Fakta | Leder & muskler

Handledsbrott


Uppdaterad den: 2013-03-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är ett handledsbrott?

Brott i nedre delen av radius, underarmens strålben

Underarmen består av två ben, strålbenet (radius) på tumsidan och armbågsbenet (ulna) på lillfingersidan. Dessa ben hålls stadigt ihop av bindväv (syndesmos). Dessa ben bildar tillsammans med överarmsbenet (humerus) armbågsleden och tillsammans med handrotsbenen handleden.

Brott i nedre del av radius, mindre än 3 cm från benets ände, kallas på fackspråk för en distal radiusfraktur. Denna typ av benbrott kan medföra att de två brottändarna går isär eller är förskjutna i förhållande till varandra, men brottet kan också vara "lindrigare" på så sätt att brottändarna inte är förskjutna. I undantagsfall kan brottet skada nerver som ligger i närheten.

Brott av handledsbenet är den vanligaste typen av benbrott och drabbar alla åldrar. Denna typ av benbrott är vanligt hos äldre kvinnor och drabbar oftare kvinnor än män. Cirka 90 % av benbrotten innebär att den yttersta brottänden är förskjuten bakåt ("dorsalt", mot handryggssidan) – denna typ av benbrott kallas också för Colles fraktur. Se röntgenbilder tagna framifrån och från sidan.

Annons
Annons

Diagnos

Patienten har som regel ramlat och tagit emot sig, ofta med utsträckt arm och bakåtböjd handled, och omedelbart efteråt fått smärtor i handleden.

Vid undersökning finner man svullnad, eventuellt blåaktig missfärgning, smärta vid rörelser i brottspalten, bajonettställning av handleden och förskjutning bakåt av den nedersta brottänden. Det är smärta lokalt, som förvärras vid tryck mot brottspalten. Det gör ont att röra i handleden. Läkaren undersöker också om det kan föreligga en nervskada.

Röntgenbilder tagna framifrån och från sidan bekräftar diagnosen. Det som läkaren tittar efter är felställningar, om benbrottet innefattar själva handleden, om brottet är "bakåttippat" i riktning mot handryggen, om strålbenet tryckts ihop eller om det föreligger andra skelettskador.

Annons
Annons

Behandling

Målet med behandlingen är att få benbrottet att ligga i ett tillfredsställande läge så att det läker utan felställning, funktionen återställs och för att minska risken för senare besvär.

Ett brott eller en spricka i benet som ligger i ett gott läge behöver ingen annan behandling än gipsning. Ett benbrott med måttlig felställning, som ligger utanför handleden och som inte är en krosskada, betraktas som stabil och behandlas också med gips. Andra handledsbrott, svårare, behandlas ofta med operation.

Brott i tillfredsställande läge

Dessa brott gipsas med en gipsskena (video), oftast på handryggssidan, med ett cirkulärt elastiskt bandage. Gipset tas vanligen bort efter fyra veckor. Som regel krävs ingen avslutande röntgenkontroll när brottet varit i gott läge redan från början.

Stabila benbrott

Brottet måste först läggas på plats i tillfredsställande läge. Du får lokabedövning som sprutas in anslutning till brottet för att slippa smärtor när brottet ska dras ut och brottändarna pressas på plats.

När brottet är i gott läge läggs en gipsskena på armen från armbågen och ner till knogarna. Armen immobiliseras i neutral ställning och man kontrollerar att fingrarna och armbågen kan röras fritt. Gipsskenan hålls fast av en elastisk linda. Gipset ska bäras i högst fem till sex veckor, oftast kortare tid.

Du får komma på en eller flera röntgenkontroller för att säkerställa att brottet läker i korrekt läge. Den första röntgenkontrollen görs omedelbart efter det att brottet har satts på plats. Den andra röntgenkontrollen görs efter fem till tio dagar utifrån ålder. Eventuellt görs en tredje röntgenkontroll vid tecken på glidning i brottet eller vid tveksamhet om brottet är stabilt.

Efter att gipset har tagits bort är det viktigt att du börjar att träna upp armen. Arbete med händerna är den bästa formen för träning. Efterhand ökar du belastningen när du fått tillbaka rörlighet.

Instabila benbrott

Det finns anledning att göra en operation om:

  • Läkarna inte klarar att få brottet i ett tillfredsställande läge trots försök med lokalbedövning.
  • Brottet glider till ett otillfredsställande läge efter att det har satts på plats (upptäcks vid en röntgenkontroll).
  • Ifall benbrottet medför förändringar i handledens ledyta.
  • Krossfrakturer med flera benbitar där det nästan alltid föreligger en betydande förkortning av radius. Unga vuxna patienter har ofta skador som är mer allvarliga.

Benbrottet fästs med hjälp av stift eller platta och skruvar.

Benbrott som har vuxit ihop i en felställning kan behandlas kirurgiskt med ett korrigerande ingrepp.

Varning!

Får du smärtor och svullnad i fingrarna måste du snarast kontakta sjukvården! Det kan bero på att gipset är för trångt. Går du för länge med för trångt gips kan det ge stora skador.

Handledsbrott i kombination med trångt gips kan leda till ett kroniskt smärttillstånd i armen och handen – så kallad reflexdystrofi (CRPS). Därför är det viktigt att du tar omedelbar kontakt med sjukvården om gipset klämmer och du misstänker att det sitter för trångt.

Komplikationer som kan uppstå

Komplikationerna till handledsbrott är felställningar, skador på nerver (medianus och ulnaris), kompartmentsyndrom med skador på muskler och senor i armen och handen men de är som tur är ovanliga. Du kan uppleva minskad kraft och rörlighet i underarmen och handen som kan vara i upp till ett år. I de flesta fall går detta över och armen blir nästan som förr. Felställningar kan orsaka smärtor, förändrad belastning av ledytor i handleden och senskador.

Prognos

Prognosen är vanligtvis god om brottet är godartat från början eller sätts tillbaka på plats. Om brottändarna inte sätts ihop på ett bra sätt och patienten har höga krav på handledsfunktion, finns risk för långvariga och ibland kroniska problem med stelhet, nedsatt kraft och smärtor.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu