Fakta | Leder & muskler

Nacksmärtor, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2014-08-05
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är nacksmärtor?

  • Med nacksmärtor avses smärtor i nackregionen, det vill säga övre delen av ryggen, upp mot huvudet och ut över skuldrorna.

Se animation av nacksmärtor

Förekomst

  • Nacksmärtor förekommer hos 30—50 % av den vuxna befolkningen under ett år.
  • Under ett år uppsöker uppskattningsvis 3 % av befolkningen läkare på grund av nacksmärtor.
  • Nacksmärtor förekommer oftast hos kvinnor, och frekvensen ökar med åldern. Detta gäller speciellt kroniska besvär.
  • Akuta attacker är vanligast hos unga vuxna.
  • Återkommmande perioder med smärtor är vanliga från 20-årsåldern.

Smärtmekanismer

  • Nacken består av sju nackkotor med diskar. Det finns många små leder mellan dessa kotor, och det är också fullt med ledband, muskler och senor. Dessutom finns det många nervtrådar i detta område. Alla dessa strukturer kan förorsaka smärtor vid skador eller sjukdomar.
  • Smärtor och styvhet i nacken är mycket vanligt, men ofta kan det vara oklart vad som egentligen är orsaken. I ett flertal fall är det många enskilda faktorer som samspelar.
  • Smärtorna strålar ofta ut från nacken till de omgivande strukturerna som huvud, skuldra och arm.
  • Mekaniska belastningar och spänningstillstånd i musklerna är vanliga orsaker.

Vad är orsaken till nacksmärtorna?

Vanliga orsaker

  • Stela och ömma nackmuskler:
    • Detta är den vanligaste orsaken och beror ofta på arbetsbelastning, stress eller psykosocial belastning, samt synproblem
    • Tillståndet kännetecknas av diffusa, brännande smärtor, oftast lokaliserade till båda sidorna av nacken och skuldrorna samt ofta åtföljt av diffus huvudvärk
  • Bristande rörelseförmåga i en eller flera av nackens leder:
    • Är också vanligt och kan bero på slitage av halskotpelaren eller förbigående sendrag i nacken
    • Tillståndet kännetecknas av diffusa, brännande smärtor, oftast lokaliserade till båda sidorna av nacken och skuldrorna och ofta åtföljda av diffus huvudvärk
    • Smärtorna strålar ofta ut mer åt den ena sidan än den andra, och nacken har nedsatt rörlighet
  • Nackhuvudvärk (cervikogen huvudvärk):
    • Orsaken är nedsatt rörlighet i en eller flera av nackens leder
    • Oftast ger tillståndet upphov till ensidig huvudvärk utan att smärtan byter sida. Smärtorna strålar ut från nacken fram över huvudet till tinning- och pannregionen. Ofta förkommer smärtor i skuldra och arm på samma sida
  • Diskprolaps i nacken:
    • Orsaken är en sprucken disk som trycker på nerverna. Är ett förhållandevis vanligt tillstånd från 45 års ålder, den vanligaste åldersgruppen är 40—60 år
    • Symtomen kan uppstå akut eller långsamt med gradvis insättande symtom. Kan ge smärtor som strålar utåt och domningar samt stickningar i händerna
  • Förkalkningar i nacken (spondylos):
    • Orsaken är slitageförändringar (spondylos) i halsryggen. Tillståndet är vanligt bland äldre patienter
    • Spondylos ger stelhet i nacken, symmetriskt nedsatt aktiv och passiv rörelseförmåga vid alla nackrörelser. Ger i sig själv inga eller endast måttliga besvär i form av molande smärtor i nacken som strålar ut mot skuldrorna och övre delen av armarna
  • Pisksnärtskada (whiplash):
    • Orsaken är oftast påkörning bakifrån eller en bilkollision
    • Symtomen är akuta och ger de första en till tre dygnen måttlig stelhet och smärta i nacken samt huvudvärk hos 3—5 % av alla som utsätts för pisksnärtskada. Ett mindre antal av dessa personer (< 10 %) utvecklar en mer långvarig smärta och stelhet med större eller mindre påverkan av funktionsnivån
  • Fibromyalgi:
    • Vanligast hos kvinnor
    • Är en generell muskelsjukdom, men kan i en del fall ge mer lokaliserade besvär från nacken

Sällsynta orsaker

  • Reumatoid artrit:
    • Drabbar 1—2 % av befolkningen, oftast kvinnor. Uppträder vanligen i många leder, hos vissa är nackbesvären framträdande
    • Kronisk, återkommande inflammatorisk sjukdom som särskilt angriper de små lederna i händerna och fötterna
    • Börjar ofta smygande i finger- och tåleder, kan med tiden också angripa större leder. Är vanligen symmetrisk
  • Ankyloserande spondylit:
    • Orsaken är en inflammatorisk sjukdom som särskilt drabbar ryggraden men inflammationen kan även förkomma i andra leder
    • Tillståndet debuterar vanligtvis mellan 18 och 40 års ålder. Börjar ofta med ryggsmärtor som kommer gradvis och smygande, ger ihållande ryggbesvär i mer än tre månader. Karakteristiskt är morgonstelhet som förbättras genom att man är fysiskt aktiv
  • Reumatisk muskelinflammation (polymyalgia reumatika):
    • En inte helt ovanlig muskelsjukdom som förekommer hos personer över 50 år
    • De vanligaste symtomen är muskulära besvär från höft- och skuldermuskulaturen med nedsatt rörlighet. Vissa kan bli påfallande mentalt förändrade, långsamma med låg uthållighet och koncentrationssvårigheter. Kortison förbättrar tillståndet på några timmar

Vad kan du själv göra?

  • Muskulära spänningstillstånd:
    • Är ofarliga tillstånd som du kan tackla på egen hand. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv. Bedöm om du har för ensidiga arbetsställningar och om du kan avbryta emellanåt och göra något annat, eventuellt att du tar dig tid att ibland töja och sträcka på dig i några sekunder/minuter. Bedöm eventuellt om det finns andra förhållanden i livssituationen som bidrar till att du spänner dig, och om du kan åtgärda dem
  • Akuta nacksmärtor, sendrag eller sned nacke (torticollis):
    • Tillståndet går vanligtvis över av sig själv och kräver oftast ingen annan behandling än vila som växlas med fysisk aktivitet och smärtlindring, till exempel med paracetamol eller ibuprofen
    • Försök att vara sysselsatt. Avlastning med nackkrage kan eventuellt hjälpa om den används periodvis. Halskrage/nackkrage är dock inte något som idag rekommenderas inom svensk sjukvård
  • Kroniska nackbesvär:
    • Träning är kanske den bästa behandlingen. Det verkar som om den fysiska aktiviteten är viktigare än träningsformen
    • Laserbehandling med låg intensitet (5–15 behandlingar) har visat sig kunna lindra smärtan hos vissa

När ska du söka läkarhjälp?

  • Vid akuta kraftiga smärtor, speciellt om smärtorna strålar ut i en arm.
  • Ihållande besvär som inte blir bättre trots ovannämnda åtgärder.
  • Nacksmärtor och generell sjukdom eller kraftlöshet.

Vad kan läkaren göra?

Sjukdomshistoria

Frågor som läkaren kan ställa dig:

  • Hur länge har besvären varat?
  • Hur började besvären? Skada?
  • Strålar smärtorna utåt?
  • Vid strålning ut i den ena armen:
    • Kan du noggrant beskriva var smärtan förekommer?
    • Förvärras smärtan vid hosta och nysning?
  • Inverkar nacksmärtorna på dina dagliga aktiviteter?
  • Har du haft besvär tidigare?
  • Åtföljs nacksmärtan av huvudvärk?
  • Gör yrseln dig generad?

Läkarundersökningen

  • Läkaren utför en grundlig undersökning av patientens nacke:
    • Läkaren bedömer huvudets och nackens position Snedhet?
    • Är du spänd? Klarar du inte av att sänka skuldrorna?
    • Läkaren kommer att känna på nackmuskulaturen – är den påfallande styv och öm?
    • Vid misstanke om att en nerv är i kläm i halsryggen, bör läkaren undersöka om det finns tecken på nervskada
    • Olika tester som utvärderar nackens funktion kan bli aktuella

Andra undersökningar

  • Vanligtvis är det till liten hjälp att ta blodprover, men misstänks polymyalgia reumatika, bör en blodsänka tas.
  • Röntgen, eventuellt magnetkameraundersökning, kan bli aktuell vid misstanke om nerver som är i kläm.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • De flesta fall av nackbesvär kan skötas av en allmänläkare.
  • Vid misstanke om diskprolaps, eller vid tillstånd som inte blir bättre trots allmänläkarens råd och behandling, kan remiss till specialist bli aktuell.

Annons
Annons
Annons