Transfett

Under senare år har allt fler hälsorisker kopplats till intag av transfett vilket gjort transfetter till en het hälsofråga. Transfett liknar till stor del strukturen av mättat fett och påverkar därför vår hälsa på liknande sätt.

Uppdaterad den: 2010-01-26
Författare: Helen Rosenlund, leg.dietist och med.dr, Karolinska Institutet, Solna

Annons

Internationellt

I en WHO-rapport från 2009 angående hälsoeffekter av transfettsyror skrev man att ”transfett från industriellt härdade fetter bör starkt begränsas eller helt tas bort. I första hand bör transfetterna ersättas med omättat fett som inte är härdat. I princip handlar det om fetter som har höga halter av omega-6, omega-3 eller enkelomättat fett”.

WHO: s rapport omfattar en genomgång av den vetenskapliga litteraturen om betydelsen av transfetter för främst hjärt-kärlsjukdom, men även övervikt/fetma, diabetes och cancer. Utöver WHO-rapporten har även risken för andra sjukdomar diskuterats i relation till intag av transfett. Ytterligare studier behövs för att klargöra transfetternas påverkan på hälsan. I Danmark infördes 2004 en maxgräns för mängden transfett i livsmedel. Även staden New York var föregångare i minskningen av transfett genom att 2006 införa förbud mot konstgjorda transfetter inom restaurangnäringen. Nu har även Kalifornien följt i deras spår.

Härdning av fett

Transfett är fett som innehåller transfettsyror vilket är en typ av omättade fettsyror. Det liknar till stor del strukturen av mättat fett och påverkar därför vår hälsa på liknande sätt.

Annons
Annons

Härdat fett bildas genom att omättat fett får reagera med vätgas under hög temperatur. Den här processen genomförs för att få en fastare konsistens på de flytande oljorna vilket bidrar till att de får fler användningsområden, bättre tål upphettning och längre lagringsmöjligheter. Transfett bildas under denna kemiska process då oljor härdas, samtidigt försvinner fettets innehåll av omege-3-fettsyror. Antioxidanterna försvinner i stor mängd då fetterna renas inför härdningen.

Vilka livsmedel innehåller transfett?

Transfett hittar man framför allt i snabbmat och feta livsmedel som t ex pommes frites, pajer, piroger, feta kondisbitar, chokladbollar, småkakor, kex, godis och snacks. I dessa livsmedel förekommer också högre halter av mättat fett.

Hälsoeffekter

Liksom mättat fett, höjer transfett LDL-kolesterolnivån. Förutom att höja det så kallade onda kolesterolet (LDL-kolesterol) så sänker också transfetter ”det goda kolesterolet”, HDL-kolesterol (som annars fungerar som skyddsfaktor vid utvecklandet av hjärt-kärlsjukdom). Därför är det bra att minska mängden transfett i maten vi äter. Visserligen får vi i oss tio gånger mer mättat fett än transfett via maten, vilket i en obalanserad kost kan bidra till hjärt-kärlsjukdom, diabetes och övervikt/fetma. Därför är det även mycket viktigt att minska intaget av mättat fett och samtidigt öka intaget av omättade fetter för att få balans i fettintaget. Omättade fetter finns i till exempel olivolja, rapsolja, nötter och fisk.

Annons
Annons

Vilka livsmedel innehåller mättat fett?

Mättat fett hittar man framför allt i feta mejeri- och charkprodukter, till exempel grädde, smör, fet ost, bacon, fet korv, grädde, glass, bakverk, choklad. En del vegetabiliska oljor innehåller mättat fett, till exempel kokos- och palmolja.

Naturliga transfetter

Transfett förekommer även naturligt i livsmedel. De finns i bland annat mjölkfett och har i denna form tillskrivits skyddande effekter mot bland annat vissa cancerformer och mot ateroskleros. Transfett finns även i kött- och charkprodukter.

Hälsoaspekterna på transfetter är komplexa. Uppgifter om positiva hälsoeffekter av naturliga transfetter och negativa av transfetter från härdat fett förvirrar.

Det finns heller inget vetenskapligt stöd för att skilja mellan de transfettsyror som finns i till exempel mjölkfett eller de som kan bildas vid industriell härdning av fetter. De observationsstudier som gjorts visar ingen koppling mellan små mängder naturligt transfett, i den mängd vi får i oss vid normal konsumtion av mjölk och kött (mindre än 1 energiprocent), och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Experiment där stora mängder transfett har konsumerats har heller inte gett tillräckligt underlag för att avgöra om det finns skillnader mellan naturligt transfett och industriellt framställda transfetter, när de intas i samma mängd.

Läs innehållsförteckningen

Om härdat fett ingår i livsmedlet ska det framgå av ingrediensföreteckningen. Beteckningen ”delvis härdat fett” innebär att varierade mängder transfettsyror ingår. Fullhärdat fett betyder att livsmedlet inte innehåller transfettsyror (bara mättade fettsyror), men att det heller inte finns några krav på att mer specifikt ange om fettet är delvis härdat eller fullhärdat. ”Härdat vegetabiliskt fett” och ”hydrerade fleromättade fetter” är också beteckningar som visar att livsmedlet innehåller varierade mängder transfett.

Märkningsföreskrifterna täcker inte livsmedel som naturligt innehåller transfettsyror, till exempel feta mjölk- och köttprodukter. Här går det visserligen att deklarera innehållet av transfettsyror som en del av den frivilliga näringsvärdesdeklarationen. Men i så fall måste även innehållet av energi, protein, kolhydrater, sockerarter, fett, mättat fett, kostfibrer och natrium anges.

Rekommendationer

WHO:s nuvarande rekommendation är att intaget av transfett från industriellt härdade fetter i genomsnitt bör var högst 1 procent av energiintaget (E%). I de svenska näringsrekommendationerna (SNR 2005) som utarbetats av Livsmedelsverket framgår att intaget av mättade fettsyror och transfettsyror bör begränsas till max 10 procent av det totala energiintaget. Innehållet av industriellt transfett i olika livsmedel har minskat under de senaste 5-10 åren. Livsmedelsverkets analyser av svenskarnas konsumtion (genom att studera vad vi lägger i våra matkorgar) från 2005 visar att intaget av transfett är 0,5-0,6 energiprocent. Av detta utgörs c:a 75% av naturliga förekommande transfetter. Det totala fettintaget bör ligga mellan 25-35 E% (procent av det totala energiintaget). Av vilket 5-10 E% bör utgöras av enkelomättat fett och 10-15 E% av fleromättat.

Källa: Livsmedelsverket


Annons
Annons