Fakta | Leder & muskler

Knäfraktur


Uppdaterad den: 2013-04-10
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Knäet

Röntgen av normal knäled

Knäet är en komplicerad struktur som förbinder lårbenet (femur) med de två benen i underbenet. I den stora ledytan mellan lårbenet och skenbenet (tibia) ligger de två meniskerna som beskyddande broskskivor för att dämpa stötar. Leden hålls stabil av de två kraftiga korsbanden. Benen hålls också ihop av flera olika ledband, bland annat sidoligamenten. På knäets framsida sitter knäskålen (patella) som egentligen är en förstärkning av senan till knästräckarmusklerna.

Den komplicerade strukturen gör att knäet är utsatt för skador. Frakturer kan förekomma i lårbenets eller skenbenets ledytor, eller i knäskålen.

Skademekanism vid knäfrakturer

Knäfrakturer orsakas först och främst av skador och slag direkt mot knäet, speciellt vid kraftiga trafikolyckor.

Annons
Annons

Diagnos

För att vara säker på att det är en fraktur tas vanliga röntgenbilder av knäet. Ibland görs även skiktröntgen och magnetkameraundersökning som bättre kan visa skador på senor och menisker.

Behandling

Frakturer i knäet gör som regel mycket ont och smärtstillande behandling är ofta nödvändig.

Den fortsatta behandlingen beror på frakturtyp. Vid enkla frakturer är det tillräckligt att stabilisera leden med gips eller ortos. Ofta krävs dock operation för att tillförsäkra att benet växer ihop som det ska och att det inte uppstår problem i efterhand.

Annons
Annons

Om gipset sitter för hårt kan blodtillförseln till underbenet och foten stängas av (kompartmentsyndrom). Detta märks först genom kraftiga smärtor i foten och tårna. Tårna blir vita och blå. Om detta sker är det viktigt att omedelbart kontakta läkare så att gipset kan läggas om.

Oavsett behandling är en relativt långvarig stabilisering av leden nödvändig. Det kan röra sig om tre till sex veckor. Under denna period får patienten komma tillbaka på flera kontroller.

Det är viktigt att försöka röra mycket på tårna så att foten inte stelnar till för mycket. När gipset eller annan fixationsanordning har tagits bort är lårmusklerna ordentligt försvagade eftersom de inte har använts på ett tag. Det är då viktigt att genomföra ett strukturerat uppträningsprogram för att få tillbaka styrkan. Sjukgymnastbehandling är ofta aktuell under denna uppträningsfas.

Komplikationer och prognos

Hos de flesta växer benet fint på plats, och om man är flitig med att träna upp muskelstyrkan efteråt uppstår sannolikt få besvär i efterhand.

Vissa personer kan få lite besvär med stelhet och smärtor den första tiden efter en knäfraktur. Besvären minskar som regel med tiden, men kan kvarstå hos en del.

I sällsynta fall kan blodkärl och nerver skadas när frakturen inträffar. Sådana skador läker inte så lätt och det kan uppstå muskelsvaghet och domning i underbenet och foten.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons