Forskare: "Böcker om kost och hälsa måste granskas"
Det finns allvarliga fel i många böcker om kost och hälsa, och det behövs en granskande instans som faktakollar innehållet, det skriver fyra medicinforskare i Dagens Nyheter debatt. De har tröttnat på alla ovetenskapliga råd och vill se en förändring.
I bokhandeln finns det mängder av böcker om kost och hälsa. Men vilka böcker bygger på vetenskaplig forskning och vilka gör det inte? Skiljelinjen är svår att se för gemene man, det skriver fyra forskare i en debattartikel i DN.
Hälsoböcker behöver granskas
Forskarna skriver att det behövs det en oberoende granskning av böcker som ges ut. De frågar sig också vilket ansvar bokförlagen bör ha i frågan. Målet menar de är att läsarna ska få en korrekt bild av avsändarens kompetens och innehållets vetenskapliga nivå.
En av skribenterna är Maria Ahlsén, medicine doktor vid Karolinska Institutet och författare. Hon säger till Sveriges Radio att hon gärna vill se en noggrann granskning av böcker som ger sken av att vara baserade på vetenskapliga rön.
– Vi skulle jättegärna se att det gällde böcker inom alla vetenskapliga områden, säger Maria Ahlsén.
Med en granskande instans skulle läsaren få en bättre möjlighet att välja böcker där det tydligt framgår när författaren håller sig till etablerad vetenskaplig fakta, och när det är frågan om hypoteser och spekulationer.
– Om det fanns någon instans som kunde ta på sig att genomföra någon typ av faktagraskning så att man helt enkelt som konsument får lättare att välja litteratur, säger hon.
Läs även: Det gör sockret med din kropp
Trygghet i en klocka
BellPal är klockan med ett mobilt trygghetslarm som automatiskt meddelar nära och kära om användaren ramlar eller något oplanerat händer. Svensk innovation förpackad i en helt vanlig klocka.
Påståenden som kritiseras i hälsoböcker
I debattartikeln i DN kritiserar forskarna påståenden de nyligen stött på i populära hälsoböcker. De skriver att många av böckerna innehåller “uppenbara faktafel” om forskningsläget idag och om människans grundläggande fysiologi.
De skriver:
• Nej, hälsoeffekterna av antiinflammatorisk kost är inte vetenskapligt belagda.
• Nej, det är inte klarlagt att tarmfloran orsakar psykisk sjukdom som kan motverkas med en viss kosthållning.
• Nej, friska människor får inte ett surt blod.
• Nej, man blir inte ännu friskare av att äta enskilda livsmedel.
• Nej, enskilda livsmedel skyddar inte mot depression, Parkinsons sjukdom eller andra neurologiska sjukdomar.
• Nej, maten i livsmedelsbutikerna är inte så näringsfattig att den behöver kompletteras med tillskott av vitaminer och mineraler.
Läs även: Fakta om diabetes typ 2
Kriterier för kvalitetsstämpel
En kvalitetsgranskning skulle hjälpa bokförlag, bokhandlare och bibliotek att skilja ut böcker som håller hög vetenskaplig kvalitet från titlar som borde klassas som skönlitterära.
För att nå upp till kraven på kvalitetsstämpel föreslår forskarna att följande kriterier behöva vara uppfyllda:
• Fakta som läggs fram i boken ska vara korrekta.
• Om enstaka forskningsstudier citeras bör författaren kunna ange på vilket sätt dessa speglar forskningen i stort eller utgör ett undantag.
• Läsaren bör inte uppmanas att ta avstånd från evidensbaserad vetenskap eller sjukvårdens rekommendationer.
- Sveriges Radio - https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7157326
- Dagens Nyheter - https://www.dn.se/debatt/allvarliga-fel-i-manga-bocker-med-rad-om-kost-och-halsa/
Källor
-
Hemorrojder
Mer än hälften av alla svenskar över 50 år har hemorrojder. Hemorrojder är små, blodfyllda knutor som från början sitter precis innanför, men senare också utanför, ändtarmsöppningen. Varför får man hemorrojder och hur blir man av med dem?
-
Debatt: ”Stora risker att äta kosttillskott”
Marknaden för kosttillskott har exploderat under 2000-talet. Marknadsföringen är aggressiv och lockar med bättre hälsa, snabbare muskeltillväxt eller minskat midjemått. Verkligheten är dock en annan – och den som äter vissa kosttillskott riskerar även utsätta sin kropp ...
-
Försäljningen av kosttillskott slår ständigt nya rekord
Pulver, piller, drycker, bars och geler marknadsförs med argument att vi ska bli friskare, må bättre eller orka mer. Men vilka behov har vi egentligen av kosttillskott? Och vilka faror kan finnas? Professor Arne Ljungqvist, som förestår Sveriges ledande Anti Dopnings-st...
-
Så får du en hälsosam jul
Blir du så proppmätt av julbordet att du knappt orkar umgås med vänner och familj efteråt? Funderar du på vilka nyttiga komplement det finns till frestande gratänger, korvar och feta såser? Här delar Netdoktors medicinske chef Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och...
2 Kommentarer -
Diabetes typ 2
Dibetes typ 2- (eller typ 2-diabetes) kallades tidigare för åldersdiabetes är en folksjukdom som ofta har sin grund i övervikt i kombination med ett stillasittande liv.
-
Hypokalemi
-
Astma och motion
Det är viktigt att personer med astma ändå fortsätter att vara aktiva. Fysisk aktivitet är av stor betydelse för alla människor då det ger ökat välmående.
-
Allt färre erbjuds den mest effektiva behandlingen mot fetma
Antalet som erbjuds kirurgisk behandling mot fetma minskar, trots att antalet överviktiga tvärtemot ökar. Är det fördomar eller okunskap som styr vårdens beslut?
9 Kommentarer
Kommentera denna artikel
Låter som något läkemedelsbolagen skulle kunna säga då dessa utmanas till del av rönen om antiinflammatorisk kost och tarmflorans betydelse med vilka bakterier som frodas av olika sorters kost. Men visst det är alltid bra att förtydliga vilka källor och studier som använts. Men ofta hänvisas källor är min upplevelse .. mycket forskning har skett på djur /möss och nya rapporter kommer in hela tiden då en del studier även sker på människor efterhand
Hej!
Kostråden från Livsmedelsverket (SLV) följer WHOs näringsrekommendation med ett undantag. Enligt WHO skall fettintaget vara 15 till 30 procent av det totala intaget medan SLV anger 30 till 45 %. I våra studier fick vi genombrotten under 25 % då alla värden som kroppsfett och blodvärden korrelerade till näringsintaget gick åt rätt håll. Detta betyder att mängden fett inte bör överstiga 45 gram för en 2000 kcal diet under en dag medan intaget idag är 100 g fett. Sänker man fettet ökar man automatiskt intaget av kolhydrater vilket är bra på många sätt. Övriga näringsämnen bör hålla samma mängd som innan. Detta är mycket svårt utan tekniskt stöd vilket vi utvecklade på Huddinge och Sabbatsberg.
Torwald Åberg
Näringsfysiolog och författare till boken: Så, löser vi gåtan med det metabola syndromet. Recito förlag, ISBN 978-91-7765-266-3
Inga har kommenterat på denna sida ännu