Fakta | Leder & muskler

Smärtsyndrom, regionalt


Publicerad den: 2013-05-16
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är regionalt smärtsyndrom?

Tillståndets fullständiga namn är komplext regionalt smärtsyndrom, ett smärttillstånd som uppträder i ett avgränsat område och som förutom smärta också kan ge andra besvär i samma område. Tillståndet kallas även reflexdystrofi.

Regionalt smärtsyndrom är ett ovanligt, kroniskt tillstånd som vanligtvis drabbar extremiteter (armar eller vader). I mycket sällsynta fall kan sjukdomen drabba andra delar av kroppen. Tillståndet kan ge intensiva brännande eller värkande smärtor tillsammans med svullnad, ändrad hudfärg, ändrad temperatur, onormal svettning och överkänslighet i det angripna området.

Orsaken är inte helt klarlagd. Tillståndet beror på störningar i det sympatiska nervsystemet, den del av nervsystemet som kontrollerar bland annat cirkulation och svettfunktion. Tillståndet uppstår som regel efter akut trauma. Oftast har regionalt smärtsyndrom föregåtts av en större skada mot en arm eller ett ben, men den kan också utlösas av en mindre skada som passerat obemärkt.

Annons
Annons

Kvinnor har större benägenhet att få regionalt smärtsyndrom än män. Tillståndet är vanligast bland personer i åldersgruppen 40–60 år men kan förekomma i vilken ålder som helst.

Symtom

Det finns två typer av regionalt smärtsyndrom. Typ 1, som tidigare kallades sympatiskt reflexdystrofi-syndrom, uppträder efter en sjukdom eller skada som inte beror på en direkt skada mot nerverna i den angripna extremiteten. Typ 2, som tidigare kallades kausalgi, beror på en direkt nervskada.

Symtomen vid bägge typerna av regionalt smärtsyndrom utvecklas i tre stadier. Några kommer aldrig längre än till stadium 1 och bara ytterst få når stadium 3. Symtomen uppträder till en början nära det skadade området.

Annons
Annons

Stadium 1

Stadium 1, varar vanligtvis i en till tre månader och karakteriseras av:

  • Brännande och värkande smärtor, ömhet och svullnad.
  • Ändringar i hudtemperaturen, hudfärgen och hudkonsistensen. Ibland kan huden vara svettig, vid andra tillfällen kall. Hudfärgen kan växla från vit och spräcklig till röd och blå. Huden blir öm, tunn eller skinande på de angripna områdena.
  • Hår och naglar växer kraftigare.
  • Lederna är stela och muskelkramper förekommer.

Stadium 2

Stadium 2, kan vara i tre till sex månader och karakteriseras av:

  • Starkare smärtor, ökad utbredning och svullnad.
  • Mer uttalade förändringar beträffande hudfärg och konsistens.
  • Långsammare hårväxt och nagelskador. Naglarna kan spricka, och det kan bildas gropar och fläckar på naglarna.
  • Ökad stelhet i muskler och leder i den angripna armen eller vaden.

Stadium 3

I stadium 3 uppstår bestående skador. Symtomen kan vara:

  • Uttalade smärtor som nu kan omfatta hela armen eller benet.
  • Muskelförtvining (atrofi) och ökande ledskada, något som leder till nedsatt rörlighet i den angripna kroppsdelen.
  • Bestående hudskador.

Orsak

De flesta fall av komplext regionalt smärtsyndrom beror på kraftig skada mot armen eller benet i form av infektioner, frakturer eller vrickningar. Det finns begränsad kunskap om varför dessa skador ibland utlöser regionalt smärtsyndrom.

Läkarkontakt

Vid ihållande, kraftig smärta som endast omfattar en extremitet (arm eller ben), och om det bara genom att ta på lemmen gör mycket ont, bör läkare kontaktas för att få orsaken klarlagd. Tidig behandling är viktig. Om regionalt smärtsyndrom blir behandlat tidigt och på rätt sätt, blir 75 % av patienterna bättre.

Diagnos

Läkaren baserar diagnosen på sjukdomshistorien. Tillståndet kan i de allra flesta fall härledas till en tidigare olycka, sjukdom eller skada. Den fysiska undersökningen av hud, muskler och leder ger information om varifrån ömheten och smärtorna kommer. Det kan också förekomma förändringar i den normala vävnadssammansättningen och hudfärgen samt även nedsatt rörlighet i en eller flera av lederna.

Skintigrafi med radioaktivt märkta ämnen kan visa förlust av benvävnad (osteoporos) eller ökad cirkulation i det angivna områdets leder. Hudtemperaturen kan vara lokalt avvikande i förhållande till de lemmar som inte smärtar. Senare i förloppet kan röntgen även visa benförlust.

Komplikationer

Om regionalt smärtsyndrom inte diagnostiseras och behandlas på ett tidigt stadium, kan tillståndet förvärras och ge mer uttalade besvär. Om du undviker att röra armen eller vaden på grund av smärtor, eller har besvär med att röra extremiteten på grund av stelhet, kan hud och muskler försvagas (atrofiera). Du kan också uppleva att musklerna blir stramare. Detta kan leda till ett tillstånd där handen och fingrarna, eller foten och tårna, kröks och fastnar i det läget. Tillståndet kan också sprida sig till andra områden på kroppen. Det kan till exempel breda ut sig från armen till skuldrorna, bröstkorgen och ansiktet eller över till den andra armen eller vaden.

Behandling

Dramatisk förbättring och eventuellt tillfrisknande är möjligt om behandlingen börjar under loppet av några få månader efter de första symtomen – helst innan det har gått tre till sex månader. Ju senare behandlingen startar, desto större är risken för ett livslångt smärttillstånd. Även om det finns mycket forskning om sjukdomen och dess behandling, är kvaliteten på dessa studier otillfredsställande. Som det ser ut i dag är en tidigt påbörjad behandling med fysioterapi samt behandling med kortikosteroider bra. Steroider kommer att kunna dämpa inflammationen.

Fysioterapi. Försiktiga, vägledda övningar med den angripna armen eller vaden kan förbättra rörligheten och styrkan. Ju tidigare diagnosen ställs, desto effektivare kan övningarna bli.

Ett annat alternativ som används mycket, är smärtstillande medel eller milda inflammationsdämpande medel som kan köpas receptfritt – till exempel acetysalicylsyra eller ibuprofen – eller starkare NSAID-preparat på recept. Dessa medel dämpar smärtan och inflammationen.

Om ovannämnda behandlingar inte hjälper, kan det bli aktuellt att prova andra åtgärder:

  • Sympatiska nervblockerande medel:
    • Genom att spruta in ett bedövningsmedel kan smärtfibrerna blockeras i de angripna nerverna och smärtorna lindras
  • Blodkärlsvidgande läkemedel:
    • Dessa mediciner används vanligtvis för att behandla högt blodtryck, men de kan även hjälpa till att lindra smärtor i det angripna området genom att utvidga sammandragna blodådror
  • Transkutan elektronisk nervstimulering (TENS).
  • Ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation) kan vara ett alternativ.
  • Biofeedback:
    • I en del fall kan det hjälpa att lära sig biofeedback. Då lär du dig att bli mer uppmärksam på din kropp, så att du kan slappna av bättre i kroppen och uppnå lindring av smärtorna

Att leva med

Att leva med ett kroniskt, smärtsamt tillstånd kan vara en utmaning, särskilt om – vilket ofta är fallet med regionalt smärtsyndrom – familj och vänner inte tror på att det gör så ont. Det är därför bra att dela information om tillståndet med närstående, för att de lättare ska kunna förstå vad tillståndet handlar om.

Försök att upprätthålla din normala dagliga aktiviteter så gott det går. Det är viktigt att få tillräckligt med vila och att hålla kontakten med familj och vänner. Att fortsätta med hobbys som du klarar av att utföra är bra, liksom att hålla dig i god fysisk form, eftersom det även hjälper det mentala välbefinnandet. Förnekelse, ilska och frustration är vanligt vid kroniska sjukdomar.


Annons
Annons
Annons