Fakta | Vikt & kost

Livsstilssjukdomar

Livsstilssjukdomar kan enkelt definieras som sjukdomar som har samband med hur en person lever. Dessa sjukdomar beror dels på att människan lever betydligt längre nu för tiden, och dels på det sätt man lever, ens livsstil.

Uppdaterad den: 2013-02-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Livsstilssjukdomar ökar i industrialiserade länder där folk lever länge. Exempel på livsstilssjukdomar är sjukdom i hjärtats kranskärl, stroke, högt blodtryck, vissa cancertyper, typ 2-diabetes, KOL, benskörhet, depression, läkemedelsmissbruk, övervikt, artros, sexuellt överförda sjukdomar, Alzheimers sjukdom.

Vad är orsaken?

Faktorer i kosten, livsstilen, den yttre miljön och sättet människan lever på, inverkar på predispositionen att få sådana sjukdomar. För mycket mat, bristande fysisk aktivitet, tobaksrökning, överdrivet alkoholintag och stress verkar vara centrala orsaksfaktorer för att få livsstilssjukdomar senare i livet.

I många västländer skedde betydliga förändringar i kosthållningen efter 1950. I dag äts mycket mer kött, mejeriprodukter, växtoljor, fruktjuice och man dricker mer alkohol medan användningen av stärkelserika matvaror som bröd, potatis och ris sjunkit. Forskare tror att sådana ändringar i kosten och i livsstilen har haft betydelse för utvecklingen av cancersjukdomar, något som blir tydligt när människor flyttar från ett land till ett annat och inom loppet av relativt få år utvecklar samma risk för cancersjukdomar som invånarna i det nya hemlandet. Detta är en kraftig indikation på att miljöfaktorer i stället för ärftliga faktorer är mest avgörande för skillnader mellan länder i cancerförekomst.

Annons
Annons

Förändringar i sjukdomsbilden

Omkring år 1900 var de vanligaste dödsorsakerna i USA lunginflammation/influensa, tuberkulos och diarré/tarminfektioner. Smittsamma infektionssjukdomar stod för cirka 60 % av alla dödsfall. Vid denna tidpunkt var hjärtsjukdom och cancer klassificerade som nummer fyra och åtta i dödsstatistiken. Från och med 1950-talet berodde de flesta dödsfall på hjärtsjukdom, cancer och andra "belastningssjukdomarr". I dagsläget kan omkring 60 % av alla dödsfall tillskrivas "belastningssjukdomar".

Livsstilssjukdomar uppträder senare i en individs liv och kräver längre tid för att kunna förorsaka dödsfall. Detta har på senare år blivit möjligt. Medan förväntad livstid i USA år 1900 var knappt 50 år hade den år 2004 ökat till 78 år.

Det är likartade förändringar som man sett i Europa. Den genomsnittliga levnadsåldern har ökat med 25–30 år. Omfattande infektionssjukdomar har utrotats. Barndödligheten har reducerats dramatiskt. Mycket få människor i Europa är undernärda. Ekonomisk tillväxt har spelat en viktig roll i denna utveckling, det samma gäller politiska åtgärder inom utbildning, sanitära förhållanden, folkhälsa, vaccinationer och etablering av välfärdsåtgärder. Samtidigt har industrialiseringen och välfärden lett till en stark ökning i förekomsten av kroniska sjukdomar. Medicinska framsteg har inom många områden begränsat den ökade dödligheten av kroniska sjukdomar. Å andra sidan har ökningen av kroniska sjukdomar lett till en betydligt ökad belastning på landets hälsovård och dramatiska ökningar av utgifterna.

Annons
Annons

Enligt statistik från Socialstyrelsen 2011, var hjärt- och kärlsjukdomar den underliggande dödsorsaken för 39 % av kvinnorna och 38 % av männen i Sverige. Tumörer var den näst vanligaste dödsorsaken och står för 23 % av dödsfallen bland kvinnor och för 27 % bland männen. Förekomsten av övervikt och diabetes typ 2 ökar. Ungefär 10–14 % av de vuxna i Sverige är nu feta. Flera hundra tusen svenskar behandlas för högt blodtryck och höga kolesterolvärden.

Karakteristika vid livsstilssjukdomar

Detta är sjukdomar som behöver en lång tid för att utvecklas och när sjukdomen är etablerad är det svårt att bota den. Samtidigt är detta sjukdomar som i hög grad kan förebyggas och fördröjas genom kost, livsstil och miljö.

Hur kan man förebygga livsstilssjukdomar?

De viktigaste åtgärderna är uppenbara. Man bör äta mindre men nyttigare mat, bli mer fysiskt aktiv, sluta röka och hålla sig till ett moderat alkoholintag. Även föroreningar bör begränsas och man bör försöka uppnå bättre miljöförhållanden i samhället, på arbetsplatserna och i hemmet.

Idealiskt sett bör kosten bestå av 65 % kolhydrater, 15 % protein och 20 % fett. Under se senaste 50 åren har emellertid matvanorna ändrats, och det många äter i dag är främst raffinerad mat, snabbstekt mat med mättat fett, mat med högt sockerinnehåll och mindre frukt och grönsaker. Detta har lett till att en typisk måltid i dag består av cirka 30 % kolhydrater, 10-12 % protein, 40 % fett och 20 % socker.

Forskning visar att ett högt intag av frukt, bär och grönsaker, fiberrika produkter och fisk kan förebygga en rad sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och osteoporos.

Kanske är ökad fysisk aktivitet den allra viktigaste åtgärden mot livsstilssjukdomar. Den moderna civilisationen har lett till att dagens människor använder kroppen betydligt mindre än tidigare. Människor har rent generellt blivit passiviserade och inaktiva. Regelbunden motion och användning av kroppen 30–60 minuter dagligen stärker den och förbrukar kalorier. På det sättet begränsas risken för övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt benskörhet.

Framtidsutsikterna

Orsakerna till livstidsssjukdomarna är välkända och alla blir konstant påminda om vad man kan göra för att förbättra ens chans till ett långt liv. Men trots detta så fortsätter utvecklingen ändå i fel riktning. Detta är en utmaning för var och en, men det är också en samhällsuppgift där centrala myndigheter måste vidta åtgärder som uppmuntrar till ett hälsosammare liv.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons