Fakta | Vikt & kost

Levnadsvanor och sjukdomar

Sjukdom relaterade till levnadsvanor kan enkelt beskrivas som sjukdomar som har samband med hur en person lever. Vi känner till en hel del om orsakerna till dessa sjukdomar och vi påminns ständigt om vad vi kan göra för att förbättra våra levnadsvanor.

Uppdaterad den: 2019-04-25
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Sjukdom relaterade till levnadsvanor ökar i industrialiserade länder där folk lever länge.

Exempel på dessa sjukdomar är sjukdom i hjärtats kranskärl, stroke, högt blodtryck, vissa cancertyper, typ 2-diabetes, KOL, benskörhet, depression, läkemedelsmissbruk, övervikt, artros, sexuellt överförda sjukdomar och Alzheimers sjukdom.

Vad är orsaken?

Faktorer i kosten, levnadsvanorna, den yttre miljön och sättet människan lever på, inverkar på mottagligheten att få sådana sjukdomar. För mycket mat, bristande fysisk aktivitet, tobaksrökning, överdrivet alkoholintag och stress verkar vara centrala orsaksfaktorer för att få sjukdomar som är relaterade till levnadsvanor senare i livet.

Annons
Annons

I många västländer skedde betydliga förändringar i kosthållningen efter 1950.

I dag äter vi mycket mer kött, mejeriprodukter, växtoljor, fruktjuice och man dricker mer alkohol. Däremot minskar användningen av stärkelserika matvaror som bröd, potatis och ris.

Forskare tror att sådana ändringar i kosten och levnadsvanorna har haft betydelse för utvecklingen av cancersjukdomar, något som blir tydligt när människor flyttar från ett land till ett annat och inom loppet av relativt få år utvecklar samma risk för cancersjukdomar som invånarna i det nya hemlandet. Detta är ett tydligt tecken på att miljöfaktorer i stället för ärftliga faktorer är mest avgörande för skillnader mellan länder vad gäller förekomsten av cancer.

Annons
Annons

Sjukdom och dödlighet – förändringar över tid

Omkring år 1900 var de vanligaste dödsorsakerna i USA lunginflammation/influensa, tuberkulos och diarré/tarminfektioner. Smittsamma infektionssjukdomar stod för cirka 60 % av alla dödsfall. Vid denna tidpunkt var hjärtsjukdom och cancer klassificerade som nummer 4 och 8 i dödsstatistiken. Från och med 1950-talet berodde de flesta dödsfall på hjärtsjukdom, cancer och andra "belastningssjukdomar". I dagsläget kan omkring 60 % av alla dödsfall tillskrivas "belastningssjukdomar".

Sjukdom relaterade till levnadsvanor uppträder senare i en individs liv och kräver längre tid för att kunna vara orsak till dödsfall. Detta har på senare år blivit möjligt. Medan förväntad livstid i USA år 1900 var knappt 50 år hade den år 2004 ökat till 78 år.

Det är likartade förändringar som man sett i Europa. Den genomsnittliga levnadsåldern har ökat med 25–30 år. Omfattande infektionssjukdomar har utrotats. Barndödligheten har reducerats dramatiskt. Mycket få människor i Europa är undernärda. Ekonomisk tillväxt har spelat en viktig roll i denna utveckling, det samma gäller politiska åtgärder inom utbildning, hygieniska förhållanden, folkhälsa, vaccinationer och etablering av välfärdsåtgärder. Samtidigt har industrialiseringen och välfärden lett till en stark ökning i förekomsten av kroniska sjukdomar. Medicinska framsteg har inom många områden begränsat den ökade dödligheten av kroniska sjukdomar. Å andra sidan har ökningen av kroniska sjukdomar lett till en betydligt ökad belastning på landets hälsovård och har gett dramatiska ökningar av utgifterna.

Enligt statistik från Socialstyrelsen 2011:

  • Hjärt- och kärlsjukdomar var den underliggande dödsorsaken för 39 % av kvinnorna och för 38 % av männen i Sverige.
  • Tumörer var den näst vanligaste dödsorsaken och stod för 23 % av dödsfallen bland kvinnor och 27 % bland männen.
  • Förekomsten av övervikt och diabetes typ 2 ökar. Ungefär 10–14 % av de vuxna i Sverige är nu feta.
  • Flera hundra tusen svenskar behandlas för högt blodtryck och höga kolesterolvärden.

Sjukdomar orsakade av levnadsvanor

Sjukdomar orsakade av levnadsvanor behöver en lång tid för att utvecklas och när sjukdomen är etablerad är det svårt att bota den. Samtidigt är detta sjukdomar som i hög grad kan förebyggas och fördröjas genom:

  • Kost
  • Livsstil
  • Miljö

Förebyggande åtgärder

Följande åtgärder är viktiga för att unvika sjukdomar orsakade av levnadsvanor.

Man bör:

  • Äta mindre men nyttigare mat.
  • Bli mer fysiskt aktiv.
  • Sluta röka.
  • Hålla sig till ett moderat alkoholintag.

Även föroreningar bör begränsas och man bör försöka uppnå bättre miljöförhållanden i samhället, på arbetsplatserna och i hemmet.

Idealiskt sett bör kosten bestå av 65 % kolhydrater, 15 % protein och 20 % fett. Under se senaste 50 åren har emellertid matvanorna ändrats och många äter i dag främst raffinerad mat, snabbstekt mat med mättat fett, mat med högt sockerinnehåll och mindre frukt och grönsaker. Detta har lett till att en typisk måltid i dag består av cirka 30 % kolhydrater, 10-12 % protein, 40 % fett och 20 % socker. Forskning visar att ett högt intag av frukt, bär och grönsaker, fiberrika produkter och fisk kan förebygga en rad sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och osteoporos.

Kanske är ökad fysisk aktivitet den allra viktigaste åtgärden mot sjukdom relaterade till levnadsvanor. Den moderna civilisationen har lett till att dagens människor använder kroppen betydligt mindre än tidigare. Människor har rent generellt blivit passiviserade och inaktiva. Regelbunden motion och användning av kroppen 30–60 minuter dagligen stärker den och förbrukar kalorier. På det sättet begränsas risken för övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt benskörhet.

I en stor amerikansk studie av livsstilsrelaterade riskfaktorer fann man att rökfrihet, bibehållen normalvikt, regelbunden fysisk aktivitet, hälsosamt kosthåll och måttlighet med alkohol kunde förlänga den återstående livstiden från 50 år med 14 år för kvinnor och 12 år för män.

Framtidsutsikter

Orsakerna till sjukdom relaterade till levnadsvanor är välkända och alla blir konstant påminda om vad man kan göra för att förbättra sin chans till ett långt liv. Trots detta så fortsätter utvecklingen ändå i fel riktning. Detta är en utmaning för var och en, men det är också en samhällsuppgift där centrala myndigheter måste vidta åtgärder som uppmuntrar till ett hälsosammare liv.


Annons
Annons
Annons