Motivation – hur funkar det?
– Motivation är ett spännande område. Nödvändigt för både prestation och känslan av att lyckas med något. Men ofta glömmer man bort att motivation och mål hör ihop. För att känna sig motiverad behöver man en målbild att sträcka sig mot. Ett mål kan till exempel vara att gå ned tio kilo, eller skriva klart en uppsats. Målet måste i sin tur vara kopplat till ett behov som har ett personligt värde, och inte bara att ”alla” har storlek 38 eller att samhällets norm är smala kvinnor. Om du inte har en personlig investering i ditt mål, kommer du inte orka ända fram, säger Anne Grefberg.
Anne menar att det finns en del kriterier man bör tänka på för att kunna sätta bra mål. De ska dels vara:
- Realistiska – du måste känna att du kan klara det
- Mätbara – du måste kunna veta hur du utvecklar dig och när du har nått ditt mål
- Kontrollerbara – du måste kunna kontrollera utfallet själv, inte lämna utfallet till slumpen eller andra
- Personliga – du måste känna att det är viktigt för dig.
– Oavsett vad vi vill uppnå kommer vi att möta motstånd. Motstånd utanför oss själva kan vara värdinnan på festen som säger: Men en liten bit kaka kan du väl ändå ta? Motstånd inom oss själva kan vara: Jag har varit så duktig hela dagen, så nu kan jag unna mig lite glass på kvällen. Det som avgör hur bra vi är på att stå emot detta är vår impulskontroll. Konsumtion idag är på många sätt uppbyggd för att uppmuntra låg impulskontroll, säger Anne.
Det kan handla om snabba impulsköp vid kassorna i affärer, snabbmat på drive in eller genom snabba knapptryck via mobiltelefon eller dator beställa hem saker. Men när vi ska uppnå mål på lite längre sikt, är låg impulskontroll vår värsta fiende och planläggning vår bästa vän.
Lördagsgodis är ett bra exempel, tycker Anne. För några år sen var lördagsgodis en norm. Det ansågs lite fult och slappt att äta godis på andra dagar än lördag. Numera står godiset i stora lass i affären och godisköp på en tisdag skäms man inte över idag. Anne kallar det för omedelbar behovstillfredsställelse.
– Att vi omedelbart måste tillfredställa ett behov vi har – bara för att vi kan – är ett direkt hot mot rationella, kloka och långsiktiga beslut rörande vår målbild, oavsett vad målbilden är. Att träna upp sin impulskontroll är viktigt om man vet att man är en impulsiv person som ofta tar känslomässiga, snabba beslut. Om man är för impulsiv, framstår man som lite omogen och barnslig, och ju mer man kan kontrollera sina impulser – desto mer mogen verkar man.
Enligt Anne är motivation beroende av mål - och hur väl man lyckas är beroende på hur bra man är på att stå emot sina impulser.
– Som KBT-psykolog anser jag att känslor och beteenden hör ihop, så även med motivation. Om man beter sig på ett sätt som stämmer överens med målet, känner man sig mer motiverad. Tränar jag och äter rätt, känner jag mig motiverad att fortsätta. Slappar jag, blir jag demotiverad. Att ha en bra impulskontroll hjälper mig att ta bra beslut idag som gör att jag lyckas nå mitt mål imorgon!
Träna din impulskontroll:
- Planera dina inköp, köp inte på impuls i mataffären
- Fönstershoppa – gå heller tillbaka nästa dag om du hittar något du vill ha
- Ge dig själv tillåtelse att fundera en dag eller två på saker som annars du skulle besluta impulsivt
- Se till att du inte har lågt blodsocker eller är stressad – då är det svårare att ha impulskontroll
-
Debatt: ”Stora risker att äta kosttillskott”
Marknaden för kosttillskott har exploderat under 2000-talet. Marknadsföringen är aggressiv och lockar med bättre hälsa, snabbare muskeltillväxt eller minskat midjemått. Verkligheten är dock en annan – och den som äter vissa kosttillskott riskerar även utsätta sin kropp ...
3 Kommentarer -
Försäljningen av kosttillskott slår ständigt nya rekord
Pulver, piller, drycker, bars och geler marknadsförs med argument att vi ska bli friskare, må bättre eller orka mer. Men vilka behov har vi egentligen av kosttillskott? Och vilka faror kan finnas? Professor Arne Ljungqvist, som förestår Sveriges ledande Anti Dopnings-st...
1 Kommentarer
-
Det händer i kroppen när vi äter socker
Vad händer egentligen i våra kroppar när vi äter socker? Här förklarar Kerstin Brismar, professor och specialist i endokrinologi vid Karolinska institutet.
3 Kommentarer -
Det gör sockret med din kropp
Socker tros leda till många av dagens allt vanligare sjukdomar och är en av orsakerna till diabetes och bukfetma. Men varför är det då så svårt att motstå och vad gör sockret med våra kroppar?
3 Kommentarer -
Fetmapatienter tvingas ta snabblån – orkar inte vänta på remiss
Trots att var femte svensk lider av fetma saknas nationella riktlinjer för behandling, vilket försvårar en jämlik vård över landet. Samtidigt är fetma är en sjukdom som måste hanteras på samma sätt som andra kroniska sjukdomar.
4 Kommentarer
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu