Hej! Jag tränar tennis varje dag, och styrketränar och löptränar en hel del också. Problemet är att det senaste året så har jag inte haft någon "löpglädje" kvar. Jag är nervös inför varje löppass och det känns som att joggingturen är en plåga istället för något som ska vara roligt och bra för mig. Jag förstår inte detta, eftersom jag aldrig känt så när jag var yngre och att jag har försökt med allt jag kan komma på för att minska nervositeten och göra turen roligare. Jag varierar rundan, springer ibland med pappa, olika tider på dygnet, med musik, utan musik, på tid, utan tid - allt för att göra det roligare. Jag vet att det inte finns något att vara nervös för, men jag blir det ändå. Jag har funderat på om det är att jag inte gillar att bli anfådd, men det skulle vara oerhört konstigt eftersom jag har hållt på med tennis hela mitt liv och jag har sprungit mycket när jag var yngre. Kort sagt, hur ska jag göra för att löpningen ska bli roligare? Och vad ska jag ändra på för att inte bli jättenervös innan jag sticker ut och springer?
Först och främst måste du försöka hitta löpglädjen igen. Eftersom du verkar ha haft löpglädje tidigare så finns den där någonstans. Jag tror att det kan vara bra i det här läget att ta ett uppehåll från löpningen ett par veckor och bara träna annat som du tycker är kul och som inte känns pressande.
Förhoppningsvis kommer suget och lusten tillbaka och du längtar efter att springa igen. När du sedan startar igång igen så börja väldigt lugnt och improviserat. Fundera inte på hur fort, hur långt eller hur ofta du ska springa. Spring istället när du känner suget. Sen kan du trappa upp träningen så småningom om det funkar bra. Variera gärna löppassen med att tex göra en tempo ökning så fort det kommer en uppförsbacke eller bestäm själv att mellan två träd/stolpar göra en rush. Improvisera, lek och ha kul när springer.
Lycka till!
