Heberdens knutor

Vad är Heberdens knutor?

Heberdens knutor är benutväxter vid de yttersta fingerlederna (DIP-lederna). Som regel förekommer dessa förändringar på de flesta av fingrarna. Tillståndet är förbundet med ledbroskförändringar (artros) i leden. Det är vanligt att Heberdens knutor uppfattas som uttryck för att artros föreligger i fingerlederna. Tillståndet beskrevs först av den engelske läkaren Sir William Heberden (1710–1801), därav namnet.

Tillståndet räknas som den vanligaste formen av artros. Kvinnor är mer utsatta än män, och förekomsten ökar med åldern.

Symtom

Tillståndet ger ledsmärtor, morgonstelhet, förlorad rörlighet i ytterlederna. Hårda knutor utvecklar sig vid DIP-lederna. Ledrörelse är förbundet med svullnad och smärta. Smärtan i lederna blir vanligtvis värre efter mycket aktivitet och efter långa perioder med inaktivitet. Vissa upplever obehag i lederna före och under väderomslag.

Orsak

Det verkar finnas en ärftlig predisposition för att få Heberdens knutor. Knutorna uppstår vanligtvis inte i den akuta fasen då artrosförändringarna utvecklas, utan kommer i den efterföljande kroniska fasen. Heberdens knutor kan också uppstå efter en skada , och uratkristaller kan påvisas i knutorna hos enskilda patienter med giktartrit.

I den akuta fasen kan lederna bli röda, varma och ömma vid beröring. Lederna är vid denna tidpunkt något svullna på grund av ökad ansamling av vätska inuti leden. Det kan uppstå delvis starka smärtor, som ofta kommer som en stöt med en brännande och stickande känsla i huden över lederna. Efter flera månader när tillståndet nått den kroniska fasen går de inflammatoriska förändringarna tillbaka och benutväxter uppstår över DIP-lederna. Vid denna tidpunkt är lederna vanligtvis smärtfria, och den karakteristiska deformeringen blir tydlig.

Sambandet mellan Heberdens knutor och artros

Sambandet mellan Heberdens knutor och artros är oklart. Studier har visat att sambandet mellan fynd av Heberdens knutor och artrosförändringar är svagt, något som indikerar att de två typerna av utväxter inte orsakas av samma bakomliggande process. Forskare har också funnit att radiologiska ledförändringar (DIP-osteofyter) är mer specifika (81 % mot 52 %) än Heberdens knutor som indikatorer på artros i andra leder. Fynd av Heberdens knutor är i sig inte en bra markör för fynd av artros i kroppens andra leder.

Diagnos

Diagnosen ställs baserat på anamnesen och de typiska knölar som bildas vid fingrarnas ytterleder. Det finns vanligtvis inte något behov av ytterligare undersökningar. Hos patienter med psoriasis kan det i vissa fall vara svårt att skilja mellan Heberdens knutor och reumatoid artros som en följd av psoriasis.

Behandling

I de allra flesta fall behövs det inte någon behandling. Däremot kan det vara aktuellt med svaga smärtstillande läkemedel eller NSAID-preparat i den fasen som kan vara präglad av smärtor. När knutorna kommer är ofta den mest smärtsamma fasen i utvecklingen av Heberdens knutor över.