Musarm

Vad är musarm?

Musarm är ett tillstånd som uppstår i samband med användning av dator. Begreppet musarm inkluderar alla de symtom som kan uppstå vid upprepad ansträngning av muskler, ledband, senor och nerver. Musarm är ett tillstånd som omfattar många olika tillstånd i axel, arm, handled och hand så att både symtombilden och diagnosen varierar. Tillståndet åtföljs också ofta av nacksmärtor. Den gemensamma nämnaren är att besvären beror på långvarigt datorarbete.

Tillståndet är vanligt. I USA fann man 1999 att 66 % av all arbetsrelaterad sjukdom beror på besvär från muskler och skelett i de övre extremiteterna. I Sverige arbetar en tredjedel av alla yrkesaktiva med kontorsarbete och 90 % av dessa arbetar regelbundet vid en dator. Bland dessa upplever 36 % av kvinnorna och 16 % av männen smärtor i nacke, axlar eller arm minst en dag i veckan. På vissa arbetsplatser är siffrorna ännu högre.

Konskevensen är att besvären leder till nedsatt arbetsförmåga och ökad sjukfrånvaro.

Orsak

Musarm är inte ett strikt medicinskt definierat syndrom och omfattar alla de belastningsrelaterade besvär som kan uppstå i överarmen i form av ledinflammation, inflation i muskel- och senfästen (till exempel epikondylalgi) och inklämning av nerver (till exempel karpaltunnelsyndrom).

Precisionsarbetet med mus medför längre perioder med handleden i en ställning som avviker från normalställningen. Arbete med mus innebär att man håller underarmen i en ställning som avviker från den normala med inåtroterad (pronerad) underarm, utsträckt handled (>30°) och därtill spänning i fingrar och fingertoppar för att trycka ned tangenerna och greppa om musen. Handlederna hålls också mer utåtroterade (ulnardevierade) (>10°) än normalt.

En av huvudnerverna till handen (medianusnerven) passerar på undersidan av handleden. I samband med mycket musarbete kan nerven bli klämd i handleden, något som på sikt kan leda till det så kallade karpaltunnelsyndromet (smärtor, stickning, domningar i handen). Arbete som innebär statisk belastning, till exempel vid "dra och släpp" ger längre tidsintervaller med tryckökning i karpaltunneln och därmed ökad risk för nervinklämning.

Muskelsmärtor i axlar och underarm beror på att man spänner muskulaturen under en längre tid, något som hämmar cirkulationen i muskulaturen och leder till smärtor.

Diagnos

Diagnosen är lätt att ställa eftersom det finns ett tydligt samband med besvären och datorarbete. Det är dock en uppgift för läkaren att ställa den exakta diagnosen. Vilken sena, vilket senfäste är överbelastat? Föreligger inklämning av medianusnerven?

Symtomen varierar beroende på vilka strukturer som är inflammerade eller överbelastade. Typiska besvär är smärtor i underarmar, handleder, handflator och axlar. Smärtorna ökar ofta efter längre arbetpass vid en dator.

Ergonomiska åtgärder

Om du har fått besvär som en följd av datorarbete, eller om du vill förebygga det, är det viktigt att vidta åtgärder som ger dig en bättre (mer ergonomisk) arbetsställning. En vanlig felaktig arbetsställning är när man har en för hög eller låg placering av tangentbordet. Detta kan korrigeras med en justerbar kontorsstol och genom att reglera tangentbordets höjd. Andra åtgärder kan vara:

• Stöd under handleden/handens baksida kan bra för en del, men studier visar att alla inte tycker att det hjälper.
• Musmatta gör att man arbetar mindre intensivt med att röra eller flytta på musen.
• Variera eventuellt den hand du använder för musen.
• Använd kortkommandon (till exempel Ctrl-C, Ctrl-V) istället för musen.
• Begränsa omfattningen av dubbelklick.
• Olika utformning av musen ger olika belastningsbesvär. Det finns inte en mustyp för att undvika alla besvär. Du bör därför hellre variera arbetet än att använda "specialmus".
• En del arbetar bättre stående, men det kan ge ökad belastning på nacke och ben.
• Variera arbetsställningen. Du måste gå och röra dig emellanåt.

Övrig behandling

Om det föreligger en seninflammation eller ett karpaltunnelsyndrom, bör tillståndet behandlas enligt riktlinjerna för dessa. Vanliga behandlingsprinciper är avlastning, eventuellt sjukskrivning, eventuellt NSAID, eventuellt kortisoninjektioner, eventuellt fysioterapi, eventuellt operation.

Prognos

Tidig behandling med ergonomiska åtgärder ger en bra prognos.