup. Därefter sänks trycket långsamt, på ett sätt som efterliknar långsam uppstigning.

Även vid lindrigare symtom som uppstått efter dykning bör läkare uppsökas. Detta eftersom symtomen ofta förvärras, vilket kan ske upp till ett par dygn efter dyket.

Prognos

De flesta som får behandling i tid blir i hög grad av med symtomen. En del kvarstående besvär är emellertid vanligt.

I de svåraste fallen kan dessvärre skadorna vara så allvarliga att livet inte går att rädda.

Så förebygger man skador vid dykning

  • Följ dyktabell och använd helst dykdator.
  • Låt det gå tillräckligt lång tid mellan upprepade dyk.
  • Var särskilt försiktig i kallt vatten och vid höghöjdsdykning.
  • Undvik ansträngning, gäller även timmarna efter dykning.
  • Dyk inte vid sjukdom eller bakrus.
  • Kom ihåg att hög ålder, övervikt, uttorkning och låg maximal syreupptagningsförmåga ökar risken.
  • Undvik att flyga de första ett till två dygnen efter dykning.
  • Drick rikligt med vatten före ett dyk.
  • Personer med lungsjukdomar, till exempel astma eller KOL, bör inte dyka.
  • Dyk inte ensam.

Annons
Annons
Annons