Fakta | Leder & muskler

Gipsbehandling, eventuella komplikationer


Uppdaterad den: 2013-01-25
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Olika typer av benbrott

De flesta benbrott är en följd av en skada efter en olycka. Hur allvarligt brottet är, och vad som orsakat det, är avgörande för hur bra du kan bli efteråt. Brottet påvisas ofta med en röntgenbild. Man skiljer mellan flera typer av benbrott. Några av de vanligaste är:

  • Öppet brott. Ett brott som innebär att skadan eller benbitarna sticker ut genom huden på ett sådant sätt att själva benet är blottat. Risken för infektioner är hög och olika åtgärder vidtas för att förhindra komplikationer.
  • Slutet benbrott. Den vanligaste typen av brott, där huden är hel över brottstället.
  • Spricka (fissur). Det här är också ett slags brott, men här har inte benbitarna rubbats. Benet har samma position som före brottet, men det går en brottlinje genom benet.
  • Stressfraktur. En fraktur som beror på upprepade belastningar mot benet. I samband med de upprepade belastningarna bildas små "mikrobrott" i benet. Om dessa mikrobrott blir tillräckligt många, kan de gå ihop och leda till ett större brott. Det här är den typen av benbrott som till exempel kan ses hos marscherande soldater och idrottsutövare som utsätter vissa ben för stora belastningar.
  • Brott som en följd av underliggande sjukdom (patologiska benbrott). Det här är en typ av brott som beror på en stöt eller belastning som normalt inte leder till någon skada. Brottet beror på en sjukdom i själva benet. Vanliga orsaker är benskörhet eller en tumör i benet.

Behandling och prognos

Om du har ett benbrott – och inte en spricka – är läkarens första uppgift att sätta brottet på plats. Det vill säga att se till att benbitarna har en så bra position i förhållande till varandra som möjligt, innan gips läggs på. Ibland måste brottbitarna sättas ihop med med skruvar, spikar, metallpinnar eller en metallplatta. Det gör man vid en operation.

Efter läkning får brottstället inte samma styrka som tidigare, men efter cirka 80 dagar har ett brott hos en vuxen återfått 80 % av sin gamla styrka. Att benet nu inte är lika stadigt som före brottet har som regel ingen praktisk betydelse, eftersom det fortfarande är tillräckligt starkt för att klara alla uppgifter som inte är extrema. Det är många faktorer som påverkar tiden det tar för ett brott att läka (ålder, brottets placering, hur komplicerat det var etc.), så detta måste du fråga läkaren om.

Annons
Annons

Komplikationer vid gipsbehandling

De flesta upplever inga stora problem i samband med gipsbehandlingen, men det är ändå viktigt att du vet vilka problem som kan uppstå, så att nödvändig behandling kan sättas in innan du drabbas av en obotlig skada.

  • Infektioner i skadan eller under gipset. Detta sker först och främst vid ett öppet brott, det vill säga när brottet har stuckit hål på huden. Vid tilltagande smärtor och obehag runt brottstället måste man ta bort gipset för att kunna bedöma infektionsrisken eller infektion och eventuellt göra en sårrengöring. Ibland tar man hänsyn till detta när man lägger på gipset. Man kan göra ett "fönster" i gipset som innebär att sårområdet kan inspekteras. Gipset är inte lika bra som helgips, och du bör vara extra försiktig så att du undviker tryck eller skada mot "fönstret".
  • Kompartmentsyndrom. Detta är ett fenomen som kan uppstå om gipset är för trångt. Det leder till att mjukvävnaden under gipset kläms ihop och blodförsörjningen blir sämre. Detta kan ge vävnadsskada i muskler och senor och utan snabb behandling kan skadan bli varaktig. Ta genast kontakt med läkare/jourläkare om du upplever kraftig smärta, domningar eller stickningar, kall, blek eller blåfärgad hud och svårigheter att röra leder eller fingrar/tår nedanför gipset. Man kan undvika allvarliga skador genom att klippa upp eller lossa något på gipset.
  • Trycksår. Kan uppstå om gipset gnider eller trycker för hårt mot huden. Tillståndet är lätt att upptäcka och enkla åtgärder som polstring och plast kan förhindra sårbildning.
  • Dålig brottläkning. Om brottet växer ihop snett, kan det leda till felställning och nedsatt funktion i den skadade armen eller det skadade benet. Ett annat problem uppstår om brottändarna inte växer ihop med varandra. Detta är ett problem som ofta måste korrigeras kirurgiskt. Enstaka brott växer också långsammare än man förväntat sig. Äldre människor behöver längre tid för att läka en skada än barn och unga. Ibland måste man acceptera att man måste använda gips under längre tid än man först trodde.
  • Tillväxtstörningar. Barn kan drabbas av tillväxtstörningar i den utsatta kroppsdelen. Detta gäller framför allt om ett brott går igenom det vi kallar tillväxtplattan. Ett resultat av detta kan bli att den skadade extremiteten blir kortare än den skulle vara.
  • Artros. Reumatism och artros kan också uppstå i de involverade lederna efter ett brott. Om brottet går in i ledytan, kan det innebära att ledytan inte blir så glatt som den ska vara. Det kan ge smärtor och artrosbesvär. Stöd med gips kan i vissa fall också ge förbening och stelhet i leden. Brosket i lederna kan också skadas, något som kan ge ledsmärtor och nedsatt funktion.
  • Reflexdystrofi eller regionalt smärtsyndrom. Detta är ett sällsynt smärttillstånd som kan komma efter en skada. Eventuellt är tillståndet en del av kompartmentsyndromet. Vi vet inte vad som orsakar det och inte heller hur det bäst kan behandlas. Det finns dock flera åtgärder som kan hjälpa.

Efter benbrottet

Ett genomgånget benbrott innebär en skada med en varaktig, lätt svaghet på brottstället. På sikt märker du ofta inte av svagheten. Genom att undvika skador och belastningar mot brottstället medan du går med gips, ökar chansen att allt ska gå bra. I ett annat dokument får du råd om hur du bör bete dig under gipsbehandlingen. Om man har haft otur och fått besvär efter brott, ska man berätta detta för läkaren. Det är inte allt som kan rättas till, men det mesta kan bli bättre med god hjälp.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons