Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Fakta | Smärta

Axel-/skuldersmärtor, symtomguide

Upp till en kvart av befolkningen har eller har haft ont i axeln.


Uppdaterad den: 2019-10-30

Annons

Vad är skuldersmärtor?

  • Med skuldersmärtor menar man smärtor som utgår från strukturer i och omkring själva axelleden, eller leden mellan nyckelben och skulderblad (AC-leden).
  • Det är mycket vanliga besvär. Ungefär 1 % av alla besök i primärvården handlar om axelsmärta. 

Hur uppstår smärtorna?

  • Axelleden är en komplicerad led där rörelser sker i alla riktningar. Leden omges av ledkapsel, ledband och många senor. Tillsammans bildar de en kappa runt axelleden som är viktig både som stöd för leden och för normal funktion och rörlighet.
  • Det finns också slemsäckar som ska göra så att senorna glider smidigt i förhållande till varandra. Vid axelsmärta kan det röra sig om sjukdom eller skada i själva leden, inflammation i senor eller ledkapsel eller slemsäcksinflammationer.
  • De allra flesta fall av skuldersmärta beror på överbelastning eller felbelastning. Vanligast är smärtor som härrör från senor, som anses stå för 75 % av alla fall med skuldersmärta.
Annons
Annons

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

  • Seninflammation:
    • Man har sett att inflammation inte alltid förekommer. Därför kallas det också för tendinopati eller tendinos
    • Utgör 75 % av alla skulderbesvär och cirka fyra av fem beror på inflammation i supraspinatussenan
    • Ger smärta i axeln och smärtan förvärras när rörelser som belastar senan utförs
  • Akut slemsäcksinflammation:
    • Utgör cirka 3 % av alla axelbesvär och kan förekomma tillsammans med seninflammation
    • Akut slemsäcksinflammation börjar ofta med akuta smärtor som stör nattsömnen. Tillståndet ger smärta vid de flesta rörelser
  • Kronisk slemsäcksinflammation:
    • Utgör drygt 10 % av alla axelbesvär
    • Ofta ett långvarigt förlopp där vissa rörelser och belastningar förstärker smärtan
  • Ledkapselinflammation (kapsulit):
    • Utgör cirka 10 % av alla skulderbesvär och varannan av dem beror på tidigare skada
    • Tillståndet karaktäriseras av smärta och nedsatt rörlighet – stelhet ("frozen shoulder")
  • Skador vid idrott eller fall:
    • Kan ge blödningar i och runt senor, som i sin tur kan orsaka inflammationsreaktioner
    • Det är viktigt att utesluta frakturer i ben
  • Smärtor som följd av att axeln vid flera tillfällen gått ur led (luxation):
    • Beror på skador på leder och ledband

Ovanligare orsaker

  • Överbelastning i AC-leden:
    • AC-leden står för akromioklavikularled, en led som finns mellan en del av skulderbladet och nyckelbenet
    • Beror ofta på en skada som kan ge slappa ledband och inflammationsreaktion samt på sikt förslitningar mellan bendelarna, artrosförändringar
    • Tillståndet karakteriseras av smärtor över AC-leden och smärtor som går upp i nacken
  • Senruptur:
    • Efter upprepade skador på supraspinatussenan kan det uppstå små revor och åldersförändringar och till slut går hela senan av. Det kan också uppstå akut vid olyckor
    • Personer med senruptur till följd av åldersförändringar är ofta i fyrtioårsåldern och kan berätta om upprepade skador eller belastningar. Ibland har tidigare behandling skett med lokala kortisonsprutor
    • Ofta föreligger framför allt en kraftnedsättning i axeln
  • Nervinklämning:
    • En nerv (n. suprascapularis) kan komma i kläm i skuldran. Förekommer oftast hos idrottsutövare, till exempel volleybollspelare, simmare, kastare och tennisspelare
    • Ger nedsatt kraft i vissa rörelser och smärtor baktill i skuldran
    • Behandlingen är avlastning och särskilda övningar. Om ingen effekt uppnås inom sex till tolv månader övervägs operation
  • Reumatisk sjukdom:
  • Artros i axelleden:
    • Ofta föreligger smärta i axeln med tilltagande stelhet i axeln
    • Personer med artros i axelleden är ofta över 65 år
  • Broskskador i axelleden:
    • Kan bero på åldersförändringer eller en akut skada
    • Ibland förekommer svaga smärtor och ett klickande ljud från axeln
  • Andra sällsynta orsaker:
    • Till exempel infektion, tumör, blodcancer, diskbråck

Vad kan man göra själv?

  • De flesta skulderbesvär går över av sig själva med tiden, men det kan ta flera månader eller år.
  • Har man besvär på ena eller båda sidorna kan du begränsa smärtorna på följande sätt:
    • Undvika ensidigt arbete och kontrollera din arbetsställning
    • Ta pauser
    • Utföra övningar enligt läkarens eller fysioterapeutens instruktioner
Annons
Annons

När ska man söka vård?

  • Vid svåra smärtor.
  • Vid långvariga besvär.
  • Vid skador mot skuldran och därpå följande smärtor.

Utredning

Sjukdomshistorien

  • Hur länge har du haft problem?
  • Hur började det hela?
  • Har du haft någon axelskada? Vad hände?
  • Har du ett arbete eller sysslar du med någon aktivitet som frestar på axeln?
  • Kan du beskriva noggrant var smärtan sitter?
  • Strålar smärtan ut i armen? Var?
  • Gör det ont även i vila? Om natten?
  • Kan du berätta vilka rörelser i skuldran eller med armen det är som utlöser smärtorna?
  • Kan du berätta vilka belastningar på skuldran eller armen det är som utlöser smärtorna?
  • Har du någonsin varit med om att axeln hoppat ur led?
  • Vilka konsekvenser har skulderbesvären för din arbetssituation eller andra dagliga aktiviteter?

Undersökningar

  • En noggrann kroppsundersökning:
    • Bedömning av synliga förändringar
    • Ibland känner man på axeln, men det har inte visat sig ha något större värde
    • Olika tester med passiva och aktiva rörelser och tester om vissa belastningar utlöser smärta eller om muskulaturen är försvagad
  • Det kan hända att läkaren sätter en spruta med lokalbedövning för att få bekräftat orsaken till besvären (försvinner smärtan efter bedövningen?).
  • Röntgen tillför oftast inget vid skuldersmärta. I vissa fall görs en magnetkameraundersökning eller ultraljud av axeln för att kartlägga strukturerna i axeln. Det görs framför allt om man överväger att utföra ett kirurgiskt ingrepp/operation.
  • Vid misstanke om reumatiska besvär tas blodprover.

Remiss

  • De flesta behandlas av allmänläkare och eventuellt fysioterapeut, men ibland skickas en remiss till en ortoped eller reumatolog.

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.