Många riskerar att dö i förtid på grund av dåliga matvanor

En fjärdedel av befolkningen riskerar att bli sjuka eller dö i förtid av till exempel hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och cancer på grund av ohälsosamma matvanor. Dålig kost är nu ett större hot mot folkhälsan än tobak och alkohol, enligt Livsmedelsverket.  

Men arbetet för att förebygga dåliga matvanor går trögt i landet.  

Stöd eller inte beror på var du bor

– Skillnaderna tycks vara stora mellan landstingen i hur mycket de arbetar med matvanor och satsar på kompetensutveckling. Patienter som behöver få stöd från primärvården att förändra sina matvanor har med andra ord väldigt olika möjligheter att få hjälp beroende på var i landet de bor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. 

Detta trots att Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom redan 2011. 

Intervjuundersökningen visar att bristerna bland annat beror på att ämnet matvanor är svårt och komplext. Samtidigt efterlyser intervjupersonerna mer stöd från Livsmedelsverket och andra myndigheter, då arbetet delvis saknar stöd från politiker och ledning. 

De flesta landsting och regioner har genomfört utbildningar inom ämnet för personal. Men hur lång utbildning och vilka som får ta del av den varierar stort. På vissa orter är det enbart dietister, som redan har kunskap, som genomför samtal.  

Däremot har landstingen och regionerna kommit längre med det förebyggande arbetet som gäller tobak, alkohol och fysisk aktivitet. 

Var fjärde svensk kan lida av fetma 2025

Men övervikt och fetma är ett av Sveriges allvarligaste folkhälsoproblem, skriver Livsmedelsverket. Idag är hälften av alla vuxna män, mer än en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn är överviktiga eller feta. Och om den utvecklingen fortsätter spås var fjärde svensk lida av fetma år 2025.  

Hälsosam mat kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med 30–50 procent och förebygga en tredjedel av alla cancerfall, enligt Livsmedelsverket.  

Undersökningen är gjord av företaget Ipsos på uppdrag av Livsmedelsverket genom djupintervjuer med 20 personer på övergripande nivå i 18 landsting och regioner.  Livsmedelsverket har även kompletterat undersökningen med en egen enkät.