Fakta | Leder & muskler

Sinding-Larsens sjukdom


Uppdaterad den: 2013-03-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-lÀkare allmÀnmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad Àr Sinding-Larsens sjukdom?

Den stora knÀstrÀckarmuskeln (quadriceps) pÄ framsiden av lÄret Àr fÀst i övre kanten av knÀskÄlen (patella) med hjÀlp av en stark sena. Denna sena fortsÀtter nedanför knÀskÄlen och fÀsts i ett benutskott överst pÄ skenbenet.

Sinding-Larsens sjukdom Àr ett inflammationstillstÄnd i senfÀstet pÄ knÀskÄlens nedre kant (apex patellae). Det beror pÄ att lÄrmuskeln drar i senan. TillstÄndet drabbar barn och ungdomar som vÀxer och ofta Àr idrottsaktiva. NÀr man vÀxer blir muskeln ofta "för stark" för senfÀstet och det kan bildas smÄ bristningar och inflammation i tillvÀxtzonen i benet. Inflammationen medför att brosket stimuleras att vÀxa och det kan bildas en kula dÀr inflammationen finns. Skademekanismen Àr samma som vid Schlatters sjukdom, men dÀr Àr problemet smÀrta vid fÀstet pÄ skenbenet.

Hur vanligt Àr det?

TillstÄndet Àr relativt vanligt hos barn som vÀxer. Den Äldersgrupp som drabbas Àr oftast pojkar i tio-elvaÄrsÄldern eller flickor i nio-tioÄrsÄldern. Symtomen upptrÀder alltsÄ oftast ett till tvÄ Är tidigare Àn vad som Àr vanligt för Schlatters sjukdom. Men barn Ànda upp i 14-ÄrsÄldern kan fÄ tillstÄndet.

FÄ mejl nÀr vi publicerar nÄgot nytt inom detta omrÄde
Annons
Annons

Orsak

Orsaken till tillstÄndet Àr smÄ skador kring senfÀstet i knÀskÄlen. Kraftiga tryck och drag i senan leder till att det blir bristningar i senans fibrer och inflammation utvecklas i senan och benfÀstet. Inflammationen följs av smÄ förkalkningar i omrÄdet.

Vilka Àr symtomen?

Det mest vanliga Àr att man fÄr smÀrta och ömhet i nedre kanten av knÀskÄlen. SmÀrtan utlöses av fysisk trÀning och Àr oftast mest besvÀrlig under timmarna efter fysisk belastning. Efter en stunds vila avtar eller försvinner smÀrtan helt. SmÀrtan kan Àven utlösas genom att barnet slÄr knÀt i nÄgot eller stÄr pÄ knÀ.

Diagnosen stÀlls med hjÀlp av sjukdomshistorien och vanlig undersökning av knÀt. Det finns vanligtvis inget behov av att ta röntgenbilder eller göra andra undersökningar för att bekrÀfta diagnosen, men röntgen kan visa typiska förÀndringar.

Annons
Annons

Behandling

Behandlingen inriktas mot att lindra symtomen medan man vĂ€ntar pĂ„ att tillstĂ„ndet ska gĂ„ över av sig sjĂ€lvt. Barnet kan sjĂ€lv begrĂ€nsa symtomen genom att undvika aktiviteter som provocerar fram besvĂ€r. AktivitetsnivĂ„n kan barnet styra sjĂ€lv. Vid kraftiga besvĂ€r bör barnet tillfĂ€lligt ta det lugnt och vid mindre besvĂ€r kan barnet vara fysiskt aktivt utan risk. Det kan i vissa fall behövas smĂ€rtstillande lĂ€kemedel, som paracetamol, i korta perioder. Vid akuta smĂ€rtor, till exempel efter hĂ„rd fysisk belastning, kan det hjĂ€lpa att lĂ€gga pĂ„ ett kylförband pĂ„ det ömma omrĂ„det. Ett kylförband eller isbitar i en plastpĂ„se – inslagen i en handduk – som lĂ€ggs pĂ„ det ömma omrĂ„det i cirka 20 minuter har en god lindrande verkan.

Styrkeövningar för lÄrmuskeln (quadriceps) har visat sig kunna ha en god effekt pÄ tillstÄndet.

I mycket sÀllsynta fall, dÄ besvÀren Àr betydande och inte blir bÀttre pÄ vanligt sÀtt, kan man övervÀga operation.

Prognos

Sjukdomen Àr helt ofarlig och gÄr alltid över oavsett vad man gör. Vanligtvis tar det tre till tolv mÄnader innan besvÀren Àr borta, men i vissa fall varar de sÄ lÀnge som tvÄ Är och kan dÄ vara vÀldigt jobbiga. Barnet mÄste anpassa aktiviteten till graden av besvÀr. Om barnet klarar att utöva idrott finns det ingen anledning att hÄlla barnet borta frÄn sÄdana aktiviteter.