Fakta | Smärta

Mental träning vid långvarig smärta

Det är normalt med många olika känslor och frågor när man lever med långvarig smärta, eller just har fått sin diagnos. Oron och ovissheten över hur livet ska bli kan framkalla sorg, vrede och till och med hat, men även en slags obefogad skuld över sjukdomen.

Uppdaterad den: 2008-08-29
Författare: Reumatikerförbundet

Annons

I takt med att sjukdomen förändras kan personen gå in och ur personliga kriser och därmed behöva hjälp att bearbeta krisförloppet. Därför ingår kuratorn eller psykologen som en naturlig del av teamet som man kan behöva hjälp från, både tidigt i sjukdomen och vidare under livets gång.

Kuratorn, eller psykologen, kan ge stöd och kanske vara ett bollplank när det är svårt. Det kan underlätta med stöd- eller bearbetande samtal, ibland med information och rådgivning om både sociala, ekonomiska och juridiska frågor. Ibland har också anhöriga behov av att träffa kuratorn för psykologiskt stöd eller för hjälp med praktiska frågor.

Annons
Annons

Frågor och funderingar

Nydiagnostiserade patienter har ofta frågor om den nya situation de ska lära sig leva i. Lika vanliga kan frågor om livet eller om praktiska saker vara. Det kan handla om trauman, om olyckor, om aborter, om vård i livets slutskede, om personliga kriser och om familjesituationer som påverkar livet med smärta. I stort sett kan det handla om allt, precis så som livet är.

Kuratorn kan också informera och vägleda i kontakter med försäkringskassan, arbetsgivaren, kommunen och andra myndigheter. Det är en djungel i sig att veta vem som har hand om vad i samhället.

Kuratorn kan också informera om patientförsäkringen om man till exempel anser sig ha skadats vid behandling, eller patientnämnden om man är missnöjd med behandling eller vård.

Annons
Annons

I kuratorns eller psykologens uppgifter ingår stöd-, kris- eller bearbetande samtal, liksom information och vägledning i kontakt med bland annat olika myndigheter och arbetsgivare.

Tro och kunskap

Mer och mer närmar vi oss en förståelse för att psyke och kropp hör ihop, även fysiologiskt och medicinskt. Känslorna påverkar direkt många kroppsfunktioner, men kroppsfunktioner och kroppsaktiviteter påverkar också våra känsloliv. Oavsett hur besvärlig eller lindrig sjukdomen är, underlättas livet, om den som har en sjukdom kan acceptera sin situation. Då blir sannolikt möjligheterna att man kan hantera sin smärta och sitt liv bättre.

Oavsett omgivning och hur mycket hjälp en person får, är det alltid den drabbade som i slutänden har ansvaret och fattar sina beslut. Men ett stort ansvar vilar också på vårdgivaren att lyckas motivera och involvera patienten i den egna behandlingen. Den som har ont måste själv vilja ta en aktiv del i sin behandling, orka ta sin del av ansvaret och underlätta för sig själv genom att tro att situationen ska bli bättre. Då kommer man att uppnå bäst resultat.

Det finns många olika sätt att påverka sin smärta. Det ena är inte bättre eller sämre än det andra. Huvudsaken är att metoden fungerar för den som använder den och att andra individers vinstintresse inte barskrapar den person som så gärna vill få ett drägligt och helst smärtfritt liv. Många gånger handlar det både om tro och kunskap.

Varje smärta är individuell och måste tas på fullaste allvar.


Annons
Annons