Postpolio

Vad är postpolio?

Postpolio karaktäriseras av ny muskelsvaghet, muskeltrötthet, smärta i vila och vid ansträngning, generell trötthet och funktionsnedsättning. Postpolio utvecklas tidigast 15 år efter en akut polioinfektion med förlamning.

En person med postpolio har tidigare haft polio och har kvarstående skador efter den akuta sjukdomen. Efter en lång stabil period uppkommer ny muskelsvaghet.

I Sverige beräknas det finnas 5 000 till 20 000 personer med postpolio.Siffrorna baserar sig på Personskadeförbundets beräkningar. Postpolio kommer vanligen cirka 20 till 30 år efter det akuta insjuknande i polio.

Orsak

Det är oklart vad som gör att postpolio uppträder efter så många år. Det kan vara "slitage" på nervceller som gör en stor del av "jobbet", eftersom många nervceller skadades eller förstördes under den akuta poliosjukdomen. En del forskare menar att postpolio är en följd av det normala åldrandet som i sig leder till en minskning av muskelmassan och försämring av muskelfunktionen. En annan teori är att polioviruset aktiveras igen och att sjukdomen på så sätt återkommer. Andra virus har också föreslagits som möjlig orsak. Under senare tid har det antytts att orsaken kan vara en underliggande autoimmun reaktion - detta är extra intressant eftersom det öppnar vägen för nya behandlingsmöjligheter.

Diagnos

En förutsättning för diagnosen är att patienten tidigare har haft polio. Postpoliosymtomen uppträder vanligtvis först i den försvagade muskulaturen. Ett framträdande symtom är allmän trötthet. Eftersom muskelstyrkan minskas så minskar uthålligheten i musklerna. Tröttheten kan variera. Den uppträder ofta tidigt på eftermiddagen och patienten kan delvis återhämta sig efter vila. Det kan leda till ökad trötthet, koncentrationssvårigheter och sämre minne, men beror inte på en skada på hjärnan.

Andra symtom är muskelsmärtor, köldintolerans (upplevelse av frusenhet - särskilt i benen), gång- och förflyttningssvårigheter och andningssvårigheter. Försvagad andningsförmåga kan medföra orolig sömn, nattliga uppvakningar, huvudvärk på morgonen, morgo)trötthet och nedsatt intellektuell funktion. Andra symtom kan vara svårigheter att svälja och ryggsmärtor.

Anamnesen och fynd vid läkarundersökningen ger oftast säker diagnos, men behövs i de allra flesta fall kompletteras med elektromyografi (EMG). Blodprov kan vara till nytta för att utesluta annan sjukdom. Ytterligare undersökningar kan göras med datortomografi eller magnetkamera.EMG är en viktig undersökning för att ta reda var i kroppen patienten drabbades av polio och i vilken grad av postpolio som han/hon har.

Patienten bör undersökas av en specialist på postpolio.

Rehabilitering vid postpolio

Målet med rehabiliteringen är att förbättra funktionsförmågan och förbättra livskvaliteten genom olika åtgärder. Rehabiliteringen består av information och utbildning om postpolio, individuellt anpassad fysisk aktivitet och träningsprogram, anpassning av dagliga aktiviteter och arbetslivsinriktade åtgärder Andra insatser är utprovning av förflyttningshjälpmedel, ortoser och andra hjälpmedel, smärtbehandling samt olika stödinsatser från samhället.

Nyligen har läkare försökt behandla patienter med postpolio med höga doser av immunglobulin. Behandlingen verkade främst ha effekt på tröttheten hos vissa, men det saknas forskningsresultat som med säkerhet kan säga att detta är en behandling som hjälper.

Andra rehabiliteringsåtgärder

Det är viktigt att patienten lär sig spara på krafterna (energihushållning) och anpassar aktivitetstsnivån till de krafter han/hon har. Intensiteten i den fysiska träningen bör inte vara sådan att patienten blir onormalt trött och behöver längre tid än vanligt för att återhämta sig. Patienten får ett individuellt upplagt träningsprogram för de muskler eller muskelgrupper som är drabbade och ortoser och andra ortopedtekniska hjälpmedel. Fysisk träning har hos flertalet positiva effekter, men måste alltid anpassas individuellt.

Andra åtgärder kan vara värme, kyla, TENS (elektrisk stimulering) och akupunktur. Vid svårigheter att gå ska förflyttningshjälpmedel eller användning av rullstol övervägas. Ytterligare åtgärder är utprovning av ortoser och andra ortopedtekniska hjälpmedel, andra hjälpmedel, behov av personlig assistent eller hemtjänst och åtgärder i samhället.

Åtgärder på arbetsplatsen och anpassningar i bostaden underlättar för patienten att fortsätta med sitt arbete och utföra sina dagliga aktiviteter.

Prognos

Postpolio har hos de allra flesta långsamt förlopp under många decennier. Utifrån den inledande undersökningen kan prognosen för de kommande åren relativt väl beskrivas. Rätt rehabiliteringsåtgärder kan bidra till att bromsa upp utveckling av olika postpoliosymtom.