Fakta | Kost & dieter

Protein

Proteiner är kroppens byggstenar, och behovet täcks med en normal svensk kosthållning. Men världen över dör varje år flera miljoner barn av proteinbristsjukdomar.

Uppdaterad den: 2013-05-03
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Proteiner är långa molekyler som i huvudsak består av kedjor med flera hundra aminosyror. 20 av dessa aminosyror behöver vi och åtta av dem är essentiella (livsnödvändiga). En del kan kroppen nybilda själv efter behov, men de essentiella aminosyrorna måste vi få tillfört genom maten vi äter. Dessa är valin, isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalamin, tryptofan och treonin. Spädbarn behöver dessutom få tillfört aminosyran histidin. Aminosyror produceras ursprungligen endast i växtriket. Därför är vi beroende av att få proteiner tillförda genom kosten. Det gör vi antingen genom att äta växtätande djur eller en blandning av olika växter och spannmål, eller både och.

Fullvärdigt protein

När en typ av mat innehåller alla de essentiella aminosyrorna kallar vi det för fullvärdigt protein. Exempel på mat som innehåller fullvärdigt protein är kött, fågel, fisk, ägg, mjölkprodukter, ost och sojabönor.

Exempel på vegetariska källor som du kan kombinera för att få fullvärdigt protein är spannmål, ris, majs, bönor, ärtor, linser och nötter.

Annons
Annons

Animaliskt protein har genomgående bättre kvalitet än vegetabiliskt protein. Men om du kombinerar olika vegetabiliska matvaror i en måltid kommer proteinkvaliteten i den vegetariska måltiden också att vara tillräcklig.

Vanlig kost täcker behovet

Det rekommenderas att 12–15 % av det totala energibehovet ska komma från protein. Per kilo kroppsvikt rekommenderas ett gram protein om dagen. De som tränar mycket kan ha behov för upp till två gram protein per kilo kroppsvikt om dagen. Vetenskapliga studier visar att ett intag på mer än ett gram protein om dagen inte ger någon ökad träningseffekt. Vanlig svensk kost täcker för de allra flesta av oss proteinbehovet.

Hur mycket protein vi behöver via kosten varierar genom livet.

Annons
Annons

Om du inte täcker energibehovet kommer kroppen att använda protein (muskler) som energikälla utöver kolhydrater och fett. Det betyder att dina muskler förvagas, vilket kan leda till att du får en lägre förbränning. Om du vill gå ned i vikt är det därför viktigt att du får i dig tillräckligt med protein så att det är fettet och inte musklerna det försvinner mest av.

Avgörande roll

Proteiner spelar en avgörande roll i praktiskt taget alla biologiska processer i kroppen. Bland annat är protein nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av celler, vävnad och produktionen av hormoner och enzymer. Proteiner är nödvändiga för tillväxt och reparation, och kan fungera som en energikälla. I allmänhet använder kroppen kolhydrater och fett till energi, men om för mycket proteiner finns i kosten, eller eventuellt för lite kolhydrater och fett, används protein. Överflödigt protein kan också omvandlas till fett och lagras.

Proteinbrist

Proteinbrist som en följd av felnäring kan leda till en mängd sjukdomar, men detta förekommer först och främst i utvecklingsländer. Det drabbar i första hand små barn och är ett resultat av för lågt energiintag och för lite protein i kosten. De vanligaste sjukdomar som förorsakas av proteinbrist är marasmus och kwashiorkor.

Marasmus

Marasmus är ett kroniskt tillstånd som uppstår hos små barn som vants av från bröstmjölk och övergått till en kost med för lite energi och för lite protein. Karakteristiskt för sjukdomen är muskelförlust och frånvaro av underhudsfett. Dessutom leder dåliga hygieniska förhållanden ofta till intag av förorenad mat som leder till infektioner, särskilt mag-tarminfektioner, något som gör att energibehovet ökar. Barn med den här sjukdomen är ofta svårt underviktiga, mycket svaga och apatiska.

Kwashiorkor

Kwashiorkor förekommer i allmänhet hos lite äldre barn. Även här är orsaken att de har en kost som innehåller för lite protein och energi. Kwashiorkor uppstår ofta efter en akut infektion. Sjukdomen kännetecknas av att barnet är mycket underviktigt, men undervikten kamoufleras av att kroppen innehåller så mycket vatten/ödem. Detta får ansiktet att se månformat ut, armar och ben verkar knubbiga och magen är svullen och utåtstående. Håret är tunt och missfärgat, och huden kan ha områden med flagande hud och ett varierande pigment.

Barn som har fått medicinsk behandling och blivit friska genom hjälp av en tillräcklig kost och god hygien kommer enligt Världshälsoorganisationen WHO också därefter att oftare vara sjuka, nå sämre skolresultat, bli kortare i växten som vuxna och ha en minskad intellektuell och social utveckling jämfört med barn som inte har haft den här bristsjukdomen.

Barn som dör av undernäring och felnäring dör inte nödvändigtvis av själva svälten, utan ofta av sjukdomar som kommer med nedsatt immunförsvar och bristande näringsintag.


Annons
Annons
Annons