Hej! Som liten var jag lätt överviktig. Blev sedan av med övervikten, men känner att den präglat mig som vuxen. Jag kommer även ihåg hur illa jag tog vid mig, när jag inte fick ta om en portion eller ta en till bulle, t.ex. Nu märker jag att mitt barn på åtta år inte har någon begränsning när det gäller maten, och jag vill därför sätta stopp för sötsaker, chips och godis men även för mat i överkonsumtion. Hur bidrar jag till ett bra förhållande till maten för mitt barn? Är det rätt med förmaningar? Under en tid led jag av bulimi och undrar om det kan ha sitt ursprung i fokuseringen på mat när jag var liten? Tacksam för tips!
Detta är en komplicerad fråga. Det verkar som om mat blev ett laddat ämne för dig redan som liten. Att det sattes upp strikta begränsningar för hur mycket du fick äta som barn, kan ju ha fått effekter senare i livet (och ha ett visst samband med din bulimi) - även om frågan, som sagt, är mycket sammansatt. Det är högst förståeligt att du bekymras när du nu ser ditt barns förhållande till mat utvecklas åt liknande håll.
Det är viktigt att grundlägga goda matvanor tidigt i livet - vilket alls inte behöver skapa en spänd relation till mat. Låt barnet vara med och laga mat! Försök att sätta tydliga gränser utan att bli alltför strikt. Att tillåta godis, chips osv. en gång i veckan (”lördagsgodis”) kan vara rimligt. Ett totalt förbud kan nog få motsatt effekt, och bidra till att sötsaker blir mer lockande. Om man tidigt inför en sådan regel, behöver man kanske inte lägga ned så mycket tid på tjat och förmaningar heller. Försök också att, så pedagogiskt det går, förklara skälet till att ditt barn inte bör äta onyttigheter eller i obegränsade mängder.
Avslutningsvis rekommenderar vi dig att följa tallriksmodellen (se Netdoktor Övervikt) och äta regelbundna måltider – både för dig och ditt barn.
Lycka till!
Stina Nordqvist
Dietist Netdoktor Övervikt
Mats Halldin
Redaktör/läkare Netdoktor Övervikt
