Fakta | Leder & muskler

Armbåge ur led


Uppdaterad den: 2013-03-19
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Armbågen

Även om armbågen är en av de mest stabila lederna i kroppen är frakturer och urledvridning ganska vanliga. Armbågen är en gångjärnsled och utgörs av tre ben: överarmsbenet (humerus) och de två underarmsbenen strålbenet (radius) och armbågsbenet (ulna). Leden hålls samman av en ledkapsel som även består av ledband och muskler.

Leden kan komma ur läge genom att armbågsbenet (ulna) förskjuts bakåt, till någon av sidorna eller vid fraktur. Frakturer i armbågen kan uppstå på flera ställen. De vanligaste typerna av fraktur är:

  • Fraktur i nedre delen av överarmsbenet (distal humerusfraktur) – det finns en rad olika typer.
  • Fraktur i övre delen av strålbenet (proximal radiusfraktur).
  • Fraktur i övre delen av armbågsbenet (proximala ulna).

Större nerver och blodkärl ligger nära intill armbågsleden. Vid fraktur kan de vassa ändarna skära in i nerver och blodkärl, vilket allvarligt kan komplicera tillståndet.

Annons
Annons

Skademekanismer

Vanligtvis uppstår en armbågsfraktur efter ett fall, till exempel vid en olyckshändelse eller idrottsskada, eller vid en trafikolycka. Benskörhet hos en äldre person kan vara bidragande. De flesta skador orsakas av fall på utsträckt arm, då man i skadeögonblicket försöker ta emot sig.

Diagnos

Det uppstår omedelbart smärta, svullnad och eventuellt felställning. Man kan inte röra armen i armbågen. Vid undersökning kan läkaren känna att det "knastrar" från frakturändrana som skrapar mot varandra i frakturen. Om armbågen är ur led kan läkaren känna ett fjädrande motstånd vid rörelser i armbågen.

Läkaren måste bedöma om det finns tecken på nervskador (medianusnerven eller ulnarisnerven) eller kärlskada (arteria brachialis). Skada på ulnarisnerven ger nedsatt känsel på yttersidan av ringfingret och hela lillfingret, och förmågan att sprida ut och dra ihop fingrarna är hämmad. Skada på medianusnerven ger nedsatt känsel i tummen, pekfingret, långfingret och insidan av ringfingret. Tummens förmåga att trycka emot de andra fingrarna är starkt försämrad. Läkaren måste också försäkra sig om att det inte föreligger skador i handleden eller axelleden.

Annons
Annons

Röntgenundersökning fastslår diagnosen. Läkaren granskar bilderna noga för att avgöra vilken typ av fraktur som föreligger. Typen av fraktur är det som avgör vilken behandling som ska ges.

Armbågen ur led

Armbågsled sedd från sidan

I de allra flesta fall innebär det att armbågsbenet är förskjutet bakåt och "sticker ut" på baksidan. Ofta föreligger det en samtidig fraktur.

Behandling

Om det inte finns någon fraktur när armbågen är ur led består behandlingen av att få leden på plats och immobilisera (hålla leden stilla) under en period (icke kirurgisk behandling). Om det förutom urledvridningen av armbågen även föreligger en fraktur kan det bli tal om operation.

Det är viktigt att snabbt få leden på plats för att undvika skador på annan vävnad i armbågen och underarmen. Du får antingen lokalbedövning eller en kortvarig narkos för att slippa smärtor när läkaren sätter leden på plats. Läkaren kontrollerar att leden är stabil i alla riktningar när leden är tillbaka i normalt läge.

Det läggs på en gipsskena på utsidan av armen, från längst upp på överarmen till handleden. Den får du vanligen gå med i en till två veckor. Efter borttagning av gipset ska du börja röra i armbågen och gradvis öka rörelseomfånget, men inte böja eller tänja förbi smärtgränsen. Du får besked om när du ska komma på kontroll.

Vid fraktur kan det bli nödvändigt att operera för att fixera frakturen, den kan fixeras med exempelvis stift eller skruvar.

Komplikationer

Stelhet i armbågen förekommer efter skador och immobilisering i gips, det är därför viktigt att du tidigt (efter att gipset tagits bort) kommer igång med rörelseträning. Benpålagring från läkningen kan uppstå hos ett fåtal vuxna patienter. Skador på blodkärl eller nerver uppstår hos 10–20 %. Skador uppstår oftast på ulnarisnerven. Om det hinner bli en uttalad svullnad av skadan kan ett så kallat kompartmentsyndrom utvecklas. Kraftig svullnad i armen gör att det blir tryck på nerver och blodkärl. I värsta fall kan trycket stänga av blodtillförseln till bland annat muskler och senor, med den följd att vävnad dör (ett komparmentsyndrom) och på sikt endast består av mycket svagare vävnad.

Prognos

Tidig och korrekt behandling är avgörande för prognosen. Hälften av patienterna som får armbågen ur led uppnår full läkning med normal rörlighet. Cirka en tredjedel av patienterna får en mindre nedsättning av rörligheten i armbågen, vanligtvis mindre än 10°. Övriga 10–15 % av patienterna får en större nedsättning av rörligheten.


Annons
Annons
Annons