Forum Smärta


Smärtlindring!

Jag har Bechterew sedan-92, då Reumatologen på UAS konstaterade detta. Jag har inte den gen HVLA-27, som jag antar att de flesta har. Men jag har även mött de som inte har den oxå. Jag fick då på smärtklin. där utskrivet Dolcontin 30mgx4 eller 60mgx2. Under dessa 17 år, har jag träffat ett fåtal som har fått den smärtlind som jag anser att alla med kraftig smärta bör få. Min sambo, hade svåra magsår och blödde konstant i magen vilket fick henne att ligga inne väldigt ofta. Detta pga de biverkningar som de mediciner som typ Orudis, Voltaren, Naproxsyn, Vioxx osv ger. Jag har aldrig haft några problem med något pga de mediciner Dolcontin, Keodur. Däremot, har jag träffat svenska läkare, som aldrig kommer att förstå detta med livskvalite. För mig personligen, har det varit ett helv.. rent ut sagt. De läkare tror man är ute för att bli hög, men man blir inte det om man tar dessa rätt. Man blir hög av att ta för mycket av alla värkmediciner som typ Treo och Panodil, och de är mycket mer farligare. Så fort jag nämner detta, så får jag höra ordet hästdoser?? För svenska läkare skriver bara dessa "morfinprep" till möjligtvis canersjuka. Men många cancersorter ger inte ens värk, men det gör tyvärr reumatism i alla former. När jag talar om vilka mediciner jag har för en utländsk läkare, får jag ett fråga om vem som äntligen har kommit fram till att det är den bästa värkmedicinen tillsammans med en antiinfammatorisk medicin i bakgrunden. Detta gör att jag idag, mår mycket bättre rent smärt mäsigt, än vad de som idag får gå på bara antiinflamm. och typ panodil. Jag är idag glad att min smärtläkare var så framåt, att han såg hur det skulle bli längre fram och att jag har en husläkare som står på min sida. Som sagt, det är inte många som har fått turen att få denna typ av smärtlindring, men om ni står på er och kräver att få livskvalite, att orka med familjen, arbete och vänner så man inte blir isolerad, inbunden och så man till slut är helt ensam som många idag är.

Hej! Intressant. Jag äter själv Dolcontin just nu 10mgx2, och alvedon i fulldos samt liten mängd med NSAID. Men - blir ofta ifrågasatt vad gäller just Dolcontinet. Läkarna säger gång på gång att de helst vill att jag ska slut helt. Men det hjälper ju!! Jag var uppe i 80mg/dygn och har på egen hand minskat ner. (Har också korttidsverkande Morfin vb) Även detta ifrågasätts och min "husläkare" vill inte skriva ut när jag behöver, fast jag har slut på tabletterna och även visat honom hur och när och varför de tagit slut. Det har inte gått tillräckligt lång tid. Hade nämligen ett skov och fick då då mer vb än vanligt under några få dagar. Han började då tala om "okontrollerad dosökning" med följd av att jag nu istället står helt utan som jag sa. Jag har svår värk ddels pga fibromyalgi men framförallt pga att jag har ett instabilt bäcken. Jag känner igen det där att läkare tror att man bara är ute efter en "kick". Har varit på akuten många gånger för att få hjälp. Två injektionen långtidsverkande lokalbedövning i bäckenlederna och en injektion Voltaren ger de mig på VC för att bryta och det hjälper utmärkt även om effekten inte består. På akuten tjatar de om att jag bara är ute efter Morfin trots att jag då har sagt att jag gärna tar lidokainet istället. Dolcontinet och Morfintabl fungerar bra hemma, men ibland behövs något extra för att bryta en smärttopp. Återigen - kul att höra att man inte är ensam. Piia-Liisa


Hej, Piia-Liisa! Tyvärr är det nog så, och faktiskt spec med svenska läkare. Har varit i kontakt med många läkare genom åren, har bla Addison, Cervikal Dystoni, MB Bechterew, Osteoporos samt Hypofysiär Insuff som några av alla diagnoser jag fått genom min resa inom sjukvården. Allt detta pga ett slag från en knytnäve på en semesterresa i utlandet. Hur som helst, så har jag bara goda referenser att ge de utländska läkare som jag varit i kontakt med, de har aldrig ifråga satt mina mediciner. Den husläkare jag idag har, skriver ut både Dolc och Oxynorm, utan att jag behöver stå i skamvrån. Men varje gång jag får en svensk läkare, så är det dags igen med dessa förklaringar. Jag har frågat många varför, men man kan inte ha lika ont som en cancerpat oavsett vad man än har. Jag är med i DMRF (Dystonia Medical Research Foundation), och de har inga problem med sina läkare att få dessa mediciner. Har man en neuropatisk smärta, så har man inte många val när det gäller smärtlindring. Men att få svenska äkare att förstå detta, är näst intill omöjligt, tyvärr. Och det är inte bara dessa, som jag räknat upp det finns många diagnoser där patienter går med fruktansvärd smärta utan hjälp, just pga att det går inte att få dessa läkare att förstå hur ont man kan ha. David


Hej David! Känner igen detta att man inte kan ha lika ont som cancerpatienter. Trots detta visar forskningen att vi med långvarig smärta ofta mår sämre än vad cancerpatienterna gör. Detta mycket beroende på det faktum att cancer är en etablerad diagnos. (Jag skulle absolut inte vilja ha cancer, självklart inte, och de som har cancer ska få den hjälp de behöver. Det får inte bli så att olika grupper av sjuka ställs mot varandra.) Däremot så måste även vi som är smärtpatienter med sk icke-malign (godartad) smärta) ha rätt till en fungerande smärtlindring utan att bli misstänkliggjorda. Morfingruppens preparat fungerar bra på vissa av oss och då tycker jag att vi ska få behandling som fungerar. Nu visar det ju sig att Metadon tydligen är bättre än morfin i flera fall. Det ger färre biverkningar och en jämnare smärtlindring, och det kan dessutom ha effekt på smärtor som inte morfinet tar. Undrar när den kunskapen når primärvården? Har du David, några tankar kring detta? Piia-Liisa

Annons
Annons
Annons