Fakta | Leder & muskler

Benutväxt – osteokondrom


Uppdaterad den: 2013-03-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är ett osteokondrom?

Ett osteokondrom är en benutväxt från skelettet. På fackspråk används ofta beteckningen exostos. Det är den vanligaste godartade bentumören som förekommer och det är nästan alltid en énsam utväxt. Det finns dock en sällsynt ärftlig form där det förekommer flera osteokondrom. Även om tillståndet betecknas som en tumör är det mer en utvecklingsrubbning än en tumör.

Sådana tumörer upptäcks ofta av en slump. De allra flesta ger inga symtom, men de kan orsaka mekaniska problem beroende på var de sitter och hur stora de är. Det har rapporterats fall där osteokondrom kan transformeras till en elakartad tumör, men detta är mycket sällsynt.

Den exakta förekomsten är okänd eftersom många fall aldrig diagnostiseras. Man har beräknat att de utgör cirka 35 % av alla godartade bentumörer och 9 % av alla bentumörer. Osteokondrom är vanligast kring knät och i den övre delen av överarmsbenet, men kan finnas i vilket ben som helst. Tillståndet uppstår oftast i åldern 10–20 år och förekommer tre gånger oftare hos pojkar än hos flickor.

Annons
Annons

Hur uppkommer osteokondrom?

Uppkomstmekanismen är okänd. Osteokondrom sitter vanligtvis nära benens tillväxtplattor som reglerar skelettets tillväxt. Förändringen tycks utgå från tillväxtplattan, men med tiden skiljs den från tillväxtplattan och utgör egentligen då en isolerad tillväxtplatta. Osteokondromet påverkas av olika tillväxtfaktorer och hormoner på samma sätt som tillväxtplattorna, och tillväxten upphör när skelettet vuxit färdigt. Förändringen växer till dess att skelettet har mognat och slutar sedan att växa när tillväxtplattorna har stängts.

Diagnos

Osteokondrom uppstår före 20-årsåldern. Även om de kan finnas var som helst i skelettet sitter de flesta i närheten av knäleden – antingen i den nedre delen av lårbenet eller i den övre delen av underbenet. Förändringen ger i regel inga symtom och upptäcks ofta av en slump genom röntgen.

I vissa fall uppstår en uppdrivning från skelettet som kan ge smärtor eller vara smärtfri. Smärtan beror på mekaniskt tryck mot överliggande mjukvävnad. Det kan ge slemsäcksinflammation över uppdrivningen. Irritation av omgivande senor, muskler eller nerver kan orsaka smärta. Smärta kan även bero på fraktur i förändringen.

Annons
Annons

Diagnosen ställs vanligtvis med hjälp av röntgen. Datortomografi eller magnetkameraundersökning behövs endast i undantagsfall.

Behandling

De flesta osteokondrom upptäcks av en slump i samband med röntgenundersökning av annan anledning. De har inga symtom och kräver bara observation – det finns alltså ingen anledning till någon speciell åtgärd. Så länge förändringen är symtomfri behöver man inte bry sig om den. Om förändringen senare ger upphov till obehag bör läkare kontaktas för en ny utvärdering.

Förändringar som medför mekaniska symtom, till exempel smärtor, svullnad eller tillväxtrubbning, kan behandlas kirurgiskt. Hela utväxten tas då bort vid ingreppet. Vissa anser att risken för återfall är högre om ingreppet sker innan skelettet har vuxit färdigt, och rekommenderar att man väntar med ingreppet tills detta har skett. Men i regel är det graden av obehag som avgör när ett eventuellt kirurgiskt ingrepp ska utföras.

Prognos

Prognosen är god, det är ett godartat tillstånd. Om ett kirurgiskt ingrepp måste utföras kan man förvänta sig fullständig läkning. Man räknar med att förändringen kommer tillbaka i cirka 2 % av fallen sedan den tagits bort kirurgiskt.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons