Fakta | Leder & muskler

Handbesvär, patientrådgivning


Publicerad den: 2013-01-16
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är handbesvär?

  • Med handbesvär menas smärtor, tumörer, felställningar och nervskador som ger nedsatt funktion i handled, händer eller fingrar.

Vad kan leda till handsmärtor?

  • Händerna består av ett flertal olika ben och många leder. Det finns ett nätverk av muskler, senor, ledband och många nervtrådar. Alla dessa strukturer kan orsaka smärta vid sjukdom.
  • Orsaken finns som regel där smärtan eller symtomet är lokaliserad, medan smärtor från handleden kan stråla hela vägen upp till armbågen.
  • I de flesta fall är det enkelt för en läkare eller fysioterapeut att ställa rätt diagnos genom frågor och undersökning av handen. Eftersom orsaken till besvären många gånger är känd och ofta snabbt går över, är det få som uppsöker läkare.

Vad är orsaken till handbesvär?

Vanliga orsaker

  • Seninflammationer i handleden:
    • Uppstår ofta som en följd av akut eller upprepad överbelastning
    • Smärtor uppkommer framförallt vid användning av handen och leder till nedsatt funktion i handen
  • Artrosförändringar i fingerleder:
    • Uppkommer ofta hos äldre personer eller personer som har haft stora yrkesmässiga belastningar på fingrarna
    • Ofta föreligger svullna leder som är ömma när man klämmer på dem, och de har minskad rörlighet
    • Smärtor uppkommer vid belastning. Oftast i de yttersta lederna i fingrarna (Heberdens knutor) eller i tummens grundled
  • Karpaltunnelsyndrom:
    • Beror på att medianusnerven kläms ihop vid handleden, mer sällan i armbågen eller i armhålan
    • Ger smärtor, stickningar och domningar på handflatesidan av handen och ut i tumme, pekfinger, långfinger och halva ringfingret. Med tiden försvagas muskulaturen
    • Symtomen ökar ofta på natten eller om armen hålls stilla. Det hjälper ofta att skaka eller massera handen.
  • Dupuytrens kontraktur:
    • Tillståndet ökar med åldern och är 5–10 gånger vanligare bland män jämfört med kvinnor
    • Det är en sammandragning, eller en så kallad kontraktur, av sendrag i handflatan och fingrarna, som efterhand gör det omöjligt att sträcka ut handen och fingrarna. Handen knyts långsamt ihop och du kan inte öppna den
  • Triggerfinger:
    • Triggerfinger beror på en irritation och svullnad av böjsenan till en av fingrarna, något som leder till att senan (fingret) "hänger upp sig" i böjd ställning
    • Tillståndet har fått sitt namn efter den position fingret ofta är i, nämligen avtryckarpositionen. Ofta klarar inte fingret att räta ut sig själv, men med hjälp av press från den andra handen, "lossnar" fingret snabbt
  • Ledinflammation (reumatoid artrit):
    • Kronisk inflammationssjukdom i kroppens små leder, det vill säga främst händer och fötter.
    • Drabbar 1–2 % av befolkningen och är vanligast bland kvinnor
    • Tillståndet börjar smygande i de yttersta lederna och kan därefter flytta sig till lederna innanför. Ofta lika på båda händerna. Lederna är svullna, varma, smärtsamma och har nedsatt rörlighet. Morgonstelhet är typiskt
  • Fraktur:
    • Flera olika frakturer kan uppstå i handen
    • Felställning efter skada
    • Lokaliserad ömhet på brottstället

Sällsynta orsaker

  • Skada på ulnarisnerven:
    • Beror som regel på klämning eller stöt mot nerven på baksidan av armbågen, eventuellt vid skada i handleden eller tryck mot nerven på lillfingersidan av handleden (cyklister)
    • Du får smärtor och domning i ringfingret och lillfingret, och de små handmusklerna inne i handen kan försvagas.
  • Skada på radialisnerven:
    • Beror på tryck mot radialisnerven vid mellersta bakre delen av överarmsbenet (humerus), eventuellt nervskada vid överarmsbrott, eventuellt efter att axeln har varit ur led
    • Skada kan också ske under djup sömn i alkoholpåverkat tillstånd genom att överarmen utsätts för yttre tryck varvid nerven kläms mot överarmsbenet
    • Sträckfunktionen i handleden och fingrarna förlamas
  • Lokalt smärtsyndrom (reflexdystrofi):
    • Kan uppstå efter en skada, till exempel ett underarmsbrott
    • Symtomen är en kombination av tecken på försvagad muskulatur, försvagad känsel och förändringar i huden
    • Smärta är det mest karakteristiska enskilda symtomet och har ofta inget samband med den utlösande skadan
    • Smärtan beskrivs ofta som ihållande, brännande och provoceras av rörelse eller stress. Smärtan kan förflytta sig ut i handen och fingrarna
  • Diabetes typ 1 och typ 2:
    • Kan sent i förloppet utveckla nervskador som hämmar handfunktionen
  • Senruptur:
    • Förekommer sällan i handen
    • Ger fel ställning, nedsatt aktiv rörlighet och nedsatt kraft i den led som drabbas av skadan
  • Infektioner i huden:
    • Ger rodnad, ömhet, svullnad, smärtor och nedsatt funktion
  • Tumörer:
    • Om den utgår från skelettvävnad kan du ofta känna den
    • I senor kan en tumör ge funktionsnedsättning och kännbar svullnad
    • Ganglion är en rund, "geléaktig" godartad tumör, 0,5–2,0 cm i diameter, som utgår från en ledkapsel eller en senskida

Vad kan du själv göra?

  • Få har behov av en speciell behandling utöver information och råd eftersom många handbesvär är små och går över av sig själv eller med vila och avlastning, till exempel i form av förbandsduk eller bandage.

När ska du söka läkarhjälp?

  • Besvär som drar ut på tiden bör undersökas av läkare.

Vad gör läkaren?

Anamnes

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur länge har du haft problem?
  • Hur startade besvären?
  • Har du drabbats av en skada?
  • Har du överbelastat handen?
  • Har du besvär när du använder handen?
  • Har du smärtor och är du stel i lederna?
  • Finns det tecken på infektion?
    • Värme, rodnad, smärta, nedsatt funktion?
  • Har du förändringar i båda händerna?
  • Märker du av stickningar eller domningar i handen eller fingrarna?
    • Vilka fingrar?
  • Finns det andra i familjen med liknande besvär (till exempel Dupuytrens kontraktur)?

Läkarundersökningen

  • Läkaren gör en noggrann undersökning av handen och bedömer eventuella knutor och svullnader, rörlighet i leder, kraft i senor och muskler samt känsel och kontrollerar om det finns tecken på muskelförtvining.
  • Det kan även bli aktuellt att utföra särskilda tester av funktionen i bestämda senor och nerver.

Andra undersökningar

  • Är ofta inte nödvändiga, men i jakten på eventuellt underliggande sjukdom kan olika blodprover tas i enskilda fall.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • Beror på vilken diagnos som ställs. De flesta tillstånd kan behandlas av husläkaren.
  • Röntgen kan i undantagsfall vara till nytta.

Annons
Annons
Annons