Olika typer av kost vid diabetes

Aktuella rekommendationer för kost vid diabetes är formulerade för typ 2-diabetes, där kosten (tillsammans med fysisk aktivitet) har särskilt stor betydelse, men gäller även för typ 1-diabetes.

Uppdaterad den: 2014-10-23
Författare: Maria Sitell, dietist
Uppdaterare: Lars Einar Bresäter, diabetesspecialist och överläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Annons

Hur tar kroppen hand om maten vid diabetes?

Maten vi äter består av kolhydrater, fett och protein (makronutrienter) samt vitaminer och mineraler. När vi äter sönderdelas kolhydrater, fett och protein till olika näringsämnen.

Kolhydrater bryts ner till druvsocker, som också kallas glukos och används som energikälla i kroppens celler. Glukos tas upp i blodet och kallas då för blodsocker. Detta socker transporteras till kroppens alla celler och behöver insulin för att kunna föras in i cellerna. Normalt producerar kroppen den mängd insulin som behövs för att sockret ska komma in i cellen, men vid diabetes finns inte insulinet i tillräcklig mängd för detta. Det kan bero på att kroppen helt eller delvis saknar förmågan att producera insulin (typ 1-diabetes) eller att cellernas förmåga att ta upp insulin är nedsatt, så kallad insulinresistens (typ 2-diabetes). Vid insulinresistens krävs det mer insulin för att transportera samma mängd socker in i cellen. Både för typ 1 och typ 2 kan resultatet bli ett alltför högt blodsocker.

Fett bryts ner till mindre beståndsdelar som används som energi, cellbyggnad samt tillverkning av viktiga ämnen som hormoner.

Annons
Annons

Protein bryts ner till aminosyror som är byggnadsmaterial i kroppen och används för olika ämnesomsättningsprocesser.

Att uppnå blodsockerbalans

Målet vid behandling av diabetes är att hålla blodsockret på en jämn nivå och vid mätning före måltid mellan 4-7 mmol/l. För att nå dit krävs ett samspel och en jämn avvägning mellan tillförd mängd mat (energi), typ av mat, den energi som förbrukas (bland annat grad av fysisk aktivitet) och mängd insulin. Vid övervikt är ett viktigt mål att gå ned i vikt för att minska insulinresistensen och därmed minska behovet av insulin.

Annons
Annons

För många personer med diabetes typ-2 räcker det att äta lämplig mat, minska mängden snabba kolhydrater och vara fysiskt aktiv (minst 30 minuters daglig aktivitet, till exempel en rask promenad – men ju längre och oftare desto bättre) för att kroppen ska kunna klara av att ta hand om blodsockret. Men ibland behövs ytterligare insatser för att hålla blodsockret på en normal nivå, antingen genom läkemedel som ökar kroppens förmåga att producera insulin eller genom att tillföra insulin via injektioner.

God kunskap om hur olika slags mat påverkar kroppen är viktigt för att klara av sin diabetes på ett tillfredställande sätt. För att lära sig hur kroppen fungerar i förhållande till mat bör alla med diabetes träffa en dietist för att få individuellt anpassade råd.

Dagens rekommendationer för mat vid diabetes

Livsmedelsverket ger regelbundet (var åttonde år) ut näringsrekommendationer, där över hundra experter från hela Norden deltar i arbetet med att gå igenom den senaste forskningen. De senaste “Nordiska näringsrekommendationer” (NNR) publicerades 2012-13 och informerar om hur vi ska äta för att må bra och för att förebygga sjukdomar. Samma råd gäller personer med diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt.

NNR rekommenderar att:

Öka intaget av: Grönsaker och baljväxter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt nötter och frön.

Byta ut: Spannmålsprodukter av vitt/siktat mjöl till spannmålsprodukter av fullkorn, smör och smörbaserade matfetter till vegetabiliska oljor och oljebaserade matfetter samt feta mejeriprodukter till magra mejeriprodukter.

Begränsa: Charkprodukter, rött kött, drycker och livsmedel med tillsatt socker, salt och alkohol.

Ändring har gjorts på fördelningen av totala energiintaget till kolhydrater (45-60 procent mot tidigare 50-60 procent) och fett (25-40 procent mot tidigare 25-35 procent), medan mängden protein är oförändrad (10-20 procent).

Det rekommenderade intaget av D-vitamin har ökats (för barn över 2 år, vuxna och personer över 75 år), liksom intaget av selen (vuxna).

De nya rekommendationerna betonar också helheten i kosten, det vill säga vilka kostmönster som är hälsosamma samt lägger större vikt vid vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta, än hur mycket.

Socialstyrelsen ger ut nationella riktlinjer för behandling vid olika sjukdomar. Sådana rekommendationer finns för diabetes. 2011 utgavs “Kost vid diabetes – en vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal” som utgår till stora delar från rapporten från den statliga myndigheten SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) “Mat vid diabetes” från 2010. (SBU granskar olika ämnesområden inom sjukvården ur ett vetenskapligt perspektiv.)

Bra mat vid diabetes har flera gemensamma nämnare. Några sådana är frukt och grönt, fullkorn, bönor, ärtor, linser och fisk. Att öka inslaget av sådana livsmedel på bekostnad av mindre bra alternativ kan vara en fullt tillräcklig kostförändring. Många, speciellt personer med typ 2-diabetes, behöver gå ner i vikt. Att anpassa energiintaget 
till det individuella behovet är därför lika viktigt som att pröva nya livsmedel. Så länge vi förbrukar mer energi än maten tillför sker en viktminskning.

Beskrivningen nedan av “Enskilda livsmedel” och “Kost lämplig för diabetesbehandling” grundar sig på Socialstyrelsens rekommendationer i “Kost vid diabetes – en vägledning för hälso och sjukvårdspersonal”.

Enskilda livsmedel

Grönsaker, rotfrukter och baljväxter Mer än 250 gram grönsaker och baljväxter per dag minskar risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar för den som har diabetes. Effekten är större ju mer man äter (upp till 600 gram).

Frukt i kombination med grönsaker och baljväxter sänker dödligheten hos den som har diabetes.

Fullkornsprodukter minskar total dödlighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar hos den som har diabetes.

Fisk fler än en gång per vecka sänker dödligheten och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar för den som har diabetes.

Fem portioner (à 30 gram) nötter och jordnötter per vecka sänker LDL-kolesterol (”det onda kolesterolet”) och triglycerider i blodet och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar.

Personer med diabetes som dricker måttliga mängder alkohol regelbundet har lägre risk att drabbas av eller dö i en hjärt-kärlsjukdom, än de som inte dricker alkohol alls. Nyttan med alkohol måste dock vägas mot de negativa effekterna alkohol medför, till exempel risken att utveckla ett missbruk, beroende eller andra sjukdomar. Det kan också vara bra att tänka på att alkohol har ett högt energiinnehåll.

Personer med diabetes som dricker fler än två koppar kaffe per dag löper mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, än de som inte dricker kaffe.

Det saknas studier som följt långtidseffekten av övriga drycker såsom te, mjölk, juice och läskedrycker på personer med diabetes (men som tidigare nämnts bör man undvika drycker med tillsatt socker).

Det kan vara bra att tänka på att alla drycker (förutom vatten och te) påverkar det totala energiintaget.

Rekommendationen för intag av salt till personer med diabetes är densamma som till befolkningen i övrigt (6–7 gram per dag). Ett stort intag av salt ökar risken för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Genomsnittskonsumtionen av salt i Sverige är väsentligen högre (10–12 gram per dag), och många borde således minska sitt saltintag (en stor andel av det salt vi får i oss kommer dock från bröd och färdigmat och inte via det vi själva saltar på maten).

Vanliga artificiella sötningsmedel är aspartam, sackarin och cyklamat. Det har funnits en oro för att aspartam skulle inverka negativt på hälsan, men det vetenskapliga forskningsunderlaget på aspartam är gediget och visar att konsumtion under gränsvärdet inte innebär risker för hälsan. Det behövs mycket små mängder aspartam för att något ska smaka sött. Gränsvärdet ligger långt över vad man normalt konsumerar under en dag.

Kost lämplig för diabetesbehandling

Traditionell diabeteskost baserad på näringsrekommendationer (NNR) har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1c), främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter. Dagligt intag av 500 gram frukt och grönsaker, fisk två till tre gånger i veckan, flytande margarin eller olja till matlagningen, fullkornsvarianter av bröd, flingor, gryn, pasta och ris, mestadels nyckelhålsmärkta livsmedel och måttlig alkoholkonsumtion rekommenderas.

Den som äter en kolhydratrik kost rekommenderas att välja kolhydratrika livsmedel med lågt glykemiskt index, det vill säga undvik snabba kolhydrater.

Fördelar: Kosten ger alla de näringsämnen som krävs och har traditionellt rekommenderats vid diabetes. Den kliniska erfarenheten är därför lång.

Den som äter traditionell diabeteskost har ett högt intag av grönsaker och baljväxter. Det gör det möjligt att bli mätt på mat som innehåller förhållandevis lite energi, vilket framför allt är en fördel för den som vill gå ner i vikt.

Nackdelar: När man äter traditionell diabeteskost, som för många innebär ett minskat fettintag, är det viktigt att inte kompensera med söta livsmedel som skorpor, saft och läsk och noga utvärdera mängden kolhydratrika livsmedel som bröd, frukostflingor och gryn.

Måttlig lågkolhydratkost har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1c), främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter.

Kosten utgörs av kött, fisk, skaldjur, ägg, grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner samt fett från olivolja och smör. Kosten innehåller bland annat mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost.

Fördelar: Kosten ger alla de näringsämnen som krävs. Ett högt intag av grönsaker och baljväxter gör det möjligt att bli mätt på mat som innehåller förhållandevis lite energi, vilket är en fördel framför allt för den som vill
gå ner i vikt.

I måttlig lågkolhydratkost står kolhydrater för 30–40 procent av den totala energin, vilket har en positiv effekt på blodfetter och långtidsblodsocker. Med en kost med lågt kolhydratinnehåll är det lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid.

Nackdelar När man äter kolhydratsnålt är det lätt att man kompenserar med feta livsmedel (till exempel ost och charkprodukter). Dessa livsmedel innehåller mycket energi, vilket kan göra det svårt att gå ner i vikt.

Medelhavskost har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1c), främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter.

Intresset för att äta som man gör (eller snarare gjorde) kring Medelhavet väcktes med vetskapen 
om att befolkningen på Kreta löpte mindre risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar än européer i allmänhet. Även om matkulturen i länderna kring Medelhavet skiljer sig åt finns det mycket som förenar köken, till exempel rikligt med frukt, baljväxter och grönt samt fisk och sparsamt med rött kött. Intaget av enkelomättade fetter från olivolja och nötter är stort. Kosten innehåller bland annat mindre socker, bröd, flingor, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost.

Flera internationella riktlinjer för kostbehandling av personer med diabetes rekommenderar i dag en kost som i stort liknar medelhavskost.

Fördelar: Kosten är i sin ursprungliga form välbeprövad och ger alla de näringsämnen som krävs. Intaget av fullkornsprodukter, grönsaker, baljväxter och frukt är högt, vilket gör det möjligt att bli mätt på livsmedel som innehåller förhållandevis lite energi. Det är en fördel framför allt för den som vill gå ner i vikt. Med en kost med lågt kolhydratinnehåll är det lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid.

Nackdelar: När man äter kolhydratsnålt är det lätt att kompensera med feta livsmedel. Sådana livsmedel innehåller mycket energi vilket kan göra det svårt att gå ner i vikt.

Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI) har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1c) och förbättrar blodfetter.

Flera internationella riktlinjer rekommenderar att personer med diabetes bör välja kolhydratrika livsmedel med lågt GI. Glykemiskt index (GI) är ett mått på hur fort olika livsmedel med samma mängd kolhydrater höjer blodsockret. Högt fiberinnehåll i ett livsmedel ger lågt GI.

Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index innehåller rikligt med bönor, linser, råris, korngryn och bulgur. Brödet innehåller hela korn och lösliga fibrer. Inslaget av grönsaker och frukt med lågt glykemiskt index (äpple, apelsin och päron) är stort. I övrigt är kosten densamma som traditionell diabeteskost.

Fördelar: Kosten är välbeprövad och ger alla de näringsämnen som krävs. Ett högt intag av fullkornsprodukter, grönsaker och baljväxter gör det möjligt att bli mätt på mat som innehåller förhållandevis lite energi, vilket är en fördel för den som vill gå ner i vikt.

Nackdelar: När GI styr valet av mat finns en risk att livsmedel med andra näringsmässiga fördelar (morötter, havregrynsgröt och kokt potatis) väljs bort och ersätts av mer energirika eller feta livsmedel (torkad frukt och nötter).

Kosten innehåller rikligt med bönor, linser och hela korn, vilket kan ge gaser i magen. Vidare är utbudet av fiberrikt bröd och flingor stort i handeln, medan utbudet av bröd och flingor med lågt GI däremot är mer begränsat.

Kost vars långsiktiga effekt
och säkerhet är oklar vid diabetes

Extrem lågkolhydratkost: Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av extrem lågkolhydratkost vid diabetes. Det saknas också studier för att bedöma eventuella risker över längre tid. Ett flertal studier pågår och kunskapen väntas öka de närmaste åren.

I extrem lågkolhydratkost står kolhydraterna för 10–20 procent av
det totala energiintaget. Kosten utgörs främst av kött, ägg, grönsaker och ost. Jämfört med övriga granskade koster innehåller extrem lågkolhydratkost betydligt mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris. Även inslaget av baljväxter, frukt, bär, fullkorn, alkohol och rotfrukter är lägre än i övriga koster. Fett står för mer än 50 procent av den totala energin. Det är därför viktigt att välja livsmedel som innehåller omättade fetter.

Fördelar: Extrem lågkolhydratkost kan initialt ge en snabb viktminskning och en marginell förbättring av blodfetterna (ökning av HDL-kolesterol) hos överviktiga. Efter ett år är viktminskningen dock jämförbar med den hos annan kost. I extrem lågkolhydratkost utgör protein mer än 20 procent av den totala energin. Protein ökar mättnadskänslan, vilket kan vara en fördel för den som vill gå ner i vikt. Med en kost med lågt kolhydratinnehåll är det också lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid.

Nackdelar: Övergång till kosten kan innebära ett ökat energiintag, ett ökat intag av mättat fett och en förhöjd nivå av ogynnsamma blodfetter (LDL-kolesterol).

Ytterligare kostråd

Att äta regelbundet

Tre huvudmål och ett till tre mellanmål är en bra riktlinje. Behovet av mellanmål är individuellt och får bedömas noggrant. Personer med typ 2-diabetes får lätt en “onödig” blodsockerstegring efter mellanmål.

Tallriksmodellen

Den totala mängden mat man behöver äta är individuell beroende på energiförbrukning och portionsstorleken kommer därför att variera från person till person, men proportionerna kan vara desamma. Tallriksmodellen hjälper dig att få rätt proportioner till lunch och middag.

Dela upp tallriken i tre delar. På en del lägger du proteinrik mat (kött, fisk, ägg, bönor), på den andra lägger du långsamma kolhydrater (pasta eller ris, helst med fullkorn, eller potatis) och på den tredje delen fiberrika grönsaker, rotfrukter och frukt.

Kolhydrater är den komponent som höjer blodsockret och kan gärna minskas om man önskar ett lägre och jämnare blodsocker.

Nyckelhålsmärkt mat

Nyckelhålet visar vägen till mat som har:

  • Lägre fettinnehåll
  • Bättre fettsammansättning
  • Lägre sockerinnehåll
  • Lägre saltinnehåll
  • Högre fiberinnehåll

Olika livsmedelsgrupper har olika krav för att få nyckelhålsmärkas. Titta efter nyckelhålet på charkuteriprodukter som korv och leverpastej samt på mejeriprodukter, bröd, flingor och färdiglagade rätter med mera.

Är det viktigt att undvika socker?

Personer med typ 1-diabetes kan oftast handskas med tillfälligt intag av snabba kolhydrater genom blodsockermätning och kanske en extra dos direktverkande insulin. Personer med typ 2-diabetes får blodsockerhöjning vid intag av snabba kolhydrater och har sedan svårt att normalisera blodsockret. Ett gott råd är att undvika snabba kolhydrater både i fast och flytande form. Drick vatten till maten!

Vegetarisk kost

I alla ovan beskrivna kostvarianter kan man byta ut animaliska produkter till vegetariska. Rådgör gärna med dietist.

Bli vän med maten

Kom ihåg att mathållningen är en viktig del vid diabetes. Försök inte att låta bli mat för att få bra blodsockernivåer. Bli istället "vän" med maten och försök att hitta den mat du mår bra av och som hjälper dig att hålla blodsockret på en jämn nivå.

En bra kost ska kombineras med fysisk aktivitet

Trettio minuter fysisk aktivitet i lagom takt en till två gånger dagligen är en bra grundregel. Har man typ 2-diabetes ger fysisk aktivitet ofta viktminskning och bättre diabeteskontroll. Vid typ 1-diabetes ger fysisk aktivitet ett insulinoberoende glukosupptag i kroppens celler och insulindoserna kan minskas. Tillsammans med minskning av kolhydratintaget kan insulindoserna ibland kraftigt minskas.


Annons
Annons