Fakta | Leder & muskler

Akut muskelkompartmentsyndrom


Uppdaterad den: 2013-03-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är ett akut muskelkompartmentsyndrom?

Muskelgrupper i armar och ben omges av hinnor (fasciae) så att de befinner sig i "låsta" rum, muskelloger (compartments på engelska, därav det alternativa namnet akut kompartmentsyndrom).

Med akut muskelkompartmentsyndrom menas ett tillstånd som uppstår när ökat tryck inne i ett muskelkompartment hämmar cirkulationen och funktionerna hos muskler, senor och nerver inne i ett kompartment. Ju längre ett sådant tillstånd varar, ju mer hämmas cirkulationen. Det kan då uppkomma en allvarlig cirkulationsstörning så att muskulatur och nerver dör av syrebrist (på fackspråk säger man att muskelnekros uppkommer).

Ett muskelkompartmentsyndrom kan förekomma på alla ställen i kroppen där det finns ett muskelkompartment. Det inkluderar handen, underarmen, överarmen och benen. Oftast uppträder akut muskelkompartmentsyndrom i nedre delen av underbenet.

Annons
Annons

Tillståndet är förhållandevis sällsynt och då oftast efter skador. Vid underbensfraktur förekommer syndromet i mellan 1 och 9% av fallen. Tillståndet är vanligare bland män, troligtvis på grund av att de oftare utsätts för skador.

Orsak

Det finns många orsaker till muskelkompartmentsyndrom. De vanligaste är skador med benbrott eller då vävnad krossas. Andra orsaker kan vara blödning, antikoagulationsbehandling (blodförtunnande behandling), elektrisk skada, infektion, strama bandage/gips, förfrysning, brännskador. Personer som är svårt berusade, eller har tagit överdoser med narkotika, kan bli liggande i en sådan ställning att cirkulationen till en arm eller ett ben blir hämmad, med akut muskelkompartmentsyndrom som följd.

Vilka är symtomen på akut muskelkompartmentsyndrom?

Symtomen vid akut muskelkompartmentsyndrom är ofta ospecifika och varierar från patient till patient. Det tidigaste tecknet är smärta som följd av syrebrist i musklerna (ischemismärta), men detta symtom kan vara frånvarande i början. När smärtan kommer, är den ofta påfallande kraftig och mycket starkare än ömhet när man tar på armen/vaden.

Annons
Annons

Diagnos

Få klara fynd kan utnyttjas för att bekräfta diagnosen. Ökade smärtor vid passiv sträckning av involverade senor och muskler, samt nedsatt funktion, är fynd som inger stark misstanke om ökat kompartmenttryck. Det kan föreligga svullnad och ömhet över ett muskelkompartment.

Förlamningar och smärtor vid sträckning av de berörda musklerna är vanliga fynd men är opålitliga, eftersom patienten kan vara påverkad av smärtstillande medicin eller ha sänkt medvetande på grund av skadan. Känselbortfall lokalt är ett mera pålitligt tecken och kan förekomma tidigt i utvecklingen av ett muskelkompartmentsyndrom.

Ju allvarligare tillståndet är, och ju längre det har varat, desto mer ökar sannolikheten för att pulsen i området försvinner.

Vid akut kompartmentsyndrom i underarmen kommer handen att vara utåtroterad (handflatan upp), ytterlederna på fingrarna böjda, medan de innersta fingerlederna kommer att vara utsträckta (kloliknande hand).

Andra undersökningar har begränsat värde. På sjukhus kan man utföra mätningar av trycket i den utsatta vävnaden, och på så sätt få tillståndet bekräftat.

Behandling

Målet med behandlingen är att lindra symtom och förhindra utveckling av bestående komplikationer. Obehandlat kommer ett akut muskelkompartmentsyndrom att leda till tilltagande syrebrist i muskulaturen. Ungefärlig övre gräns för muskelöverlevnad är sex timmar efter att cirkulationen har upphört. En så kallad ischemisk Volkmann-kontraktur kan bli slutresultatet om inte tillståndet diagnostiseras eller behandlas. Om tillståndet är lokaliserat till armen, leder det till att fingrarna fastnar i ett permanent böjt tillstånd och handleden kommer att vara böjd och inåtroterad (pronerad).

Ett akut muskelkompartmentsyndrom måste behandlas snarast med ett kirurgiskt ingrepp. Senhinnan som omsluter muskelgruppen måste delas så att trycket minskas och cirkulationen återkommer. I handen finns exempelvis totalt tio kompartment och alla kan behöva öppnas. Såren hålls öppna och täcks med sterila kompresser. Cirka fem dagar senare sys såret igen, eventuellt utförs hudtransplantation. Om det råder tvivel om muskulaturens livskraft, ska huden inte ännu stängas.

Det bildas som regel omfattande ärrvävnad efter ett sådant ingrepp och det kan finnas behov för att utföra ingrepp på ärrvävnaden i framtiden.

Rehabilitering efter operation

Rehabiliteringen är beroende av om det föreligger andra samtidiga skador, men normalt föreslås följande:

  • Omedelbart efter operationen begränsas viktbelastningen och vid underbensskador bör kryckor användas.
  • Efter några dagar kan man avsluta användningen av kryckor såvida smärtorna inte ökar.
  • Nu startar rörelseträning och böjningsövningar som involverar den aktuella muskelgruppen och angränsande leder.
  • Efter hand ökas belastningarna.
  • För idrottare rekommenderas kryssträning.
  • Aktiviteter som simning, pedalövningar och vattenjoggning bidrar till återvunnen styrka.

Prognos

Tidig diagnos och tidig behandling är viktigt för att inte bestående men ska uppstå. Behandling senare än 6–8 timmar ger obotliga skador. Tiden mellom diagnos och operation kan ha en avgörande inverkan på huruvida det uppstår komplikationer och bestående skador.

För sen eller bristande diagnos och behandling kan medföra ledstelhet, regionalt smärtsyndrom och i värsta fall amputation, som följd av obotlig skada på muskler och nerver.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons