Fakta | Leder & muskler

Smärtor i bröstkorgen, patientrådgivning


Publicerad den: 2013-01-29
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är smärtor i bröstkorgen?

  • Smärtor i bröstkorgen kan lokaliseras till framsidan, sidorna eller också till ryggsidan.
  • Smärtor i bröstkorgen förekommer relativt ofta och leder ofta till läkarbesök, bland annat eftersom smärtan kan väcka oro för att det kan vara något fel med hjärta eller lungor.
  • Ibland kan det vara svårt att skilja mellan smärtor som har sitt ursprung i bröstkorgen och smärtor som kommer inifrån bröstkorgen.

Bröstmuskulaturen

  • Förutom de övriga inre organen i bröstet, finns bröstkorgen som består av revben och många olika muskler som ligger i flera lager mellan revbenen och ovanpå bröstkorgen. Detta är muskler som hela tiden är i användning vid andningen, och som samarbetar med skuldror eller armar. Som alla andra muskler i kroppen kan också dessa muskler överbelastas och bli stela och ömma.
  • Vid ihållande eller konstant återkommande smärtor i bröstkorgen är muskelbesvär den allra vanligaste orsaken.

Hur är smärtan?

  • Smärta från hjärtat är ofta molande eller tryckande, medan muskelsmärtor är mer skarpa eller stickande. Smärtorna vid hjärtinfarkt kommer akut. Vid lungsjukdomar förekommer oftast också hosta och andnöd samtidigt.
  • Rör det sig om muskelsmärtor tål man normalt fysisk ansträngning, medan smärtor från hjärtat förvärras vid fysisk ansträngning.
  • Vid misstanke om att smärtorna kan komma från hjärtat, ska läkare kontaktas. I de flesta fall kan ett samtal och kanske en enkel undersökning avgöra om det rör sig om ett farligt eller ofarligt tillstånd.

Vad kan det vara?

Vanliga orsaker till återkommande eller långvariga smärtor

  • Muskelsmärtor/muskelspänningar i bröstmuskulaturen:
    • Är den överlägset vanligaste orsaken. Smärtorna är ofta lokaliserade till vänster sida av bröstet.
    • Tillståndet är ofta förknippat med stress och jäkt. Smärtor och obehag brukar vara mest framträdande vid vila. Du kan vanligen anstränga dig utan att något särskilt händer.
  • Revbenssmärtor eller -skador:
    • Beror i allmänhet på en skada eller ett slag mot bröstkorgen några dagar tidigare.
    • Tillståndet medför smärtor vid djup inandning och det kan finnas ett område ovanpå bröstkorgen som ömmar om man trycker på det.
  • Kärlkramp (angina pectoris):
    • Beror på förträngningar i hjärtats blodkärl, kranskärlen.
    • Karakteristiskt för tillståndet är att du får ont bakom bröstbenet, smärtan uppträder i första hand i samband med ansträngning och smärtan försvinner inom loppet av sekunder eller efter några få minuters vila.
    • Instabil angina pectoris är kärlkramp som uppkommer vid mindre ansträngningar, eventuellt i vila.
  • Inflammationer i revbensbrosk (Tietzes syndrom):
    • Smärtorna kan komma i intensiva och kortvariga attacker och de utlöses ofta av fysiska rörelser, som vridningar. Ibland kan smärtorna bli kroniska med konstant värk i området.
    • Smärtorna kan förvärras genom djupa andetag, hosta eller nysningar och de kan stråla ut till arm och skuldra.
  • Ankyloserande spondylit:
    • Reumatisk sjukdom i ryggen och i större leder
    • Sjukdomen präglas mer av styvhet än av smärta och svullnad. Men tillståndet kan ge smärtor och nedsatt rörlighet i bröstkorgen.

Vanliga orsaker till akuta smärtor

  • Hjärtinfarkt:
    • Beror på tilltäppning av en eller flera av hjärtats blodkärl, kranskärlen.
    • Det uppstår kraftig smärta mitt i bröstet som varar över 30 minuter och den lindras inte av behandling med nitroglycerin. Smärtorna kan åtföljas av illamående, yrsel, andfåddhet och/eller kallsvettning.
  • Blodpropp i lungorna (lungemboli):
    • Tillståndet kan inträffa när som helst efter en operation, vid långvarigt sängläge, vid p-pilleranvändning, rökning, efter en förlossning och vid blodpropp i ett av benen.
    • Symtomens allvarlighetsgrad beror på blodproppens storlek – från måttliga andningssvårigheter, hosta och övergående bröstsmärtor till plöstligt insättande kraftiga bröstsmärtor, uttalade andningssvårigheter, blodiga upphostningar, blåfärgade läppar och snabb chockutveckling.
  • Lunginflammation:
    • Uppstår oftast hos äldre och hos personer med försvagat allmäntillstånd.
    • Ger hosta med gulgröna eller roströda upphostningar, feber, nedsatt allmäntilllstånd, ofta andningssvårigheter, hosta, eventuellt smärtor vid andning.
  • Lungkollaps (pneumothorax):
    • Kan uppstå efter skada eller ibland utan anledning hos unga, vältränade, långväxta män.
    • Tillståndet uppstår akut och ger en stickande bröstsmärta och andningssvårigheter.

Mer sällsynta orsaker

  • Lungcancer:
    • Uppträder oftast hos personer som har rökt en lång tid.
    • Vanliga symtom är långvarig hosta, blodiga upphostningar, andningssvårigheter, dålig matlust och viktminskning.

Vad kan du göra själv?

  • Jäkt och stress eller bekymmer ger lätt bröstsmärtor som är ofarliga. Karakteristiskt för dessa smärtor är att de ofta är värre när du vilar, när du försöker slappna av. Ofta märker du inte de här smärtorna när du är upptagen med att göra något eller anstränger dig. Sådana smärtor är sällan uttryck för något farligt, men det är ändå ett påpekande om att du kanske tar ut dig för hårt. Försök att hitta metoder för att minska din stress.

När ska du söka läkarhjälp?

  • Kraftiga smärtor i bröstet eller i bröstkorgen som uppkommer akut bör snarast undersökas av läkare – särskilt om du har en ökad risk för hjärtsjukdom i form av förhöjt blodtryck, diabetes, rökning, övervikt eller höga kolesterolvärden.
  • Långvariga bröstsmärtor bör också utredas av läkare, men det är mindre bråttom än vid akuta smärtor.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria

Frågor som läkaren kan ställa

  • Hur länge har smärtorna pågått?
  • Har smärtorna varit ihållande, eller kommer de och går?
  • Var är smärtorna lokaliserade?
  • Strålar smärtorna ut någonstans?
  • Kan du beskriva smärtorna? Stickande, svidande, tryckande, åtstramande etc.
  • Blir det bättre eller sämre när du anstränger dig?
  • Lindras smärtorna i vila? Hur snabbt försvinner smärtorna?
  • Märker du andra symtom än bröstsmärtor? Hosta, andningssvårigheter, illamående, feber etc.
  • Har du varit förkyld? Hostar du upp någonting?
  • Förändras smärtorna vid rörelse?
  • Har du fått ett slag mot bröstkorgen under den senaste veckan?
  • Har du någon av följande riskfaktorer för hjärtsjukdom: rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes?
  • Besväras du normalt av ångest och nervositet?

Läkarundersökningen

  • Vid misstanke om hjärtsjukdom undersöker läkaren hjärta och lungor, mäter blodtrycket och bedömer cirkulationen.
  • Vid misstanke om muskelsmärtor i bröstkorgen kommer läkaren att klämma och trycka på den för att testa om dina smärtor återkommer.

Andra undersökningar

  • I en akutsituation där misstanken om hjärtsjukdom är stor, kommer läkaren att ge dig temporär behandling före transporten till sjukhuset. Du kan komma att få en tablett med salicylat. Vid starka smärtor får du vanligen morfin och syre. Ofta får du en kanyl insatt i ett blodkär.
  • Om tillståndet inte uppfattas som en akut hjärtattack, kan det bli aktuellt att ta olika blodprover, ett EKG och kanske också göra lungröntgen.
  • Blir du inlagd på sjukhus med misstanke om akut hjärtinfarkt, tas en rad prover de första dagarna för att man ska kunna avgöra om det har varit en infarkt.

Remiss till annan specialist eller inläggning på sjukhus

  • För en erfaren läkare är det vanligtvis möjligt att i de flesta fall ställa en ungefärlig riktig diagnos, så att de patienter som har behov av sjukhusbehandling blir inlagda på sjukhus och de som kan behandlas utan att läggas in får den hjälp de behöver.
  • När det gäller alla fall med besvär från skelett eller muskler, kommer en undersökning och en bekräftelse om att det inte är någon farlig sjukdom som förorsakar besvären, oftast att vara bra och tillräcklig hjälp.
  • I vissa situationer kan det vara mycket svårt, eller i det närmaste omöjligt, att avgöra vad som är orsaken till smärtorna utan att man genomför avancerade undersökningar. I sådana situationer blir patienterna vanligen inlagda på eller remitterade till sjukhus.

Annons
Annons
Annons