Fakta | Leder & muskler

Rotatatorkuffskada

Rotatorkuffen är gruppnamnet på de fyra muskler som tillsammans hjälper axelleden att röra sig på olika sätt. Ibland kan senorna till musklerna lossas eller skadas, både till följd av olyckor, överansträngning och ålder.

Uppdaterad den: 2020-10-07
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är rotatorkuffen?

Rotatorkuffen består av fyra muskler (supraspinatus, infraspinatus, teres minor och subscapularis). Musklerna utgår från framsidan eller baksidan på skulderbladet och fäster på utsidan av överarmsbenet. Som namnet antyder har musklerna den gemensamma uppgiften att rotera armen utåt och uppåt. Rotatorkuffen är dessutom viktig för att axelleden ska hållas stabil. Samtliga muskler smalnar av och blir till senor innan de fäster vid överarmsbenet. Mindre eller fullständig bristning i en sena i rotatorkuffen, som till exempel senan till supraspinatusmuskeln, kan vara orsakad av skada eller slitage.

Hos unga ses detta främst vid en skada mot axeln, men hos äldre kan det uppstå på grund av ålder. Idrottare är utsatta för dessa skador, särskilt de som utövar kastidrotter. Plötslig skada på rotatorkuffen kan också uppstå vid fall på axeln, till exempel i skidbacken, hos personer i alla åldrar. Tillståndet uppträder också som belastningsskada, det vill säga att långvariga axelbesvär med störning i senor och muskler kan ge en svaghet i senan där det uppstår en skada eller bristning (ruptur).

Animation av rotatorkuffskada

Symtom

Skador som orsakats på grund av ålder märks ibland inte av, när man gjort studier på individer över 60 år ser man att det finns en betydande andel som har skada på senorna utan symtom.

Annons
Annons

Hos de som får symtom brukar det hela börja med smärta. Normalt upplever man att smärtan och svagheten förvärras vid aktiviteter i eller över axelnivå, och när armen lyfts utåt i sidled och sedan förs bakåt. Personer med försvagning eller ruptur av rotatorkuffen har ofta smärtor när de ligger på den onda sidan. Även nattliga smärtor förekommer.

Delta i webbinarium på psoriasisdagen: Vad innebär de nationella riktlinjerna för dig som patient?

Orsak

Rupturer av rotatorkuffen utgör ett spektrum av skador. I den ena änden av skalan finns åldersrelaterade belastningsbesvär. Långvariga besvär i axeln kan med tiden leda till nedsatt blodcirkulation i senan och försvagad senvävnad – något som ökar risken för att supraspinatussenan (det är oftast den) ska brista. Samtidigt kan senan också irriteras av trängsel under den yttre/övre delen av skulderbladet (akromion) – en åkomma som på fackspråk betecknas "impingement".

I den andra änden av skalan finns kraftiga skador på axeln. Kraftiga skador mot en frisk rotatorkuff kan medföra total bristning av senan med muskel från dess fäste på överamsbenet. Graden av skada som krävs är ett hårt fall, motorcykelolycka, axeln ur led. Mindre skador kan förorsaka partiella bristningar, det vill säga inte genom hela senans tjocklek.

Annons
Annons

Diagnos

Det måste klarläggas om tillståndet orsakas av en plötslig skada eller en belastningssjukdom, och hur tillståndet har uppstått. Vid belastningsskador finns ofta en lång sjukdomshistoria med upprepade skador eller belastningar, eventuellt behandlade med kortisonsprutor. 

Läkaren utför en grundlig undersökning av patientens axel. Skadan kan bedömas genom rörligheten, styrkan i olika muskelgrupper om om vissa rörelser är smärtsamma. Vid oklara besvär kan det vara aktuellt att få en ultraljuds- eller magnetkameraundersökning (MRT) gjord.

Behandling

Målet med behandlingen är att uppnå symtomlindring och återvinna funktionen i axeln. I de flesta fall uppnås goda behandlingsresultat utan operation med muskulär rehabilitering. Men hos aktiva personer som fått en plötslig skada av exempelvis fall i hög hastighet, och då fått hela senan avsliten, kan gagnas av operation. ÄVen vissa andra kan gagnas av operation, exempelvis vid svåra problem eller om man genomgått rehab utan större förbättring. I samråd med patienten avgör läkaren behovet av operation – bedömt utifrån hur illa det är, hur länge man har haft besvären, vilken behandling som har prövats med mera. 

Anledningen till att man inte opererar alla är att man har sett att fysioterapi som ensam behandling ger lika bra eller bättre resultat hos de flesta. Det är en mindre grupp som gagnas av operation, och därför avgörs det på individbasis.

Vid icke-kirurgisk behandling, konservativ behandling, läggs det i en kort inledningsfas vikt vid vila, avlastning och begränsade rörelser. Läkemedel med NSAID kan lindra den akuta smärtan. Viloperioden bör vara kort (en till två veckor) och bör inkludera att man de första timmarna använder kyla som smärtlindring av det ömma området. Försiktiga rörelseövningar – pendelövningar – bör påbörjas under viloperioden för att motverka förlust av rörlighet. Så snart som möjligt bör man börja med ett träningsprogram som omfattar stretch- och styrkeövningar. Träningsprogrammet bör övervakas av en fysioterapeut med kunskap om just axelrehabilitering.

Den operativa behandlingen består i att delar av akromion (del av skulderbladet) som utgör taket i axelleden avlägsnas och sedan försöker ortopeden att reparera bristningen i senan genom att åter fästa den vid överamsbenet.

Prognos

Vid mindre, partiella bristningar i senan, är prognosen god både vid endast fysioterapi och tillägg av operativ behandling. Resultatet beror på hur stor skadan är, hur många senor som är påverkade och hur långt slitaget på senvävnaden har hunnit gå. Funktionen beror också mycket på om musklerna är välbehållna eller har nedsatt funktionsnivå.

Hos idrottsutövare behöver inte en bristning av rotatorkuffen betyda slutet på idrottskarriären, men den muskulära rehabiliteringen efter en reparerad sena i axelleden tar oftast ett till två år. Total ruptur sker sällan i samband med idrottsaktivitet och om skadan sys ihop ger det som regel tillfredsställande resultat hos idrottsutövare.


Annons
Annons
Annons