Fakta | Leder & muskler

Benhinneinflammation, underben

Benhinneinflammation i benet beror på överbelastning av muskler och senfästen längs insidan av de nedre två tredjedelarna av skenbenet.

Uppdaterad den: 2013-01-17
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är benhinneinflammation i underbenet?

Inflammation i muskler och senfästen på framsidan av benet, särskilt längs insidan av skenbenet (tibia), är ett mycket vanligt belastningsbesvär och kallas benhinneinflammation. På fackspråk används olika benämningar som medial tibialt stressyndrom, shin splint, pretibial periostit, medial traktionsperiostit.

Detta är den vanligaste kroniska belastningsskadan hos idrottsmän. Tillståndet är mycket vanligt bland löpare, hoppare och bland personer som ägnar sig åt hallidrotter. Långdistanslöpare och skridskoåkare är också utsatta.

Orsak

Benhinneinflammation i underbenet beror på överbelastning av muskler och senfästen längs insidan av de nedre två tredjedelarna av skenbenet. Ökad muskelmassa och träningsvärk i samband med intensiva träningsperioder antas vara en viktig utlösande orsak. Vid långvarig och upprepad belastning utvecklas en inflammation (överbelastning) i muskelfästet i benhinnan som är fäst till själva benet. Smärtorna beror på inflammationen, ärrvävnadsbildning och förtjockning av hinnan (fascia) som omger musklerna. Resultatet är att det blir för trångt för musklerna på framsidan av benet.

Annons
Annons

Benhinneinflammation på den inre skenbenskanten kan förekomma isolerat eller som en följd av annan skada, till exempel utmattningsfraktur eller kroniskt nedsatt cirkulation till musklerna i vaden (muskellogesyndrom eller kroniskt främre kompartmentsyndrom).

Det finns flera faktorer som predisponerar för tillståndet. Många av dem som får detta besvär, har ben som är något utåtroterat och en tendens till kobenthet (hyperpronation). Detta betyder att steget på den inre fotkanten vid löpning, något som ökar spänningen på muskler och benhinnan på insidan av skenbenet. Helst bör steget avslutas med den yttre fotkanten.

Vilka symtom ger benhinneinflammation?

De typiska besvären är smärta på framsidan/insidan av benet under och efter träning (till exempel löpning). I början finns dov smärta och obehag, ofta efter relativt hård belastning. Efterhand blir toleransen för belastning mindre och mindre. Om träningen fortsätter kommer det så småningom kunna bli vilosmärtor, och smärtorna förvärras vid minimal ansträngning. Smärtan tvingar dig till att sluta med löp- och spänstträning.

Annons
Annons

Diagnos

Diagnosen är oftast lätt att ställa från den typiska sjukdomshistorien. Dessutom finns det oftast uppenbar ömhet när du trycker mot insidan av skenbenet, speciellt i mellersta och nedre tredjedelen av skenbenet. Många med denna åkomma har antingen något utåtroterade ben eller överpronerade fötter.

Ytterligare undersökningar krävs vanligtvis inte, men skelettscintigrafi kan vara användbart vid misstanke om utmattningsbrott. Röntgen kan också i typiska och kroniska fall visa förändringar.

Behandling

Målet med behandlingen är att minska inflammationen och lindra de akuta symtomen, samt eventuellt vidta åtgärder för att förhindra nya problem. Lindriga och måttliga fall behandlas med avlastning, medan operation kan krävas om medicinsk behandling inte hjälper.

Vad kan du själv göra?

Du bör undvika eller minska utlösande belastningar – de ömma musklerna behöver vila, kanske bör du byta till alternativ träning. Dessutom bör du stretcha de ömma muskelgrupperna regelbundet. När smärtan börjar avta, kan du börja träna med ändrade träningsmetoder:

  • Undvika/minska löpträning på hårt underlag.
  • Använda stabila skor med bra stötdämpning.
  • Använda löparskor med bra stötdämpning och undvika de hårda inomhusskorna vid uppvärmning och nedjoggning.

Sjukgymnastik

Vissa kan ha nytta av träning som vägleds av en sjukgymnast. Det bör läggas vikt vid allsidig träning och övningar som inte belastar det skadade området i onödan. Sjukgymnasten kan också ge hjälp att korrigera eller kompensera för eventuella predisponerande felställningar fötterna. Dessutom kan sjukgymnasten instruera om tänjningsövningar och ge råd om alternativ träning.

Anpassning av sulor

Löpanalys kan visa att foten överpronerar i belastningsfasen, det vill säga att belastningen är störst på insidan av foten längs den inre fotkanten (kobent fotställning). Om så är fallet bör du skaffa träningsskor som korrigerar denna obalans. Alternativt bör du skaffa mjuka inläggssulor som ger bra stöd till fotens insida under valvet eller bak mot hälen. Detta kan korrigera felbelastning av foten/benet och minska tendensen till problem.

Läkemedelsbehandling

Det är troligt att läkemedelsbehandlingar har liten effekt. I korta perioder av akuta och uttalade symtom, kan NSAID ändå prövas. Lokalbehandling med gelé som masseras in i huden över smärtsamma områden av benet, är minst lika bra som tablettbehandling, såsom ibuprofen gel.

Kirurgisk behandling

Operation kan vara nödvändigt när egenvård och medicinsk behandling inte lyckas, men operation bedöms tidigast efter tre till sex månaders adekvat konservativ behandling. Under ingreppet delas höljet som omger musklerna, så att det blir mer utrymme för muskeln. Efter operationen läggs ett tryckförband som patienten ska ha i åtta till tio dagar. Avlastning med kryckor varar vanligtvis i cirka en vecka, eller till smärtfrihet, och idrottaren kan fortsätta att löpträna efter fyra till sex veckor. Behandlingen har avsedd effekt i 80–90 % av fallen.

Förebyggande åtgärder:

  • Använd fjädrande skor.
  • Löpträna så lite som möjligt på hårt underlag, asfalt och liknande.
  • Minska eller ändra träningen om problem uppstår.
  • Eventuellt tejpning av benet.

Prognos

De flesta blir bra vid vila och ändring av träningen. Tillståndet har ändå en tendens att komma tillbaka, och man måste ofta ta hänsyn till detta under lång tid. Vissa får kronisk smärta som förhindrar aktiv idrott.

Prognosen är i allmänhet bra om patienten följer en konservativ behandling med minskning av smärtutlösande aktivitet och sko-/sultillpassning. Kirurgisk behandling leder till förbättring av symtomen i 80–90 % av patienterna, men toppidrottare bör räkna med att vara borta från sporten på hög nivå i upp till sex månader.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons