Fakta | Leder & muskler

Smärtor i nedre delen av ryggen, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2015-09-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är smärtor i nedre delen av ryggen?

  • Smärtor i nedre delen av ryggen kan delas in i akuta och kroniska.
  • Akuta ryggsmärtor har en varaktighet på upp till sex veckor.
  • Kroniska ryggsmärtor har en varaktighet på upp till tolv veckor.

Förekomst

  • Smärtor i ländryggen är en av de vanligaste kontaktorsakerna inom primärvården.
  • Under livets gång uppskattas omkring 60–80 % av befolkningen att uppleva plågsamma ryggsmärtor, medan siffran på årsbasis är upp till 45 %.
  • Det är särskilt personer mellan 35 och 55 år som söker läkarhjälp. Kvinnor och män är lika utsatta. Under och efter en graviditet besväras cirka en femtedel av kvinnorna av ryggsmärtor.
  • Ryggsjukdomar är den enskilt största diagnosen för utbetalningar från Försäkringskassan och står för nästan 10 % av långtidssjukskrivningarna.

Diagnostiska bedömningar

  • En grov indelning av orsaker till akuta ryggsmärtor:
    • Ospecifika smärtor i ländryggen (80–90 %)
    • Skador, irritation av nervrot (ischias) (5–10 %)
    • Andra och eventuellt allvarliga orsaker (färre än 1 %)
  • I väntan på utredning:
    • De allra flesta blir bra av sig själva inom loppet av ett par veckor och en omfattande utredning är ofta olämplig i den mest akuta fasen
    • Även de flesta patienterna med ischias blir spontant friska, 70 % blir bättre inom loppet av två till fyra veckor
  • Symtom och tecken som det läggs stor vikt vid:
    • Vilosmärtor, ihållande smärtor, smärtor som tilltar, bröstsmärtor
    • Allmänsymtom, feber, viktnedgång
    • Skada, känd cancersjukdom
    • Användning av steroider, immunosuppressiva medel, alkohol- och drogmissbruk
    • Stor kraftförlust i vissa muskelgrupper och/eller bortfall av känselsinne, eventuellt större snedvridningar av ryggraden
    • Uttalad morgonstelhet i mer än en timme, hög sänka (SR)
    • Ålder under 20 eller över 55 år

Vad är orsaken till smärtor i nedre delen av ryggen?

Vanliga orsaker

  • Akuta smärtor i ländryggen (akut lumbago):
    • Kan bero på vridning, överbelastning, direkt skada, fall, slitageförändringar i ryggraden
    • Är vanligast i åldersgruppen 20–55 år och utgör 80–90 % av akuta ryggsmärtor
    • Symtomen uppträder akut, ofta hos en person som har haft liknande besvär tidigare
    • Smärtan kan stråla ut till sätesregionen eller diffust till låret
    • Smärtan varierar, men generellt brukar det känns bättre i samband med vila
  • Kroniska smärtor i ländryggen (kronisk lumbago):
    • Vanligt tillstånd med recidiverande eller kroniska smärtor i korsryggen
  • Ischias (diskprolaps)
    • Beror på en skada på den intervertebrala disken (prolaps) vilket medför tryck på en nervrot
    • Tillståndet debuterar ofta akut och ger smärtor som strålar utåt samt domningar/stickningar ner längs det ena eller båda benen, ibland hela vägen ner till foten
    • Förekommer med eller utan ryggsmärtor, smärtan i benen är vanligtvis värre. Ofta vilosmärtor, förvärras vid hosta eller nysning
    • Känsla av försvagade muskler och bortfall av känsel i benen förekommer
    • Så kallat "falsk ischias" ger samma symtom som ovan (förutom försvagade muskler och bortfall av känsel) och kan komma av en spänd muskel som trycker på ischiasnerven
  • Fraktur av ryggraden vid benskörhet (kompressionsbrott):
    • Uppstår vanligen hos personer med uttalad benskörhet (osteoporos), vanligtvis äldre kvinnor. Mindre än hälften kan berätta om en utlösande skada
    • Tillståndet ger akuta, ihållande ryggsmärtor och smärtor vid rörelse
  • Ankyloserande spondylit:
    • En kronisk inflammatorisk sjukdom, huvudsakligen förekommande i ryggskelettet, men också i leder och andra organ.
    • Förekommer oftare och debuterar tidigare hos män än hos kvinnor, drabbar cirka 1–2 promille av den vuxna befolkningen
    • Tillståndet karakteriseras av gradvis ökande smärtor och stelhet i ländryggen, smärtor som ofta är lokaliserade till hela ryggraden och till bäckenet. Smärtor på natten och morgonstelhet dominerar. Symtomen förbättras ofta under dagen och vid fysisk aktivitet
  • Scheuermanns sjukdom:
    • Ett tillstånd som vanligtvis uppstår mot slutet av puberteten. Är en tillväxtstörning i ryggraden som gör att ryggen blir litet mer böjd än vanligt (krum)
    • De flesta med måttliga förändringar i bröstryggen har inga smärtor, men en större andel med förändringar i nedre delen av ryggraden kan ha smärtor
  • Sned rygg (skolios):
    • Krökning i sidled av ryggen, uppstår vanligtvis i puberteten och oftare bland flickor. Förekommer hos 3 % men bara en av tio kräver behandling
    • Vanligtvis har personer med skolios inte mer ryggsmärtor än andra. De kan möjligen ha en ökad tendens att lättare bli trött i ryggen
  • Ryggdegeneration (spondylos):
    • Slitageförändringar i ryggraden, i huvudsak i de intervertebrala diskarna.
    • Förekommer hos de allra flesta över 40 år, men bara ett fåtal har symtom
    • Tillståndet har ofta inget samband med speciella ryggbesvär, men slitageförändringar i nedre delen av ryggen kan medföra smärtor som förvärras vid fysisk belastning

Mer sällsynta orsaker

  • Spondylolys och spondylolistes:
    • Beror på en defekt i ryggraden, medfödd eller som följd av en utmattningsfraktur (spondylolys). Hos 30–80 % glider de två delarna av den defekta kotan ifrån varandra (spondylolistes)
    • Tillståndet ger symtom först och främst bland ungdomar (15–19 år) och har ett samband med kastidrotter som spjut och handboll men också gymnastik och tyngdlyftning.
    • Ger smärtor i ländryggen med utstrålning till sätesmuskulaturen och till låren. Smärtan brukar förvärras under dagen
  • Trång ryggmärgskanal (spinalstenos):
    • Beror vanligen på slitageförändringar som medför att det blir trångt för ryggmärg eller nervrötter. Uppträder vanligtvis hos äldre personer över 60 år. Det mest typiska tecknet är att du har klart nedsatt kapacitet att gå längre sträckor. Smärtan lindras vanligtvis när du böjer dig framåt
    • Tillståndet kan ge ryggsmärtor och morgonstelhet, utstrålande smärtor, domningar och stickningar samt nedsatt kraft i samband med fysiska aktiviteter
  • Andra sällsynta orsaker:
    • En lång rad ytterligare tillstånd ger ryggsmärta, men det finns inte utrymme att nämna samtliga här

Vad kan man göra själv?

  • De allra flesta med akuta ryggsmärtor blir bra inom loppet av en till två veckor utan behandling.
  • Eventuellt kan milda smärtstillande medel som paracetamol eller ibuprofen användas.
  • Man blir vanligtvis snabbare frisk genom att vara fysiskt aktiv och genom att begränsa eventuellt liggande till sängs till ett minimum.
  • Efter den mest akuta fasen kan rätt träning både lindra smärtor och förhindra återfall. Det gäller exempelvis stabiliserande träningsövningar.
    • En tio års uppföljningsstudie fann ingen skillnad mellan grupper som behandlades med styrketräning jämfört med flexibilitetsträning
    • Däremot fanns ett tydligt samband mellan frekvensen på träningen och ett bättre resultat
  • Att vara i arbete är för de flesta med okomplicerade ryggsmärtor en bra medicin.

När ska man söka läkarhjälp?

  • Vid kraftiga ryggsmärtor.
  • Vid ensidigt utstrålande smärtor som går nedanför knäet.
  • Vid långvariga besvär som inte blir bättre med de råd som angetts ovan.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur länge har du haft problem?
  • Om du har haft ryggproblem tidigare:
    • Vilket förlopp hade tillståndet?
    • Hur behandlades tillståndet?
  • Det aktuella anfallet:
    • Hur startade besvären?
    • Hur har tillståndet utvecklats?
  • Smärtorna:
    • Konstanta?
    • Vilosmärtor?
    • Vad lindrar?
    • Vad framkallar?
    • Kan du beskriva smärtorna?
    • Smärtans intensitet:
      • Behov av läkemedel?
      • Arbetsförmåga?
    • Sömnsvårigheter, smärtor på natten?
    • Utstrålning av smärtor?
      • Smärtornas lokalisation?
      • Vid hosta och nysning?
  • Tecken på nervskada:
    • Har du märkt av nedsatt kraft och känselsinne?
    • Fungerar vattenkastning och avföring normalt?
  • Allmänsymtom?
    • Har du tecken på någon annan sjukdom?

Läkarundersökningen

  • Vid återkommande besvär som grundligt har undersökts tidigare är det ibland inte nödvändigt att utföra en ny grundlig undersökning.
  • Vid akuta ryggbesvär med svåra smärtor där läkaren inte misstänker någon underliggande sjukdom, kommer hen oftast inte att utföra någon omfattande ryggundersökning.
  • Vid återkommande besvär eller vid en sjukdomshistoria som tyder på att en nerv är i kläm, kommer en grundlig undersökning att genomföras:
    • Läkaren undersöker om det föreligger påfallande snedställningar och om gången är normal
    • Rörelseförmågan i ryggen och i höftpartiet utvärderas
    • Vid misstanke om ischias företas en grundligare undersökning av benen med avseende på styrka, känsel, reflexer, framkallande av smärta genom att lyfta benet (Lasegues prov)

Andra undersökningar

  • Blodprover är sällan nödvändiga i ett tidigt skede men kan tas vid återkommande besvär.
  • Vid recidiverande besvär och kraftiga smärtor i mer än fyra till sex veckor:
    • Utförs ofta undersökning med bilddiagnostik: datortomografi kombinerat med röntgen alternativt magnetkamera
  • Vid nervrotskada utan förbättring efter fyra till sex veckor:
    • Utförs i allmänhet undersökning med bilddiagnostik: datortomografi eller magnetkamera, särskilt om operation övervägs och patienten inte har blivit undersökt tidigare
    • Hos patienter som tidigare opererats för prolaps är magnetkamera förstahandsvalet
  • Vid misstanke om en underliggande sjukdom eller benbrott:
    • Utförs nästan alltid bilddiagnostik: magnetkamera föredras, datortomografi eller röntgen är alternativ, eventuellt utförs skintigrafi

Remiss till specialiserad vård

  • Remiss till ryggpoliklinik (till exempel neurokirurg, ortoped, neurolog, rehabiliteringsmedicin):
    • Om ingen förbättring ses efter sex till åtta veckor
  • Remiss till ortoped:
    • Vid uttalade snedställningar av ryggen
  • Remiss till reumatolog:
    • Vid misstanke om ankyloserande spondylit eller annan inflammatorisk sjukdom

Annons
Annons
Annons