Varför bör du sluta röka och hur gör man?
Upprepat bruk av nikotin leder till toleransutveckling, som hos många leder till ett tvingande behov av att fortsätta röka trots höga kostnader och allvarliga hälsorisker.
Skadliga effekter av rökning
Tobaksrök består av en komplex blandning av upp till 8 000 olika kemiska ämnen. Minst 60 av dessa ämnen är kända för att vara cancerframkallande.
Tobaksrökning ligger bakom 12 000 dödsfall i Sverige (vart tionde) varje år och är den överlägset viktigaste enskilda bidragande dödsorsaken. Dessutom beräknas tobaksrökning leda till 100 000 insjuknanden per år.
Hur farligt är rökning?
Rökningen skadar nästan alla organ i kroppen och förorsakar många sjukdomar:
- Hjärt-kärlsjukdomar:
- Rökning ökar risken för kranskärlssjukdom upp till 4 gånger
- Cancer:
- Risken för att få lungcancer är 23 gånger högre för män och 13 gånger högre för kvinnor än om du inte röker
- Rökning orsakar nästan 90 % av alla dödsfall i lungcancer hos män och 80 % av alla dödsfall i lungcancer hos kvinnor
- Luftvägssjukdomar:
- Rökning leder till ökad förekomst av luftvägsinfektioner, andfåddhet och hosta
- Rökning ökar risken att dö av KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) med 12 till 13 gånger
- Omkring 90 procent av KOL-relaterade dödsfall orsakas av rökning
De sjukdomar som nämns ovan är de viktigaste dödsorsakerna vid rökning.
Hjälper det att sluta?
Vid rökstopp minskar risken för död och hjärtinfarkt hos män och kvinnor med hjärt-kärlsjukdom, risken minskar för stroke och lungförändringar som kronisk bronkit. Nedsatt lungfunktion förbättras. Personer som slutar röka vid 35 års ålder ökar sin förväntade levnadsålder med 6–8 år. Rökstopp kan öka livslängden även för dem som slutar röka efter 65 års ålder.
Hur gör man för att sluta röka?
Att du är motiverad är avgörande om du ska kunna sluta röka. Du måste verkligen önska att sluta röka. Innan du slutar bör du göra en kartläggning: Hur, hur ofta och i vilka situationer röker du? Har du försökt att sluta förr? Vad hjälpte dig? Vad ledde till återfall?
Du bör utveckla en strategi. Bestäm dig för ett datum – helst inom två veckor. Trappa gradvis ned till den dagen och arbeta målmedvetet med att ändra rökvanorna. Informera familj, vänner och arbetskolleger och be om förståelse och stöd. Undvik att röka på ställen där du tillbringar mycket tid under perioden innan du slutar (till exempel hemma, i bilen). Totalt rökstopp är helt nödvändigt – du kan inte tillåta dig ett enda bloss efter slutdatum. Om din partner röker, kan det vara klokt att sluta samtidigt och eventuellt på förhand enas om speciella strategier för att undvika smittoeffekten.
Tänk ut åtgärder för att hindra återfall: Undvik risksituationer. Utveckla alternativa tillfredsställande vanor. Känn igen abstinenssymtom som irritabilitet, trötthet, koncentrationssvårigheter och röksug. Alkoholintag är sammankopplat med återfall och under den period du försöker sluta kan det var klokt att hålla alkoholintaget på ett absolut minimum. Be om hjälp på vårdcentralen och berätta att du vill sluta röka. Personalen där kan vara värdefulla stöttepelare och du kan berätta om problem som du upplever under resans gång.
Finns det läkemedel som hjälper?
Studier har visat att behandling med nikotinersättning ökar chansen att lyckas med rökstopp. Nikotin kan till exempel tillföras i form av plåster, tuggummi och sugtabletter (alla receptfria). Plåster ger en jämn och ihållande nikotintillförsel och är lämpligast när det gäller att minska ett abstinensbetingat sänkt stämningsläge och ett långvarigt rökbehov.
Andra läkemedel vid rökavvänjning är bupropion och vareniklin. Båda kräver recept och om de kombineras med motiverande stöd och uppföljning ingår de i läkemedelsförmånen.
