Fakta | Sömnlöshet

Insomni (sömnlöshet)

Insomni, eller sömnlöshet, är den vanligaste sömnstörningen. Vissa patienter har svårt att somna, medan andra har svårt att upprätthålla en god sömn och drabbas av många och långa vakna perioder under natten.


Uppdaterad den: 2012-04-25
Författare: Jan Ulfberg, docent och specialist i internmedicin och auktoriserad sömnspecialist vid sömnlaboratoriet, Läkargruppen, Capio, Örebro.

Annons

Sömnens längd och kvalitet blir därmed lidande vilket ofta leder till ett nedsatt välbefinnande under den vakna tiden av dygnet.


Insomni skall i första hand behandlas med hjälp av egenvård i form av att man tar till sig sömnhygienska råd. I andra hand behandlar man insomni med kognitiv beteendeterapi (KBT). Vid kortvariga besvär kan läkemedelsbehandling komma in som ett första alternativ.


Många drabbas av tillfälliga sömnbesvär någon gång i livet, men när besvären blir långvariga och påverkar hur vi fungerar under vår vakna tid, säger man att individen lider av insomni.

Annons
Annons

Definition av insomni


Definitionen av insomni utgår inte från någon exakt angivelse av sömntid, utan den internationellt vedertagna beskrivningen av vad man menar med  insomni  lyder som följer:

Otillräcklig och/eller inadekvat sömn som resulterar i nedsatt funktionsnivå dagtid i form av trötthet, humörsvängningar och reducerad handlings- och reaktionsförmåga.

Insomni kan bestå av insomningsproblem, orolig nattsömn och/eller tidigt morgonuppvakande, och att sömnkvaliteten upplevs som bristfällig.

Annons
Annons

Det innebär att diagnosen insomni baseras på patientens egna upplevelser av sin sömn och sin funktion under vakenhet. Minst tre nätter per vecka med upplevd bristfällig sömn krävs för diagnosen insomni. Om besvären av insomni har kvarstått över en månad, benämns tillståndet som kroniskt.

Förekomst

Olika studier i Skandinavien och västvärlden har visat att mellan 10-15 procent av den vuxna befolkningen lider av insomni. Problemen är större hos kvinnor och de ökar med tilltagande ålder. Generellt sett ökar problemet hela tiden i den industrialiserade delen av världen. Egna förväntningar och ambitioner att förverkliga oss själva gör att den som är sårbar inte orkar med i det alltmer accelererande tempot i samhället.


Insomni kan komma som en naturlig reaktion på ett upplevt eller kanske omedvetet livsproblem. Den lavinartat ökade förekomsten av olika typer av mediautbud gör att vi har tillgång till alltmer i tillvaron som engagerar oss och skapar ett intresse av att vara vakna under den del av dygnet, då vi egentligen borde sova.  

Primär eller sekundär insomni

Man delar in insomnibegreppet i den primära och sekundära formen.

  • Primär form: En insomni som inte kan knytas till några speciella livsomständigheter eller ohälsa.

  • Sekundär form: En insomni som kan vara orsakad av en psykisk störning som ångest med eller utan samtidig depression eller fysiska sjukdomar som exempelvis hjärt-lungsjukdom, mag-tarmsjukdom, reumatiska sjukdomar, neurologiska sjukdomar och diabetes med eller utan cirkulationsstörning. Sjukdomstillstånd som innebär en upplevelse av smärta eller klåda nattetid kan ofta orsaka sekundär insomni. Besvär i samband med kvinnans klimakterium är ofta förknippat med insomni.

Ett flertal läkemedel och farmakologiska substanser kan ge upphov till insomni, till exempel de läkemedel som användes vid hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, neurologiska sjukdomar och psykiatriska tillstånd som depression.

Intag av koffeinhaltiga drycker, alkoholintag och bruk av nikotin kan vara en bakomliggande orsak till sekundär insomni.

Konsekvenser

Konsekvenser av insomni, något som också krävs för diagnos, som patienten upplever under sin vakna del av dygnet, är bland annat symtom som sömnighet/trötthet, humörsvängningar, ökad olycksfallsrisk, försämrad minnesfunktion och koncentrationsförmåga samt ökad sjukfrånvaro från arbetet.

 


Annons
Annons