Studie: Vissa grönsaker kan motverka fettlever

Studie: Vissa grönsaker kan motverka fettlever

Gör som Karl-Alfred och ät mycket spenat, det kan nämligen motverka fettlever. En ny studie visar nämligen att ett ökat intag av nitrat, som finns i olika typer av grönsaker, kan minska fettinlagringen i levern.


Elina webb ljusare
Publicerad den: 2018-12-19
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

Annons

Baserat på stora amerikanska registerstudier har ungefär 20 procent av befolkningen fettlever, menar Mattias Carlström som är docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.

Fettlever har också en stark koppling till fetma och diabetes. En annan orsak till fettlever är hög alkoholkonsumtion.

Fettlever ökar risken för allvarliga leversjukdomar

Fettlever i sig är dock inte något som ger allvarliga symtom. Men om man har fettlever ökar däremot risken för att utveckla allvarliga leversjukdomar som skrumplever (levercirros) eller levercancer. Därför skulle det vara en enorm vinning på både individ- och samhällsnivå om man kunde förhindra utvecklingen av de allvarliga och livshotande stadierna, menar Mattias Carlström.

Annons
Annons

Finns inga godkända läkemedel

Idag finns det inget godkänt läkemedel som används för behandling av fettlever. Men forskarna på Karolinska Institutet kan vara något på spåren. Nyckeln tros vara att öka intaget av nitrat, något som förekommer naturligt i flera typer av grönsaker. Framförallt är grönbladiga grönsaker rika på nitrat.

Så vad är det egentligen nitrat gör i våra kroppar? Här förklarar Mattias Carlström:

– I kroppen kan nitrat omvandlas till kväveoxid. Kväveoxid är en substans som kan vidga blodkärl.

– Redan i munhålan finns det naturliga bakterier som omvandlar nitrat till nitrit, som man då sväljer ner. I magsäcken, där det är lågt pH-värde, kan det sedan bildas kväveoxid. Men nitrit kan även tas upp i tarmarna, och sedan via olika enzymatiska system omvandlas i kroppens organ till kväveoxid, säger han.

Detta har då flera olika gynnsamma effekter på både hjärt-och kärlfunktion och metabola funktioner, menar Mattias Carlström.

Studie på möss och mänskliga celler

Mattias Carlström och hans kollegor på Karolinska Institutet fokuserar på att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, bland annat genom att påverka kosten.

I den nya studien, som publicerats PNAS, tittade forskargruppen dels på möss som under sju veckor hade ätit en så kallad västerländsk diet, rik på mycket fett och socker. Via dricksvattnet fick vissa av mössen sedan nitrat.

– Sedan mätte vi olika hjärt-och kärlparametrar: blodtryck och kärlfunktion. Och så tittade vi på metabola funktioner, såsom: hur de hanterade glukos och hur de kunde producera insulin. Och i levern tittade vi på fettinlagring. Så det här är en modell som ska efterlikna fetma och typ 2-diabetes.

Det forskarna då kunde se var att mössen som fått nitrat hade en mycket lägre andel fettinlagring i levern.

– Och i tillägg till de gynnsamma effekterna på levern såg vi även att de hade lägre blodtryck, bättre kärlfunktion och bättre glukos- och insulinhantering också.

Resultatet bekräftades också av två olika former av cellstudier som forskarna gjorde på leverceller från människor.

Annons
Annons

Grönsaker - ett omtvistat ämne

Det är allmänt känt att det är nyttigt att äta grönsaker. Men trots att flera kliniska studier har genomförts så tvistas det fortfarande om vad som egentligen är den gynnsamma komponenten i frukt och grönt.

Så innan vi får någon nitrat-medicin för att minska bland annat fettlever så måste större studier genomföras. Mattias Carlströms förhoppning är att hans forskargruppen ska kunna genomföra en klinisk studie, där man tittar på patientens leverfunktion före och efter en längre tids behandling med nitrat. Men sådan studier är dock dyra.

– Vi tror ju att det faktiskt är innehållet av nitrat som är det som gör grönsaker så väldigt nyttiga, för att det kan ombildas till kväveoxid i kroppen. Och om vi kan visa att just nitrat är den komponenten som bidrar till effekterna, så skulle man kunna tänka sig att man i framtiden tar en nitrat-tablett till exempel.

– Så i nuläget har vi inte bevisat det, men vi känner oss fortfarande bekväma med att rekommendera folk i allmänhet att inta grönsaker dagligen motsvarande ungefär 200 gram, för att förebygga utveckling av hjärt- och kärlsjukdom och även metabola sjukdomar. Sedan får framtiden utvisa om man eventuellt då kan få fram det som kosttillskott.

 


 Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Novo Nordisk, Europeiska forskningsrådet (ERC) och Karolinska Institutet. Två av studieförfattarna, Jon O Lundberg och Eddie Weitzberg, är meduppfinnare på patentansökningar som avser terapeutisk användning av oorganiskt nitrat. Magnus Ingelman-Sundberg är medgrundare av kontraktsforskningsbolaget HepaPredict AB. Källa: Karolinska Institutet

 

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar Björn Mathlein 2018-12-19 18:39 (10 månader sen)

    För en massa år sedan så påstod forskare att intag av nitrit har en koppling till cancerutveckling. Gäller inte det längre?

  • Avatar Nilla 2018-12-19 21:35 (10 månader sen)

    Det skulle vara bra att veta om det finns fler grönsaker som innehåller nitrat

  • Avatar sigmund zielinski 2018-12-19 21:49 (10 månader sen)

    De vanligaste oorganiska nitrater används fortfarande som gödsel inom jordbruket.
    - kan det vara det som påverkar testresultatet?
    - undrar om det går att äta t.ex. Natrium nitrat som ngn slags suplement för att bli av med leverfett?

  • Avatar Elina Mattsson, redaktör på Netdoktor 2018-12-20 15:08 (10 månader sen)

    Hej Björn!
    Jag slog en signal till Mattias Carlström (som är intervjuad i artikeln ovan) och frågade och han svarade ungefär så här:

    När det gäller nitrat så finns det inga bevis på att de skulle ha någon koppling till cancer.
    Ibland kanske man dock råkar blanda ihop nitrat och nitrit.

    Och det som har en viss cancerrisk är alltså om man till exempel steker livsmedel som innehåller nitrit, till exempel bacon (alltså hettar upp nitratet). För då kan det bildas cancerogena nitrosaminer. Detta sker endast vid upphettning.

    Men nitrat som ombildas till nitrit i munnen och som man sedan sväljer ner har ingenting med cancer att göra.

    Livsmedelsverket rekommenderar dock att riktigt små barn, alltså spädbarn under 1 år, ska undvika stora mängder av nitrat. Och det är för att det kan finnas en risk att de skulle kunna drabbas av något som heter methemoglobinemi och som leder till minskad syresättning. Men för att det skulle ske så behöver det vara väldigt stora mängder av nitrat. Det är alltså betydligt större mängd än den som Mattias och hans kollegor rekommenderar.

    Mattias tillade också att han och hans kollegor tror att barn i skolåldern (alltså lite större barn) istället äter för lite nitrat. Det vill säga: för lite grönsaker.

    Allt gott! / Elina, redaktör på Netdoktor


Annons
Annons
Annons