Fraktur i mellanfotsben

Mellanfotsben

Mellanfotsbenen, metatarsalbenen, är benen som går från fotroten och fram till den innersta tåleden. De fem benen numreras från ett till fem – första mellanfotsbenet sitter på stortåsidan. Varje ben är ett rörben med två tjockare ändar och ett smalare skaft. Änden längst ut kallas caput (huvudet) och änden längst in kallas för basen. De två ändarna är också ledhuvuden som bildar leder med tåbenen (metatarsofalangealleder) och med fotrotsbenen (tarsometatarsalleder).

Tre frakturtyper utgör den största delen av frakturer i mellanfotsbenen.

• Slitfraktur av basen på det femte mellanfotsbenet.
• Fraktur på skaftet.
• Fraktur intill huvudet på mellanfotsbenet (subkapitulär fraktur).

Frakturer på mellanfotsben är bland de vanligaste typerna av frakturer. Frakturer i det femte mellanfotsbenet utgör cirka hälften av fallen. Stressfrakturer är oftast lokaliserade till andra eller tredje mellanfotsbenet.

Skademekanismer

De vanligaste skademekanismerna är kläm- eller stötskador. Frakturer kan också uppstå vid vridning av framfoten. Stressfrakturer uppstår som följd av någon form av överbelastning av foten (till exempel långvarig löpning, marschering, tunga lyft).

Diagnos

Frakturer ger smärta och svullnad över mellanfotsbenen. Tillståndet startar många gånger efter långvarig, ofta upprepad aktivitet (stressfraktur) eller efter en akut skada. Vid stressfrakturer försvinner ofta smärtan vid vila, och kommer tillbaka vid gång/löpning. Efter hand kan smärtan bli ganska konstant.

Vid undersökning påvisas svullnad och tryckömhet över det mellanfotsben som är skadat. Ibland kan läkaren känna frakturen.

Röntgen ska alltid göras vid misstanke om fraktur på mellanfotsben. Frakturerna är oftast obetydligt felställda. Vid stressfrakturer är det bara en hårtunn spalt, men efter två till tre veckor ses nybildning av ben (kallus). Vid misstanke om stressfraktur kan det vara aktuellt att remittera patienten till skintigrafi eller magnetkameraundersökning.

Behandling

Målet är att få frakturen att läka i gott läge och att förhindra senare komplikationer. Gemensamt för alla frakturer i mellanfotsben är att felställningar efter läkning ofta ger betydande besvär och därför måste undvikas. Utmattningsbrott behandlas med avlastning i tre till fyra veckor. Eftersom mellanfotsbenen ligger tätt ihop är det god stabilitet och obetydlig förskjutning vid frakturer i ett eller två ben, frakturerna läker därför snabbt.

Nedan beskrivs behandlingen för några undertyper av mellanfotsbensfrakturer.

Slitfraktur i basen på det femte metatarsalbenet

Denna frakturtyp är mycket vanlig. Skadan är ofta förbunden med en fotledsskada på fotens utsida och frakturen uppstår vid fästet för en sena som fäster i basen på det femte mellanfotsbenet. Vid kraftig sträckning i senan (vid en stukning) kan en del av benet slitas av. Vanligtvis är behandlingen gånggips i fem veckor, eventuellt bara elastisk binda. Redan från början går det att belasta till smärtgränsen. Det kan ibland vara nödvändigt att operera om det föreligger en stor felställning, eller om frakturen går in i leden. Frakturen fästs då med stift, tråd eller skruvar. Vid borttagning av gipset görs en röntgenkontroll. Utebliven läkning kan göra att benbiten måste skruvas fast.

Jones fraktur i det femte mellanfotsbenet

Denna typ av fraktur är inte lika vanlig som en slitfraktur, men är besvärligare att behandla. Det är en tvärgående fraktur cirka 1,5–3 cm längre ut i mellanfotsbenet, det vill säga i skaftet till det femte mellanfotsbenet. Denna typ av fraktur uppstår ofta vid indirekt skada (under träning). Felställningen tenderar att öka under viktbelastning. Det är ganska vanligt att frakturen inte läker, orsaken är inte helt känd. Behandlingen är som regel stövelgips eller linda och stadig sko med belastning till smärtgränsen i sex till åtta veckor. Patienter med denna fraktur utvecklar ofta (35–50 %) varaktig utebliven läkning och behöver bentransplantation och intern fixation (stift, tråd eller skruv). Hos professionella idrottsutövare väljer man ibland att direkt stabilisera frakturen på kirurgisk väg. Vid utebliven läkning görs operation där bentransplantat används.

Fraktur i mellanfotsbensskaftet

En mycket vanlig typ av fraktur som kan orsakas av både påfrestande gång (marschfrakturer) och skada. Både frakturer som är i bra läge, och de som är ur läge läker bra med den viktbelastning som tolereras, särskilt om den skadade använder skor med stela sulor. Skaftfrakturer är utsatta för ett stort böjmoment under gång, de bör därför behandlas med lågt gips i några veckor. Eventuellt måste frakturen, om det föreligger en större felställning, stabiliseras genom att man opererar in ett stift. Om det finns frakturer i flera mellanfotsben kan ett kort gånggips ge god smärtlindring. Kontroll är vanligtvis inte nödvändigt, men kan göras efter två veckor vid felställning.

Marschfraktur är en stressfraktur i andra eller tredje mellanfotsbenet som ofta uppträder hos joggare. Röntgen är ofta negativ, medan skintigrafi eller magnetkameraundersökning kan vara positiv. Behandlingen är avhållsamhet från belastande aktiviteter i fyra till sex veckor.

Fraktur nedanför mellanfotsbenets huvud (subkapitulär metatarsalfraktur)

En fraktur som i regel beror på att ett hårt/tungt föremål fallit ned på tårna. Ofta föreligger flera frakturer med felställning. Det kan föreligga samtidig skada av ledbanden som håller benen på plats (Lisfranc-skada) och upprätthåller fotvalvet. Om frakturerna inte behandlas rätt från början kan de ge betydande följder på grund av ledbandskadan. Om läkarna inte kan trycka benändarna på plats, opereras stift in. Därefter läggs ett stövelgips som patienten får gå med i sex veckor. Kontroll utförs vanligtvis efter operationen och vid avgipsning efter sex veckor. Stiften tas bort samtidigt med gipset.

Prognos

Prognosen är vanligtvis god. I undantagsfall kan det uppstå komplikationer i akutfasen, och otillfredsställande behandlingsresultat kan medföra felställningar efter att frakturen är läkt, vilket på sikt kan ge betydande besvär.

Andra benbrott

• Hälbensfraktur
• Fraktur i tärningsbenet/kilbenen
• Fotroten ur led
• Fraktur i mellanfotsben
• Båtbensfraktur
• Brott på språngbenet
• Fraktur i mellanfotsled
• Fraktur i tå