Fakta | Leder & muskler

Spondylolys och spondylolistes

Spondylolys är ett brott i en del av en ryggkota och spondylolistes innebär att en ryggkota börja glida framåt i förhållande till ryggkotan under den.

Uppdaterad den: 2012-10-16
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är spondylolys/spondylolistes?

Ryggen består av 33 ryggkotor. Ryggkotorna gör kontakt med varandra vid de så kallade fasettlederna på baksidan av ryggraden. Dessa leder gör rörelser mellan kotorna möjligt. Mellan kotorna befinner sig diskarna, som fungerar som stötdämpare. Kotorna är också omgivna av bindväv och muskler, som skyddar och ger stabilitet. Ryggraden består av en kolumn med ben, kotor. Ryggraden ska vara såväl stark som flexibel, och dessutom ska den skydda den sårbara ryggmärgen och nerver som ligger inne i ryggraden.

En kota består av en kropp och en båge. Såväl kroppen som bågen kan utsättas för skador. 

 

Spondylolys

Spondylolys är ett brott i kotbågens ben. Hos barn beror detta oftast på ett medfött fel som gör att kotbågen har ett område där benet är svagt. Det svaga området kan utsättas för brott vid belastning. 

Annons
Annons

Cirka 5 % av barn antas ha spondylolys.

Spondylolistes


Hos vuxna kan tillståndet bero på artros eller gikt, som medför skador i kota och leder i ryggen.Om spondylolys uppstår i båda kotbågar kan kotkroppen börjar röra sig, och det kallas spondylolistes. Kotan glider då framåt i förhållande till den underliggande kotan. Denna glidning förekommer nästan alltid i den nedre delen av ländryggen. 

Symtom och tecken

En spondylolys ger oftast inga symtom, särskilt inte hos barn. Hos ungdomar som utvecklar spondylolys kan plötslig eller smygande smärta uppstå. Smärtan känns oftast i den nedre delen av ländryggen och kan i vissa fall stråla ned mot baksidan av låret och ned till underbenet. För vissa är smärtan värst när de går och står, medan den blir bättre när man sitter. 

Annons
Annons

Spondylolistes ger, till skillnad från spondylolys, ofta symtom. Smärtorna är såsom vid spondylolys, och det kan förekomma huggande smärtor vid vissa rörelser. Särskilt bakåtböjning av ryggen kan ge mer symtom. I sällsynta fall gör glidningen att ryggmärgen påverkas. Det kan då uppstå problem med känselbortfall och nedsatt kraft i musklerna. Ett symtom som gör att man direkt måste söka kontakt med vården är om man inte kan kissa eller ha avföring som vanligt. 

Vid spondylolys och spondylolistes kan den nedre delen av ryggen vara öm. Vid en uttalad glidning av kotan kan förändringar i ryggens naturliga krökning synas, och ibland syns en grop där kotan har förskjutits.

Orsak

Hos vissa barn finns ett medfött svagt område i kotbågen som gör att spondylolys lätt uppstår. Det är vanligast i perioden när barn växer som mest, under tillväxtspurten. Det är vanligare hos idrottare som gör kastsporter, bollsporter som handboll och fotboll, gymnastik, rodd, simning, dykning, brottning, tyngdlyft, volleyboll, tennis och balett. Detta kan förklaras med att ryggen vid sådana aktiviteter blir utsatt för både konstanta och relativt extrema belastningar, som kan bidra till utveckling av en spondylolys.

Hos vuxna och äldre kan spondylolys och spondylolistes uppstå på grund av förslitningsskador (spondylos) i ryggen. 

Diagnos

Vid misstanke om spondylolys eller spondylolistes görs röntgenbilder som kan bekräfta tillståndet. Bilderna tas oftast med anledning av en sjukhistoria med smärtor i ryggen där det inte går att påvisa någon säker förklaring. Oftast tas vanliga röntgenbilder (slätröntgen), men i vissa fall görs även en skiktröntgen (CT) eller en magnetkameraundersökning. I en del fall kan man se spondylolys och spondylolistes när man tar röntgenbilder på grund av en annan anledning. 

Behandling

Många har spondylolys utan att ha symtom, och man är överens om att man inte behöver göra något i sådana fall.

Hos patienter under 18 år med spondylolys över 2–4 veckor utan förbättring med minskad belastning, rekommenderas kontakt med en barnläkare som har större kunskap om tillståndet. Behandlingen beror på grad av symtom, tecken och fynd på röntgen.

Behandlingsalternativ kan vara en längre tids vila från idrottsaktiviteter, en korsett (ryggstöd) och träning med hjälp av en fysioterapeut.

Vid ihållande smärtor trots annan behandling eller tecken på att nerver påverkas av glidningen är en operation ofta nödvändig. Det har visat sig ge goda resultat.

Prognos

Även om spondylolys kan vara medfödd ger den sällan symtom innan barnet fyller 7–15 år, och övergår i ungefär 15 % av fallen till  spondylolistes. Det sker oftast i perioder med snabb tillväxt och då särskilt under puberteten. Därefter är det betydligt mera ovanligt med att kotan rör sig mera. 

Hos personer som inte har symtom av sin spondylolys i barn- och ungdomsåren kan det ändå uppkomma symtom i medelåldern. Detta kan bero på förslitningsskador (spondylos, degenerativa skador) som kan göra att spondylolys utvecklas i den andra kotbågen, att det uppstår en glidning av kotan (spondylolistes) eller att det sker en lossning där fasettlederna finns. Det kan också hända hos personer som inte har spondylolys från början, särskilt om det finns artros i ryggen. 


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons