Intervju | Sömnlöshet

”Sömnen viktigare än vi trodde”

Forskning på sömn har fått stor uppmärksamhet under de senaste två decennierna. Det har bland annat visat sig att sömnen är en mer central faktor för vår överlevnad och vårt välbefinnande än vad man tidigare trott.

Publicerad den: 2012-04-25

Annons

– Sömnen är den faktor som påverkar oss allra mest funktionsmässigt, säger sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt.

Redan omkring 300 år före Kristus poängterade läkekonstens fader Hippokrates sömnens betydelse för hälsan. Trots det var den länge ett mysterium. Vad händer egentligen i kroppen om natten och varför blir vi sjuka om vi inte får sova? För omkring tjugo år sedan vaknade sömnforskningen till liv och började räta ut frågetecknen.

– Först nu börjar vi allmänt kunna se en medvetenhet kring sömn och sömnproblem. Det är en väldig skillnad mot hur det var för bara tio år sedan, säger Torbjörn Åkerstedt, en av landets främsta sömnforskare.

Annons
Annons

– När vi började forska på sömn, insåg vi inte att den var så viktig som den nu visat sig vara. Det finns uppenbara kopplingar mellan sömnproblem och en rad kroppsliga sjukdomar som till exempel hjärt-kärlproblem och inflammationer. Men sömnbrist är förstås också en förutsättning för att vi ska fungera optimalt psykiskt sett.

Nyligen upptäckte man att det under sömnen sker en långtidsinlagring av betydelsefulla minnen parallellt med en rensning av ”onödiga” minnen - så att hjärnan kan behålla sin storlek.

– Om hjärnan inte gjorde detta skulle människan behöva en så stor hjärna att hon inte skulle kunna födas.

Annons
Annons

Sömnen är så viktig att även små förändringar i sömnlängd ger tydliga effekter på vår dagsform. Torbjörn Åkerstedt har nyligen följt en grupp personer i flera veckor och sett att variationer på i genomsnitt en och en halv timmes sömn, från dag till dag över några veckor, märks i form av trötthet och dåligt humör hos personen dagen efter.

– Det var fascinerande att se sådana resultat redan vid relativt små förändringar av sömnlängden.

Just nu deltar Torbjörn Åkerstedt i en studie på Karolinska Institutet, där man med hjälp av en magnetkamera undersöker sömnbristens effekter på hjärnans sätt att fungera och reagera emotionellt. När hjärnans impulshämmande system blir ”sömnigt” och tappar kontrollen över våra emotionella centra blir vi mer lättretliga, fnittriga och burdusa. Men det kan även vara så att sömnbristen påverkar vår moral och förmåga att känna empati.

– Kanske blir vi mindre uppmärksamma på om folk i vår närhet lider om vi inte sover ordentligt. Mycket av de omdömen som vi anser har att göra med moral har vi sett att man kan påverka med sömnbrist, säger han.

Men, en ljusglimt för den orolige är att forskningen även visat att kroppen kan kompensera för sömnbrist under en kortare tid genom att ta igen det senare. Får du inte tillräckligt med sömn under veckodagarna kan ordentliga sovmorgnar under helgen vara nog för att återställa balansen igen.

– Om man är någorlunda frisk i övrigt spelar det inte så stor roll om man slarvar under veckan.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons